Annons

En majoritet vill slopa monopolet

Den första oktober gick remisstiden ut för de aktuella utredningarna på läkemedelsområdet. En klar majoritet av de tyngre instanserna stöder förslaget om avreglering på apoteksområdet, men många vill även se receptfritt i butikerna. Trots den rekordlånga remisstiden har fem av de tyngsta remissinstanserna fått förlängd betänketid.

19 jul 2002, kl 18:45
0

Annons

Nu har de flesta remissvaren på utredningarna ?Läkemedel i priskonkurrens? och ?Läkemedel i vård och handel? kommit in till Socialdepartementet. Trots att remisstiden gått ut saknas dock fortfarande svar från ett flertal förmodat inflytelserika instanser – såväl Socialstyrelsen, Landstingsförbundet, Läkemedelsverket, Riksförsäkringsverket och Apoteket AB har beviljats förlängd betänketid. Detta trots att remisstiden varit ovanligt lång och att läkemedelsdistributionens former utretts tidigare.
Att utredningarna vållat en del bryderi framgår med tydlighet i en del remissvar från instanser med begränsade specialkunskaper på läkemedelsområdet. LO beskriver till exempel Lars Jedings utredning som ?ett myller av stora och små förslag på en extrem detaljeringsnivå, utan inbördes rangordning?.


Många vill slopa monopolet
Påfallande många remissinstanser håller med utredaren Lars Jeding om att det nu är dags att slopa apoteksmonopolet (se tabell).
Att SAF, Handels och tänkbara aktörer som KF välkomnar en konkurrensutsättning kommer kanske inte överraskande. Men till och med LO, som enligt sitt eget remissvar ?inte tillhör de instanser som oreserverat, oförbehållslöst och okritiskt brukar ansluta sig till uppfattningen om marknadsekonomins i alla sammanhang välsignelsebringande krafter? anser att konkurrensutsättning av apoteken är befogad.
Till de tyngre instanser som ställer sig positiva till en avreglering hör också Läkemedelsverket.
? Vi delar utredarens syn i frågan om konkurrensutsättning av Apoteket, förutsatt att en hög säkerhet bibehålls. Principiellt har vi heller inget emot en ökad tillgänglighet av receptfria läkemedel, säger Inger Näsman, samordnare för Läkemedlesverkets remissvar.
Apoteket AB, vars framtida marknadsvillkor står på spel, har fått sin betänketid förlängd fram till den 17 oktober (efter denna tidnings pressläggning). Ledningsgruppen arbetade under vecka 41 med slutformuleringar av remissvaret och företaget hade ett styrelsemöte där utredningarna stod på agendan.
Apoteket AB kommer i sitt remissvar inte att ta ställning i monopolfrågan, enligt informationschefen Thony Björk.


Ologiskt inte tillåta butiksförsäljning
Många av remissinstanserna har liksom Läkemedelsverket svårt att se logiken i att släppa apoteksmonopolet men inte tillåta receptfria läkemedel i handeln. Detta gäller bland annat flera myndighetsinstanser, exempelvis Konsumentverket och Konkurrensverket. LO kallar Lars Jedings resonemang i denna fråga ?kryptiskt?.
Fackförbunden på farmaciområdet är de remissinstanser som kraftigast betonar att försäljningen av receptfria och receptbelagda läkemedel istället bör hållas samman och säljas där det finns tillgång till farmaceutisk kompetens. Även Vårdförbundet har valt Lars Jedings linje.
I frågan om prisbildningen på läkemedelsområdet anser flera instanser att de båda utredningarna är närmast oförenliga. Enligt Sven-Olof Karlssons ?Läkemedel i priskonkurrens? ska en ny statlig myndighet besluta om inköpspris till apotek, ersättning till detaljistledet och utförsäljningspris till konsumenten. Lars Jeding förespråkar istället en friare prisbildning, konsumentpriser ska kunna variera mellan försäljningsställen och olika delar av landet.
Riksrevisionsverket som särskilt studerat prisbildningsförslagen karaktäriserar Lars Jedings utredning som ?spekulativ och långsiktig?, och ser Sven Olof Karlssons utredning som mer genomförbar.
Hälso- och sjukvårdens utvecklingsinstitut, Spri, varnar för att två parallella förslag med så olika innehåll kan skapa osäkerhet bland vårdens aktörer.
Apoteket AB kommer inte att ta ställning i frågan om fasta eller varierande kundpriser.
? Däremot förordar vi en prismodell som ger sjukvårdshuvudmännen ökat inflytande. Vad gäller prisbildningen kommer vi att väga konsekvenserna av de båda förslagen i remissvaret, både i händelse av en konkurrenssituation och ett fortsatt monopol, säger Thony Björk.
Annars präglar ideologiska hänsyn ofta synpunkterna i frågan om prisbildningen på läkemedelsområdet. Följaktligen avstyrker SAF Karlssons utredningsförslag, medan exempelvis LO och Handels vill behålla enhetliga priser.
Även Apotekarsocieteten går på Sven-Olof Karlssons linje i frågan om läkemedelspriserna till kunden. I övrigt aktualiserar Apotekarsocieteten bland annat behovet av en förenklad läkemedelsförmån, även om det ligger utanför utredningarnas uppdrag. I stora drag ligger Apotekarsocietetens och Sveriges Farmacevtförbunds åsikter
(se Läkemedelsvärlden 10/98) relativt nära varandra (se tabell).
Risker ur folkhälsoperspektiv
Folkhälsoinstitutet, liksom Svenska Läkaresällskapet (SLS) och Svensk förening för allmänmedicin (SFAM), pekar på risker med utredningsförslagen från folkhälsosynpunkt. Folkhälsoinstitutet ser inga incitament för Apoteket att fortsätta att bedriva sin opartiska informationsverksamhet i en konkurrenssituation. Därmed riskerar hälsoklyftorna att öka, enligt institutet. Läkarna varnar för risken för en oönskad ökad läkemedelskonsumtion om det blir fler försäljningsställen. I principfrågan huruvida en ökad tillgänglighet på läkemedel är något positivt eller negativt har de olika remissinstanserna inte oväntat väsensskilda åsikter.


