Dags för en paus i apoteksgnället

På sista tiden har apoteksgnället nått nya höjder. Såväl apoteksmonopolet på systemnivå som dess förvaltare Apoteket AB ? inte minst företagsledningen ? har fått på pälsen från vitt skilda avsändare och perspektiv.

26 sep 2006, kl 19:22
0

Bolaget klampar objudet in i sjukvården. Kärnvärden som god läkemedelsanvändning göms undan när företaget slimmas.
Monopolet innebär näringsförbud för farmacevter med apoteksägarambitioner. E-handeln är framhastad; ombudssystemet är en logisk kullerbytta om man tror på vikten av farmacevtisk kompetens. Vårdoteken är inte finansierade och måste läggas ned; det interna förtroendet för ledningen är rekordlågt. Och så vidare.

Det är svårt att inte instämma i mycket av kritiken. Drivande apotekare eller receptarier besjälade av att förbättra läkemedelsanvändningen borde få tyngre ställning i företaget och representation i den nya verkställande ledningen.
Ruschen mot marknaden och vården har stundtals varit för snabb; förankringen och farmacin har blivit lidande.

Men gör Apoteket inget rätt? Är allt per definition värdelöst; har monopolet inga fördelar? När kritikstormen nått styv kuling får jag lust att se motbilderna.

Apotekets ledning kan inte precis beskyllas för passivitet. Företaget har tagit till sig kritik och verkligen adresserat tillgänglighetsproblemen, nu senast med e-handelsprojektet. Man har flyttat farmacevterna närmare sjukvården i flera ambitiösa projekt och satsningar.

Vissa försök har slagit fel, men totalt sett har patienterna – och farmacevtkåren – antagligen vunnit mer på de offensiva satsningarna än vad de gjort med en stillasittande ledning.

Det sammanhållna apotekssystemet har väldokumenterade förtjänster, inte minst förenklas uppföljning av läkemedelsanvändningen på individ- och populationsnivå. Läkemedelsvärlden kan i detta nummer för första gången presentera data från läkemedelsregistret på Socialstyrelsen, som är baserat på receptuthämtningsdata från apoteken. Vi hade gärna skrivit den artikeln för 34 år sedan när monopolet var nyfött; senfärdigheten och låsningarna från politiskt håll i denna fråga har varit monumentala.

Den allra bästa kuren mot apoteksgnäll får man genom att gå in på ett svenskt apotek – vilket som helst. Frånvaron av försäljningshysteri är en behaglig, nästan hälsobringande kontrast till en larmande omvärld.

Man blir inte pådyvlad påstådda undermedel av auktoritära, självpåtagna ?doktorer? med blinkande eurotecken för ögonen – bara en sån sak. Svenska apotek tillhör säkerligen världens bästa i kategorierna kompetens och kvalitet.

Apoteksmonopolet faller förstås förr eller senare. Men innan systemdemontörerna drar igång motorsågen bör de förutsättningslöst studera ett apotekssystem som har problem – men också företräden.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng