Dags att välja vår ambitionsnivå för e-hälsa

    10 Nov 2016, kl 11:02
    1

    Lars Dagerholt
    Kommunikatör Läkemedelsverket

    Om bloggen

    Här skriver våra gästbloggare regelbundet om ämnen som de funderat på och har tankar om. De åsikter som framförs är skribenternas egna.

    I dag finns en ny sektor som håller på att skapas. Den kallas för ”health tech”, eller e-hälsa. Med stöd från oss i offentlig verksamhet kan Sverige vara världsledande på området.

    Inom e-hälsa finns utrymme för sann innovation – där två tvärvetenskapliga områden korsbefruktas och skapar nya möjligheter till patientnytta. I Sverige har vi en god position inom båda dessa områden: it och medicin.

    I det offentliga Sverige kan vi välja att stödja denna utveckling. Eftersom sjukvården och medicinsk forskning och utveckling till stor del sker inom ramen för offentlig verksamhet behöver vi vara engagerade. Annars löper vi risken att se på när vi förlorar ledartröjan.

    E-hälsa handlar om nya möjligheter att analysera data, att genom maskinlärning tolka och analysera data mer effektivt än någon expert klarar samt att ur stora datamängder hitta nya samband och riskfaktorer. Samtidigt får vi genom billig medicinteknik och telekommunikation tillgång till mer och nya datamängder som vi inte sett tidigare. Ett exempel är hälsodata som samlas kontinuerligt genom mobilen eller den smarta klockan.

    Drivande är engagerade patienter/individer som varje dag får större möjligheter att göra avancerade mätningar själva på egna villkor.

    Nya teknologier och efterfrågan skapar möjligheter att utveckla produkter och tjänster som vi inte sett tidigare. Ett nytt dynamiskt ekosystem är på väg att växa fram i Sverige.

    Inkubatorer, acceleratorer och andra satsningar med fokus på nya företag och idéer i skärningspunkten mellan it och hälsa etableras och utvecklas. Vi ser hur investerare som traditionellt inte varit aktiva inom life science alltmer riktar sitt intresse mot sektorn och skapar förutsättningar för snabb tillväxt. Och det finns goda svenska exempel på hur snabbväxande företag kan utvecklas och ta marknad, till exempel Spotify, Klarna, iZettle och Skype.

    Vi ser även stora resursstarka aktörer inom it och telekommunikation som nu intresserar sig alltmer i hälsa där IBM, Microsoft, Telia och IP-Only är några. Även Läkemedelsbolagen har mer eller mindre utvecklade strategier för att delta i samarbetet kring denna växande sektor.

    Till detta har vi en stark position inom medicinsk vetenskap, it, liksom lång erfarenhet av kvalitetsregister och en kunskapsdriven sjukvård.

    Om vi kommer att behålla vårt försprång gentemot resten av världen beror på hur vi inom det offentliga Sverige väljer att agera. Myndigheter och sjukvård kan antingen stödja utvecklingen – eller att se hur den snabbt flyttar till miljöer som är mer gynnsamma.

    Om valet är det första behöver stödet komma från flera håll:

    • Bra produkter som stödjer bättre vård bör köpas – och användas.
    • System för att vårdgivare även ska hantera intäkter ifrån nya affärsmodeller.
    • Sjukvården behöver vara mer öppen för samarbeten med denna nya sektor.
    • Myndigheter behöver vara lyhörda och ge god information om hur regulatoriska frågor ska hanteras på bästa sätt – i en internationell regulatorisk miljö.
    • Arbetet med att utveckla och implementera standarder, lagstiftning och regelverk bör ske skyndsamt – med patientperspektivet som ledstjärna.
    • Större engagemang från våra universitet för att utveckla tvärvetenskaplig utveckling och samarbeten över ännu fler gränser för att gynna innovation och utveckling.

    Lyckas vi behålla dessa företag och den utveckling de representerar vore det värdefullt för hela life science-sektorn. Men den stora vinnaren skulle vara patienten.
     

    1 Kommentar

    Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer

    1. Viktigt att vara medveten om att patienten är den som vårdar sig själv mest och sjukvårdens andel av deras liv ligger säkert på under 1 %. Kommer resurserna på e-hälsoområdet reflektera detta 99 % till patientens egna vård i hemmet och 1 % till sjukvården. Säkert inte. Viktigast är alltså appar eller liknande för patientutbildning och hjälp för patientens vård i hemmet skall bli bättre och effektivare. Vi måste höja nivån på den vården. Vad gäller sjukvården, så kanske ett system kan utarbetas som automatiskt föreslår för läkaren ett preparat till patienten baserat på diagnos och labbdata. Sedan kan läkaren ange om rådet var bra eller dåligt och vilket preparat läkaren valde. Läkaren kan också se vad kollegorna tyckte om rådet. På så sätt kan systemet förbättras kanske. Att ta in massiva datamängder som kanske bara en liten andel är relevanta ser jag risker med och kan kväva sig självt om inte bara onormala saker noteras. En sak som kanske kan finnas motstånd mot är övervakningssystem som utvecklas nu och som rapporterar direkt till läkaren vissa data fast patient är i hemmet. Här kan finnas invändningar från vissa patienter och motstånd. Tror att det kommer ta tid för detta för att hitta rätt. Jag tror inte det är så lätt som det verkar.

    Lägg till ny kommentar

    Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se

    Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här