Apoteksmarknaden i Sverige – ett IT-äventyr

    2 Sep 2015, kl 15:04
    1

    Amadou Jallow
    Apotekare

    Om bloggen

    Här skriver våra gästbloggare regelbundet om ämnen som de funderat på och har tankar om. De åsikter som framförs är skribenternas egna.

    Apotekssverige har ett komplicerat IT-läge som förutom att det kräver upplärningstid för de anställda knäcker apoteksentreprenörer, är helt beroende av apoteksaktörers betalningsvilja för IT-utveckling och fordrar extrem vaksamhet från IT-myndighet.

    I den bästa av världar hade Sverige utvecklat ett dugligt receptexpeditionssystem långt innan omregleringen av apoteksmarknaden. Detta för att bland annat säkra en fortsatt bra utveckling inom farmaci och läkemedelshantering, med ökad patientsäkerhet som resultat. Istället möttes alla som ville in på den nya marknaden av ett onödigt komplicerat IT-projekt. IT-stödet ATS som tjänat farmacevter i nästan 20 år ansågs skrotfärdigt och skulle gå i graven. Därmed försvann många viktiga stödfunktioner för farmacevter, som MOD (muntlig omsorg i dialog), hantering av dos- och licensläkemedel, interaktionskontroll… Ja, listan är lång, och omfattar en hel del som Apotekens Service AB var tvungna att utveckla för att överbrygga ojämlikheten på apoteksmarknaden.

    Hux flux hade farmacevter som ville byta arbetsgivare fyra olika receptexpeditionssystem som utvecklats på rekordtid att välja emellan. Systemen var, jämfört med ATS, extremt långsamma, med sämre funktionalitet och prestanda. För nya entreprenörer som ville starta apotek, utöver de statliga företagen och klusterköparna, gällde att antingen betala cirka en miljon kronor om året för att använda den skrotfärdiga ATS eller att utveckla egna receptexpeditionssystem. Jag kan vittna om att flera av de som valde det senare alternativet ganska snart stupade och lämnade marknaden illa kvickt med stora ekonomiska och – inte minst – prestigeförluster.

    Framtiden för IT-systemen för receptexpedition är äventyrlig och oförutsägbar eftersom de nödvändiga uppgraderingarna i framtiden kommer att vara helt beroende av apoteksaktörers betalningsvilja till systemutvecklare. Infrastrukturmyndigheten i Sverige måste därför vara vaksam så att farmaceuter kan få de bästa IT-stöden för att utföra patientsäker expedition oavsett apoteksaktör.

    Utifrån mina erfarenheter skulle jag vilja se en utvecklig mot ett nationellt receptexpeditionsstöd. Jag vill därför slå ett slag för FarmaPro, ett IT-system som används av samtliga aktörer på den norska apoteksmarknaden. FarmaPro har utvecklats under 15 år och kallas för en ”decentraliserad lösning med möjligheter för central styrning”. Med det syftar man på en modern plattform med stödfunktioner för användarna: apoteksanställda, apoteksaktör och myndigheter. Programmet innehåller funktioner för att bland annat säkra en högkvalitativ receptexpedition, fakturering till patienter/kunder och myndigheter, och rapportering av data till myndigheter. FarmaPro används även av flera andra professioner inom hälso- och sjukvården inklusive sjukhusfarmacevter.

    Ett system som FarmaPro skulle bidra till enhetlighet med högkvalitativ receptexpedition och är i mitt tycke att föredra framför nuvarande IT-äventyr.

    1 Kommentar

    Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer

    1. Förslaget om ett nationellt (gemensamt) receptstöd diskuterades redan både innan och i samband med omregleringen, se kommentarerna till artikel i Dagens Apotek 2010-07-21 (“Dyr IT-lösning………”). Då fanns det tydligen inga förutsättningar för detta – vilka nya eller ändrade förutsättningar skulle göra denna idé mer gångbar idag?

    Lägg till ny kommentar

    Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se

    Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här