Läkemedelsnamn kan både hjälpa och stjälpa

    18 Aug 2014, kl 09:02
    0

    Mikael Hoffmann
    Läkare, chef för stiftelsen Nepi

    Om bloggen

    Här skriver våra gästbloggare regelbundet om ämnen som de funderat på och har tankar om. De åsikter som framförs är skribenternas egna.

    Våra namn är viktiga. Våra namn på oss själva, på andra, på ting och på abstraktioner. Vi behöver namn för att kunna förstå omvärlden och kommunicera med varandra. 
     
    Ett namn på ett läkemedel behöver vara särskiljande men också lätt att komma ihåg och kommunicera. Det är en fördel om namnet kan ge en preliminär uppfattning om släktskap mellan olika läkemedel – samtidigt som det tydligt skiljer dem åt. Det behöver i dagens värld vara internationellt gångbart samtidigt som det också behöver kunna uttalas på det lokala språket. Allra viktigast är att namnet inte ändrar sig över tid.
     
    Inget sätt att namnge läkemedel kan lösa allt detta i ett slag. Men en god utgångspunkt är att utgå från patientens och förskrivarens behov i första hand, därefter se till vetenskapliga behov och först därefter till myndigheters och företags verkliga eller upplevda behov. Det är inte fallet i dag.
     
    Jag tror ingen med gott samvete skulle kunna konstruera dagens system. Ett system där en läkemedelssubstans får ett internationellt icke-proprietärt namn fastställt av WHO som används i vetenskapliga artiklar, där läkemedlet sedan vid produktlansering säljs under ett handelsnamn konstruerat av läkemedelsföretaget, för att ett antal år senare när patententen gått ut, huvudsakligen säljas under handelsnamn som består av substansnamn plus företagsnamn. 
     
    Varför har vi under många år talat om och skrivit på recept Zocord, Lipitor och Crestor medan de hela tiden i vetenskaplig litteratur omnämnts som, och idag av de flesta förskrivare och användare kallas, simvastatin, atorvastatin och rosuvastatin? Och varför gör vi om samma misstag idag med trombinhämmaren dabigatran (Pradaxa) samt faktor Xa-hämmarna rivaroxaban och apixaban (Xarelto och Eliquis)?
     
    Bara med en en sådan enkel åtgärd som att använda de vetenskapliga namnen istället för handelsnamnen så kan vi förstå att rivaroxaban och apixaban liknar varandra farmakologiskt mer än dabigatran. Och när patenten går ut – eller när vi läser de vetenskapliga rapporterna – så behöver vi inte byta namn på substanserna.
     
    En substans är inte detsamma som en viss produkt. Och substansnamn kan ibland vilseleda vad gäller släktskap (t ex är inte den aktiva substansen i Abilify, aripiprazol, en protonpumpshämmare). Att använda substansnamn kan vara krångligt vid kombinationstabletter för att inte tala om vid fasanpassade hormonella antikonceptionsmedel … Men detta är undantag och de kan hanteras. Men att bara för det släppa alla fördelar med en genomtänkt namnsättning som dessutom är stabil över tid och istället använda handelsnamn som dessutom har andra nackdelar?
     
    Vi har ett stort behov av utbildning och fortbildning av hälso- och sjukvårdspersonal och farmaceuter kring läkemedel. Vi har stora behov av att kunna kommunicera med våra gemensamma patienter/kunder på ett enkelt och entydigt sätt. Låt oss gemensamt sätta oss ner och bestämma hur vi ska göra detta på bästa sätt och förstå hur namnet på läkemedlen kan hjälpa – eller stjälpa. Initiativet måste komma från de närmast berörda. Myndigheterna – framför allt Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket – är så fast i produkthantering att de använder handelsnamn som det primära i sin kommunikation, se bara deras hemsidor. Socialstyrelsen har däremot sedan länge i sina riktlinjer och dokument förstått att internationellt erkända substansnamn oftast är att föredra vid kommunikation med vården.
     
    Generisk förskrivning är inte viktigt i sig. Det är en naturlig del i ett generiskt förhållningssätt inklusive vilka krav vi ställer på utformning av förpackningar, men ganska meningslöst om vi inte använder rätt namn på våra läkemedel!
     
    Se också
    #raettnamn (twitter @lakemedel)
     
     

    Lägg till ny kommentar

    Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se

    Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här