Brist på testosteron het tvist

Nyligen fick Svensk andrologisk förening en ny hemsida. Och i år har föreningen också börjat ge ut ett nyhetsbrev; Andrologisk endokrinologi. Skälet till att föreningen valt att ge ut ett nyhetsbrev i just det ämnet är, enligt programförklaringen, det växande intresset för behandling med testosteron till medelålders och äldre män med så kallad »Late Onset […]

14 dec 2011, kl 12:21
0

Nyligen fick Svensk andrologisk förening en ny hemsida. Och i år har föreningen också börjat ge ut ett nyhetsbrev; Andrologisk endokrinologi. Skälet till att föreningen valt att ge ut ett nyhetsbrev i just det ämnet är, enligt programförklaringen, det växande intresset för behandling med testosteron till medelålders och äldre män med så kallad »Late Onset Hypogonadism«. Föreningen har också nyligen publicerat ett vårdprogram för testosteronbrist som finns utlagt på föreningens hemsida.
Det intresset nådde nog ett crescendo genom höstens annonskampanj »Let’s talk balls« i de stora dagstidningarna tillsammans med en webbsajt med samma fyndiga namn och bildspråk – en välpumpad fotboll och en som behöver pumpas. I annonsen får vi veta att den »sämre stuns« som män börjar erfara i takt med stigande ålder »helt enkelt kan bero på en lägre nivå av det manliga könshormonet testosteron« eftersom man, enligt annonsen, räknar med att 20 procent av alla män över 50 år kan ha ett lågt testosteronvärde.

Men lugn, det finns hjälp försäkrar annonsen och uppmanar till läkarbesök om man känner igen något av symtomen mindre entusiasm, ökat bukomfång, koncentrationssvårigheter, mindre sexlust eller brist på energi.
Kampanjen har fått delar av läkarkåren att formligen brisera, främst allmänläkare som ser väntrummen fyllas med medelålders män som hoppas på test och bot mot åldrande och de varnar för en behandling vars långtidseffekter vi idag vet för lite om.
Sjukdomsmångleri, är Staffan Svenssons, läkare i primärvården i Göteborg och klinisk farmakolog, epitet på kampanjen.
– Man gör reklam för en behandling till en massa människor utan att vi idag vet om den är farlig eller vilka effekter den har.
– Jag tycker nog inte det är fel att ha östrogenbehandlingen av kvinnor i åtanke, innan man påbörjar massbehandling av äldre lite bukfeta män, med lite låga testo-steronvärden, varnar till exempel Mats Palmér, överläkare vid endokrinologkliniken på Karolinska sjukhuset.

Kampanjen har anmälts till Läkemedelsverket för olaglig reklam till allmänheten för receptbelagda läkemedel, men fick grönt ljus av myndigheten, eftersom den inte gör reklam för något specifikt preparat.
Kampanjen är producerad av organisationen ISMH, International Society of Men’s Health. Det är ISMH:s logotyp som pryder såväl annons som sajt. Men i en finstilt text kan man läsa att den producerats med stöd av läkemedelsföretaget Bayer.
Just det tycker Magnus Söderlind, tillförordnad professor vid Handelshögskolan i Stockholm och chef för konsumentmarknadsföring, är det problematiska med kampanjen.
– Vi har dels en marknadsföringslag som säger att man ska vara tydlig med avsändaren, dels en massa olika branschöverenskommelser som i stort sett säger samma sak. Här är det en väldigt otydlig avsändare, nästan ett gränsfall för vad som är tillåtet, skulle jag säga.
– Visserligen finns en avsändare, ISMH, men det tog ett tag, i alla fall för mig, innan jag förstod kopplingen till företaget Bayer – om jag ens gör det nu. Men jag gissar förstås att Bayer har något preparat som ökar testosteronhalten, men det är väldigt implicit.
Och vad är ISMH för något?
– Jo, det är en etablerad internationell aktör som arbetar med manlig hälsa, berättar Ingalill Hyltander som är ansvarig för avdelningen för manlig hälsa på Bayer.
– Initiativet till kampanjen kommer från ISMH som öppnat upp för andra aktörer att vara med och det har vi valt att vara.
Kampanjen ska rullas ut i fler europeiska länder med Bayer som samarbetspartner. Men Sverige var först ut, berättar hon med viss stolthet
Enligt henne är det ISMH som äger kampanjen, det är deras material som översatts, anpassats till svenska förhållanden och granskats av svenska jurister.
Så Bayer har betalat ISMH?
– Vi har valt att samarbeta med dem.
– Det är en ren upplysningskampanj och handlar egentligen inte om behandling.
Det är synd att den uppfattas som olaglig av en del. Men kanske är skälet att den här typen av kampanjer är en relativt ny företeelse i Sverige, funderar hon.
Magnus Söderlind å sin sida hänför den till den växande genren smygmarknads-föring.
– Det är inte ovanligt att till exempel cigarettföretag skapar speciella organisationer, gärna med lite klatschiga namn för att skapa debatt eller påtryckning.
Problemet med den här genren av blandformer är att det blir svårt för den vanlige läsaren, lyssnaren eller tittaren att utröna vem som egentligen är avsändaren, menar han.

