Vad innehåller en forskarutbildning?

    4 Nov 2014, kl 10:05
    0

    Hanna Gyllensten
    Apotekare och postdoc på Göteborgs universitet och Karolinska institutet

    Om bloggen

    Här skriver våra gästbloggare regelbundet om ämnen som de funderat på och har tankar om. De åsikter som framförs är skribenternas egna.

    När jag påbörjade avhandlingsarbetet ”valdes” jag för att jag hade erfarenhet av att göra läkemedelsgenomgångar och var särskilt intresserad av läkemedelsrelaterade problem. Detta var uppgifter som skulle passa bra in i det projekt som skulle genomföras, för att studera läkemedelsrelaterad sjuklighet i Sverige. När jag sedan blev antagen, så visste jag att min uppgift var att lära mig att göra forskning; att kunna utföra forskning, identifiera brister i och bidra till kunskapsutvecklingen på olika sätt, som det står i Högskoleförordningen.

    Men hur blev det då, lärde jag mig att göra forskning? När jag går igenom hur arbetet gick till träder en intressant bild av forskarutbildningens innehåll fram. Just läkemedelsgenomgångarna innebar några nya journalsystem, och ett program för datainmatning, så då fick vi lära oss att skapa formulär i EpiData. För andra metoder tillkom exempelvis att göra litteratursökningar i en rad olika databaser, att systematisera uttag av data från referenser, samt att formulera och testa ut frågeställningar till både vårdgivare och allmän befolkning. Sedan tillkom också sådant som referenshanteringsprogram, RefWorks, och statistikprogram, STATA (självklart andra än EndNote och SPSS som jag använt tidigare). 

    Till de metoder och program som krävs för avhandlingsarbetet tillkommer en rad formulär: Det ska skrivas etikansökningar, utarbeta variabelförteckningar, och formuleras ansökningar till registerhållare. Eftersom jag blev doktorand på två olika lärosäten ingick två uppsättningar mallar, riktlinjer och formulär för ansökan, de olika granskningsstegen och avhandlingen, samt olika läroplattformar: Fronter och Ping Pong. Samtliga tidskrifter har också olika krav och upplägg för att ta emot artiklar, och ställer ofta krav på bildkvalitet och format som innebär mer avancerad bildhantering.

    Därefter börjar det bli svåröverskådligt: Jag hittade ett program särskilt anpassat för systematisk litteraturöversikt, RevMan, som jag lärde mig men aldrig använde. För modelleringen i expertpanelstudierna lärde jag mig TreeAge, och när jag sedan gick en kurs i modellering så användes istället WinBugs. Vår statistiker slutade och plötsligt behövde jag hantera filer i statistikprogrammet SAS (jag får erkänna att jag inte är helt på banan än), och för en kurs behövde vi ett gratis statistikprogram: EpiInfo.

    Listan på administrativa verktyg kan säkert göras längre. Såhär i efterhand fascineras jag över kvoten mellan att lära sig forska vs att administrera och använda diverse olika program och formulär, även om såklart även detta är en del av lärprocessen. Hade mer tid lagts på analys och att skapa ny kunskap om det administrativa varit mer standardiserat? Undrar just om det finns någon PhDcomics om detta, utöver denna.

    Lägg till ny kommentar

    Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se

    Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här