När jurister beslutar om barns medicinering

    23 Apr 2014, kl 13:21
    0

    Om bloggen

    Här bloggar vi på redaktionen om saker och ting som rör sig i våra huvuden och i vår omvärld.

    När man inte kommer överens får jurister ta över. Även när det handlar om våra barns medicinering. Sedan våren 2012 har socialnämnderna rätt att besluta om medicinering till barn om föräldrarna inte är överens. Detta enligt en paragraf i föräldrabalken som säger att nämnderna kan fatta beslut om stödåtgärder för barn med två vårdnadshavare om bara den ena samtycker.

    Enligt 6 kapitlet 13 paragrafen i föräldrabalken får socialnämnden besluta att en åtgärd får vidtas om det krävs med hänsyn till barnets bästa och om åtgärden gäller psykiatrisk eller psykologisk utredning eller behandling som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen.

    Beslutet kan överklagas till förvaltningsdomstolarna. Sedan den nya lagparagrafen trädde i kraft har en handfull ärenden som gällt medicinering av barn, eller rättare sagt medicinering av barn med adhd, blivit avgjorda i domstol. I samtliga fall har domstolarna hittills gått på linjen nej till medicinering. Juristerna har inte funnit att förhållandena varit sådana att socialnämnden har godtagbara skäl för att besluta om medicinering mot den ena vårdnadshavarens samtycke.

    I de domar jag läst anser domstolen att den ena förälderns argument mot medicinering varit, som man skriver, beaktningsvärda. När det gäller en så ingripande åtgärd som läkemedelsbehandling av aktuell typ måste det klart framgå av socialnämndens utredning att barnet har ett tydligt behov av medicinering, skriver till exempel förvaltningsrätten i Malmö och beslutar att medicineringen inte är till det aktuella barnets bästa.

    I några av fallen har medicineringen blivit domstolssak och avslagits innan den påbörjats. Men i något fall har behandlingen redan påbörjats enligt läkarordination. När den ena föräldern motsatt sig har socialnämnden gått på behandlingslinjen, medan förvaltningsrätten gått på den motsatta. Läkarintygen avfärdas, då enligt domen inget tydligt visar att centralstimulantia är nödvändigt och till barnets bästa.

    I ett domslut kritiseras nämnden för att man inte hört sig för om barnets åsikt, en annan domstol avfärdar uppgiften om barnets önskan då hen bara är nio år.

    I en lokaltidning som berättat om ett av fallen konstaterar en professor i barn- och ungdomspsykiatri att det inte är någon bra utveckling om juristerna börjar avgöra medicineringen. Det är väl bara att hålla med.

    Själv undrar jag hur adhd-medicineringen av barn och ungdomar skulle påverkas om domstolarna skulle nagelfara skälen till att närmare 38 000 barn och ungdomar hämtade ut recept för behandling av adhd förra året?
     

    Lägg till ny kommentar

    Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se

    Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här