På ISMH:s hemsida finner man att Bayer tillsammans med bland andra GSK tillhör organisationens sponsorer. Sedan några år tillbaka arrangerar organisationen konferenser och symposier. I oktober hade man till exempel ett symposium om hypogonadism: »ett globalt underdiagnosticerat tillstånd med långtgående medicinska och sociala konsekvenser«. Man ger också ut en medicinsk tidskrift, Journal of Mens Health.
Staffan Svensson kallar ISMH en skämtförening.
– Det är några olika firmor som använder den som någon slags plattform för sina industrisymposier och ger dem en pseudo-vetenskaplig täckmantel.
Stefan Arver, klinikchef på Karolinska sjukhusets andrologavdelning, beklagar i viss mån kampanjen eftersom den gjort mäns hälsa till en fråga om testosteron eller inte.
– Det gäller ju bara en minoritet av männen även om det förstås är viktigt att den diagnosen liksom andra klarläggs.

Inom professionen råder konsensus om de solklara fallen, det vill säga att män med testikel- och hypofyssjukdomar eller män som långtidsbehandlas med morfin bör få testosteronbehandling, liksom att den gruppen troligen underbehandlas idag.
Men medan till exempel Mats Palmér säger sig ha svårt att tro att det för övrigt handlar om någon underbehandling anser andrologföreningen att fyra-fem procent av män över 50 år kan uppfylla kriterierna för testosteronbehandling. Vilket är betydligt färre än de 20 procenten i annonsen, men betydligt fler än de som idag behandlas, cirka 12?000, varav drygt 7?000 är över 50 år. Drygt en och en halvmiljon män är över 50 år i Sverige. Fyra procent blir runt 65?000 män som skulle kunna komma ifråga för behandling med den beräkningen.
Stefan Arvér som är informationsansvarig för andrologföreningen hänvisar, liksom Ingalill Hyltander på Bayer, till att det nu finns ett nationellt vårdprogram för testosteronbrist. Det programmet har enligt föreningens verksamhetsberättelse tagits fram i samarbete med Bayer. Även det nyhetsbrev med inriktning på testosteronbrist som föreningen börjat ge ut i år sker med pengar från läkemedelsföretaget.
Enligt vårdprogrammet är hypogonadism orsakat av klassiska endokrina sjukdomar mindre vanligt än hypogonadism som del av andra sjukdomar. När det gäller övervikt kan man enligt vårdprogrammet använda testosteron som adjuvant till diet och ökad fysisk aktivitet.
– Att skriva ett vårdprogram tillsammans med ett läkemedelsföretag förefaller helt bisarrt, tycker Staffan Svensson.
Idag finns en handfull olika läkemedel, främst geler men också injektioner med testosteron. Två nya produkter med testosteron ligger hos Läkemedelsverket för godkännande.
Men Bayer har inte något nytt testosteronpreparat på väg in på den svenska marknaden för tillfället, enligt Ingalill Hyltander.
– Att kampanjen kommit nu beror helt enkelt på att vi lärt oss mer och identifierat ett behov.
Det verkar inte den kritiska delen av lärarkåren sätta någon större tillit till.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng