?Det blir mer sånt i framtiden?

Det blir bara dyrare att utveckla läkemedel. Samtidigt kräver myndigheterna allt mer detaljerade studier för att kartlägga preparaten, dess effekter och biverkningar. Ett sätt att komma runt problemet, kan vara att gamla preparat i allt större utsträckning används på nya sjukdomar.

24 okt 2001, kl 16:44
0

Allt eftersom forskningen om olika sjukdomsmekanismer går vidare får vi en ökad förståelse för hur sjukdomar uppkommer och fungerar. Därmed kan vi lättare behandla dem genom att finna nya angreppspunkter.

Likaledes ökar förståelsen kring läkemedelssubstanserna. Effekter som tidigare sågs som oönskade eller biverkningar, kan i framtiden allt oftare leda till nya behandlingar.
Inom den forskande läkemedelsindustrin pågår på flera håll ett aktivt arbete för att hitta nya möjligheter med äldre substanser.

? Ja, definitivt, säger Staffan Ternby, informationschef på Astrazeneca.

? All erfarenhet visar att en substans med en biologisk verkningsmekanism sannolikt även har effekt inom andra områden.

Blixt från klar himmel

Engelskans serendipity betyder ungefär ?Att göra önskvärda upptäckter genom ren slump?. Andra beskriver det som ?En blixt från klar himmel?. Ordet är vanligt förekommande i medicinska och vetenskapliga sammanhang. Även så när det gäller upptäckterna att vissa substanser har helt andra effekter än man från början trodde.

? Någon har av någon anledning råkat testa ett etablerat läkemedel på en ny sjukdom. Det fungerade och läkaren rapporterade upptäckten till myndigheterna och företaget. Det kan leda till att intresset föds och att man mer systematiskt testar läkemedlet på den nya indikationen, säger framtidsanalytikern Göran Alsterlind.

Enligt honom kan man också se det som att en indikationsglidning uppstår. Genom praktisk användning upptäcker behandlande läkare att läkemedel kan ha helt andra effekter.

Per-Erik Lygner är medicinsk rådgivare på Glaxosmithkline. Han vill framhålla de forskare och läkare som arbetar med preparaten och som kommer in med viktig information till företagen.

? Patienterna berättar för läkaren som i sin tur berättar för oss på företaget. Det ger oss bra information som vi kan gå vidare med.

Per-Erik Lygner berättar vidare att företagen kan vara svårflörtade i början med att gå vidare och testa en substans för andra indikationer.

? Det är ju ett risktagande och det är läkemedelsföretagen inte så pigga på.
Men han tror att det blir ändring på det.

? Jag tror att företagen parallellt med sin utveckling av nya substanser kommer att bli mer öppna för att hitta nya indikationer på de befintliga och att vi försöker hitta dem tidigare.

Per-Erik Lygner berättar också att företagen för en kontinuerlig dialog med läkemedelsmyndigheterna i USA och Europa. De är viktiga spelare och företagen vill på ett tidigt stadium veta vad de anser om möjligheterna inom området.

Ju tidigare företagen kan hitta nya indikationer och behandlingsmöjligheter, desto bättre och mer intressant blir det för dem. En substans med lång patenttid kvar är mer intressant än en substans vars patent går ut nästa år.

? I vissa länder kan företagen få förlängt patent om de visar upp ny dokumentation eller fler behandlingsmöjligheter, berättar Göran Alsterlind.

Ett annat sätt för företagen att förlänga patent på sina produkter är att formulera substansen på ett bättre sätt. Kravet från myndigheterna är att någon form av ny teknik används som innebär en förbättring för patienten. Det kan vara en formulering som leder till dosering en gång om dan, en lägre dosering eller färre biverkningar. Möjligheter som kan göra det mer attraktivt att forska fram nya effekter av gamla läkemedel.

Systematisk och strukturerat

Slumpen kommer alltid att finnas kvar men dess betydelse kommer sannolikt att minska allt eftersom läkemedelsföretagen mer aktivt söker efter nya möjligheter med befintliga och nya substanser.

? Tack vare den nya high throughput screening-tekniken kan vi i dag snabbt screena ett stort antal substanser, säger Håkan Emilsson, medicinsk informationschef på Pfizer.

? Det ger oss en indikation på ett tidigt stadium om substansen fungerar och vad den kan fungera på. Samtidigt kan vi då också avgöra vad vi ska satsa våra pengar på och vilka projekt vi kan lägga ner.

Genom HTS-tekniken, high throughput screening, testas substanser mot ett flertal specifika enzymsystem för att utröna substansernas effekter. HTS-tekniken har snabbt slagit igenom och de flesta stora läkemedelsföretag använder i dag tekniken utifrån sina behov.

? Varje företag har sin specifika uppsättning som de screenar sina substanser emot. Screeningen går mycket systematiskt och strukturerat tillväga, säger Håkan Emilsson.

Måste gynna vetenskapen

Alla är dock inte lika positiva till att hitta nya möjligheter med gamla läkemedel. Det vetenskapliga värdet ifrågasätts och en systematisk screening av gamla substanser för att hitta nya behandlingar är inte intressant.

? Eftersom det snarare handlar om ?serendipity? är det inte vetenskapligt intressant. Det är inget som vi som innovativt företag sysslar med. Det är inte naturligt för oss, säger Allan Gordon, medicinsk chef på Bristol Myers Squibb i Sverige.

? Då är farmakogenetik och farmakogenomik mycket mer intressant. Genom dessa kommer vi att få kunskap hur vi kan individualisera behandlingar utifrån patientens unika genuppsättning.

Enligt Allan Gordon bedriver inte BMS någon forskning som syftar till att hitta nya behandlingsmöjligheter med äldre substanser. Men samtidigt kan han inte heller blunda för möjligheten.

? Ser man embryon i gamla substanser ska man naturligtvis kolla det, men inte systematiskt screena. Det gynnar inte vetenskapen.

Alla får bonus

Vem driver utvecklingen inom området? Göran Alsterlind tycker inte att företagen gör det speciellt hårt.

? Det är snarare den breda kliniken och att läkarna prövar olika alternativ som ger oss ökad kunskap.

Däremot tycker han att upptäckterna gynnar alla inblandade.

? För läkare och patient blir det ytterligare ett behandlingsalternativ och för företagen blir det en bonus på tidigare forskning. I och med att forskningskostnaderna per läkemedel rimligtvis blir lägre kanske det kan ge lägre priser på läkemedel.

Anders Rane, professor i klinisk farmakologi på Huddinge universitetssjukhus, håller med:

? Patienterna gynnas på ett sätt. Det är lättare att ha ett läkemedel mot flera åkommor. Den behandlande läkaren borde oftare tänka på att försöka kombinera ett läkemedel mot flera av patientens åkommor. I dag tänker man snarare i termer av de mest kända läkemedlen mot de olika indikationerna var för sig.

Bland annat hänvisar Anders Rane till kardiologins område där flera läkemedel kan användas på besläktade indikationer.

Anders Rane tror att vi kommer att få se mer av detta i framtiden. Företagen kommer att i större utsträckning söka indikationsutvidgning och helt nya indikationer på gamla preparat.

? Det är attraktivt för dem då man kan tillgodoräkna sig mycket av den prekliniska dokumentationen. Jag ser även att studenter och forskare har nytta av den här utvecklingen. Det ingår som en av flera bitar i utbildning och vetenskap.

Göran Alsterlind ser möjligheterna i ett ännu vidare perspektiv.

? Det är ju inte bara med läkemedel man upptäcker nya extra effekter. Det gäller även mat med hela functional food-konceptet som kommer starkt.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng