Kvinnorna och sjukfrånvaron – en gång till

    3 Sep 2013, kl 09:21
    0

    Om bloggen

    Här skriver våra gästbloggare regelbundet om ämnen som de funderat på och har tankar om. De åsikter som framförs är skribenternas egna.

    Om en dryg månad presenterar Försäkringskassan en utredning kring sambanden mellan kvinnors sjukfrånvaro och det första barnets födelse. Utredningen är ett uppdrag från regeringen med syfte att bringa klarhet i varför kvinnors sjuktal ökar markant efter barnafödande. Upprinnelsen är en tidigare studie, där ett samband mellan första barnets födelse och en ökning av kvinnors sjukfrånvaro kunde identifieras.

    Frågan om varför kvinnor är mer sjukskrivna än män är knappast ny. Kvinnors högre sjuktal har diskuterats och utretts ett antal gånger sedan den allmänna sjukförsäkringen infördes år 1955. Det man vet är att kvinnor, oftare än män, är sjukskrivna under psykiatriska och stressrelaterade diagnoser och att kvinnor med barn i förskole- och skolålder tycks särskilt drabbade. Ett antal hypoteser kring hur detta skall förstås har lanserats. Kvinnors dubbelarbete, kvinnors yrken och kvinnors större exponering för barnens sjukdomar är några av dem.

    Den nya utredningen fokuserar explicit på tidpunkten kring första barnets födelse – en i det större sammanhanget ganska kort tidsperiod. Som historiker är det svårt att inte höja på ögonbrynen och fråga varför man inte i stället tittar bakåt? Kvinnor har inte alltid varit mer sjukskrivna än män. För att vara exakt går kvinnors sjuktal om männens 1980. Under åren mellan 1967 och 1979 är det männen som står för majoriteten av sjukskrivningarna. Hur skall man förstå detta? Kvinnor födde naturligtvis barn också under sjuttiotalet, ändå var de mindre sjukrivna då än nu.

    Också under ”hemmafruns decennium”, femtiotalet, diskuterades kvinnors högre sjuktal. Alva Myrdal menade att kvinnors ”sämre yrkesmedvetande” var en bidragande faktor – kvinnorna visste att de i alla fall skulle gifta sig och bli hemmafruar, och valde därför att inte ta sin yrkesroll på allvar. Kvinnorna måste tänka om, lära sig att se på sitt yrkesliv på ett annat sätt, ansåg Myrdal.

    Knappt ett årtionde senare kunde en grupp norska sociologer i tegelstensutredningen Kvinnors liv och arbete visa att idén om den kvinnliga sjukligheten till stora delar dolde en annan verklighet. Kvinnor var inte mer sjuka, däremot var anställda inom vissa yrkesområden med dåliga villkor och dåliga utvecklingsmöjligheter mer sjuka. Den svenska Låginkomstutredningen underströk slutsatsen: att vara fattig innebar ofta att du också var sjuk, och att du var kvinna. Vad var då det primära: kön, fattigdom eller dålig hälsa?

    Mot den bakgrunden är det lätt att få en känsla av att dagens sjukskrivningsdebatt målat in sig i ett hörn. Kopplingen kvinna – sjukskriven tas så för given att andra faktorer glöms bort. Det kan vara en tillfällighet att kvinnors sjuktal låg under männens 1967-1979, alltså just den tid då könets relevans för sjukfrånvaron ifrågasattes.

    Eller också har historien något viktigt att säga oss, om vi bara förmår att lyfta blicken.

    Lägg till ny kommentar

    Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se

    Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här