Arbetsgivarna vill gå längre
Från arbetsgivarhåll beklagar man att Lars Jeding inte gått längre i sin strävan att uppnå en konkurrenssituation. Arbetsgivarorganisationen Svensk Handel varnar för att den konkurrens Lars Jeding avser skapa i själva verket blir mycket begränsad, och hänvisar till förslagen om statligt fastställda inköpspriser, regionala prislistor, frånvaro av receptfria läkemedel i handeln och fortsatt statligt ägande av Apoteket. SAF anser att tillståndsgivningen för apoteksverksamhet kan bli ett konkurrenshinder.
Läkemedelsdistributörföreningen (LDF) och Kronans Droghandel (KD) vill se en kompletterande utredning om partihandelsledet. Kooperativa förbundet (KF) tycker liksom LDF att partihandeln borde utretts mera, men från utgångspunkten att det idag bara finns två stora läkemedelsgrossister. KF argumenterar i övrigt för ett monopolavskaffande och tycker inte att Apoteket ? som man för övrigt vill få att byta namn igen ? kan bibehållas i statlig


ägo eftersom detta utgör ett konkurrenshinder.
SBU rädda om skinnet

Lars Jedings övergripande förslag på informationsområdet handlar om att åstadkomma en bättre samordning av den statliga läkemedelsinformationen (se Läkemedelsvärlden 5/98). Få instanser motsätter sig denna strävan. SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) uttrycker i sitt remissvar en oro för att samordningen kan äventyra myndighetens egen verksamhet.
Lars Jeding pekar i utredningen på yrkeskategorin farmaceuter som en samhällsresurs som skulle kunna utnyttjas bättre. Han får exempelvis medhåll från stiftelsen NEPI som talar sig varma för apotekare som förmedlare av obunden läkemedelsinformation. Däremot tycker Läkemedelsverket och Svenska Läkarsällskapet att Lars Jedings utredning fokuserat för ensidigt på farmaceuterna vad gäller läkemedelsinformationen.
? Vi tycker att förskrivarna och annan vårdpersonal bör betonas väl så mycket i detta sammanhang, säger Inger Näsman på Läkemedelsverket.
Uppsala universitets farmaceutiska fakultetsnämnd kommenterar utbildningsaspekterna i Jedings utredning, och håller med om att informationsutbildningen bör utvecklas inom apotekarprogrammet. Fakulteten tycker dock att utredaren borde fäst större avseende vid receptariernas informationsroll, inte minst med tanke på det aktuella förslaget om förlängd receptarieutbildning.


Sundström efter Wallström
Även om de flesta tunga instanser som hade svarat vid denna tidnings pressläggning tillstyrkt ett avskaffande av apoteksmonopolet, är det förstås inte helt säkert att så blir fallet i slutändan. Den förändrade parlamentariska situationen i riksdagen kan komma att påverka vilka av förslagen som blir verklighet, men en viktigare fråga är om den politiska viljan att genomföra en avmonopolisering finns hos regeringspartiet. Kanske kan det faktum att socialdepartementets nye minister Anders Sundström tidigare var chef för näringsdepartementet vara en fingervisning inför framtiden.
Remissvaren kommer närmast att beredas inom Socialdepartementet och tidigast i vår väntas en proposition kunna presenteras för riksdagen.  

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng