– Vill du ha originalläkemedlet eller det som står på receptet, frågade farmacevten vid expedieringen.
– Vilket skulle du ta, frågade jag, och gjorde som hon sa.
Nej, den frågan ställde jag inte, trots att jag tycker det vore väldigt intressant att veta. Men jag blev lite ställd. Det låg liksom i frågan, att det fanns ett bättre och ett sämre alternativ för mig.
Nå eftersom hon frågade mig, frågade jag i min tur om det var någon skillnad i pris och effekt, det vill säga om något av preparaten var bättre? Nej det var egentligen ingen skillnad mellan de två var svaret, förutom priset och det handlade enbart om några tior.
De flesta länder har idag någon form av generiskt utbyte eftersom det minskar kostnaden, det vill säga samma behandling till ett lägre pris.Redan när generikautbytet infördes i sin första form i början av 2000-talet restes protester från olika håll. Det handlade om den felmedicinering som kunde bli effekten av utbyte, det vill säga att patienter inte förstod att det var samma medicin bara med annat namn, färg och form.
Kritiken tog full fart igen i och med omregleringen och beslutet att ytterligare effektivisera utbytet, något som innebär fler byten för patienten. Tungt för apoteken att ha rätt i lager, mycket att förklara för kunderna och ännu större risk för felanvändning.
Nu tycks det också smugit sig in ytterligare en faktor: Med många byten kan effekten av behandlingen skilja sig åt en del, eftersom alla generika när de godkänns, jämförs med originalet och inte med varandra. Om det här är skillnader som så att säga enbart är av intresse för professionen eller om det också får betydelse för patienter med många byten, vet inte jag.
Dock jag tycker mig ana en viss tveksamhet hos farmacevter som inte bara handlar om oavsiktlig dubbelmedicinering. Jag anar också antydan om att många byten faktiskt påverkar effekten, det vill säga att det på individnivå kan finnas skillnader i effekt mellan de olika produkterna.
Om farmacevten och läkaren själv är tveksam till bytet då blir kanske informationen därefter. Om budskapet till patienterna ska bli trovärdigt krävs nog att både läkare och farmacevter också själva tror på budskapet att läkemedlen är likvärdiga, det vill säga ger samma medicinska effekt och är lika säkra oavsett pris.
För så är det väl?
Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer
Det är väl som i ett bakrecept, även om 90 procent är det samma så kan upplevelsen av det bli helt olik.
Jag personligen har upplevt skillnaden mellan Zopikon och Imovane och skillnaden mellan Venlafaxin tablett och kapsel. De två fallen har det varit tydlig skillnad – och det finns säkert fler. Det är toppen av en vulkan som kommer att brisera i framtiden. Och vad blir interaktionerna???
Vad jag vill minnas från farmacistudierna så accepteras väl ett visst mått av avvikelse i plasmakoncentration? Så lite svårt känns det ju, att säga att det är exakt samma.
Håller absolut med om att det i grunden handlar om att både förskrivare och farmaceuter måste tro och lita på att utbytessystemet för att det ska fungera. Det är också det LV och TLV försöker åstadkomma med informationsmaterialet som lanserades i förra veckan (http://www.tlv.se/apotek/informationsmaterial-om-det-generiska-utbytet/informationsmaterial-apotekspersonal/). När man läser det så bör det gå upp en att utbytbarhetsbedömningarna görs på ett vetenskapligt sätt vad gäller bioekvivalens. Att det tillåts en viss avvikelse är ju en självklarhet. Studierna görs ju på levande människor därav blir det naturligt att det blir en viss skillnad. Man tillåter ju en viss skillnad i det mesta, ex. när man ska godkänna olika batcher av samma preparat osv. Varför diskuteras inte risken för skillnad i effekt där isf?
Skillnader i effekt finns visst hos generika.
Tom LV reserverar sig för att ex-vis vid delning av depottabletter kan effektskillnad ej uteslutas.
Utbytesreglerna är inte tillräckligt seriösa även av andra skäl.
Ett exempel är tabletterna storlek. De som har svårt att svälja stora tabletter får problem om de inte talar om för farmaceuten. Flera patienter har lämnat medicin till destruktion pga ej kunnat svälja dem. Även ytan om den är sträv eller dragerad har betydelse. Samma typ av krav på delbarhet för generiska preparat borde vara minimikrav.
Etc
Hej! Visst finns det visa, små skillnader i effekter hos vissa generiska preparat. Det beror ju först och främst på att olika tillverkare kan välja att använda olika hjälppreparat, till exempel olika smaksättning, färgämnen m.m. Att det skulle finnas en betydande skillnad i effekt mellan olika generika verkar mycket osannolikt då den aktiva substansen trots allt är den samma i de olika tabletterna som enligt läkemedelsverket ska vara utbytbara med varandra. Som Henrik tipsade om ovan så tycker jag att artikeln/informationen från TLV och LV (http://www.tlv.se/apotek/informationsmaterial-om-det-generiska-utbytet/informationsmaterial-apotekspersonal/). Läs den om du vill veta mer om utbytbarhetsbedömningarna och bioekivalens vare sig det gäller biverkningar av venlafaxin (som någon tidigare nämnde – http://www.venlafaxin.se/venlafaxin-biverkningar.html) eller något annat läkemedel. Hoppas på att få höra mer om vad andra tycker om detta med generika då det är, och har varit i många år, ett hög aktuellt ämne.
Jag har haft Ritalin nu har det byts ut
Den nya fungerar inte lika bra har dosrulle
Hej jo jag äter ritalin och nu har ja fått en sort från annan tillverkare tillverkaren heter teva denna är helt anurlunda ja får högt blod tryck panik ångest men inte på den klassiksa och inte heller orifarm
Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se
Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här