Vården idag ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Olika insatser ska samordnas på ett ändamålsenligt sätt. Vårdskador, samt händelser som kunde ha orsakat vårdskador, ska utredas för att identifiera bakomliggande faktorer och ge underlag för att undvika liknande framtida händelser.
Detta gäller även för apotekspersonal.
Trots formuleringarna i lagstiftningen når inte hälso- och sjukvården hela vägen fram varje gång. För några år sedan visade en utredning från Socialstyrelsen, om väntetider i vården, att för multisjuka äldre är (den dåliga) koordineringen av insatser ett större problem än väntetiderna.
Det finns som tur är förslag på hur vården ska kunna öka samordningen mellan vårdgivare och förbättra uppföljningen. Läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelser hjälper till att hålla ordning på läkemedlen. Coacher och aktiv hälsostyrning samordnar vårdkontakterna för multisjuka äldre och andra med komplexa vårdbehov. Rehabkoordinatorer koordinerar rehabilitering och sjukskrivningar för att underlätta återgången i arbete. Detta är bara några exempel.
Sedan några år tillbaka finns också ett begrepp som jag upplever ligger mycket nära de budskap man får från lagstiftningen: Personcentrerad vård. Personcentrerad istället för patientcentrerad.
Personcentrerad för att patienten är en delaktig partner i vården och vårdgivare tillsammans med patient planerar behandlingen utifrån patientens egna förutsättningar och behov. Patientcentrerad vård brukar istället beskrivas utifrån att vårdgivare ska ha fokus på och samverka runt patienten snarare än runt den specifika sjukdomen.
Jag tänker själv att skillnaden liknar den mellan adherence och compliance: adherence som följsamhet till en gemensamt valt behandling och compliance som följsamhet till rekommenderad behandling.
Vid Göteborgs universitet finns det till och med ett centrum för forskning om personcentrerad vård, Europas enda. Sjukdomarna och tillstånden som beforskas från centrumet är många. Vem vet, kanske nästa projekt blir att testa nyttan av personcentrerad vård på apotek? Eller av farmaceuter som är delaktiga i den personcentrerade vården inom övrig hälso- och sjukvård?
Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer
Hej Hanna – hur undviker vi att hamna i “holismfällan” om retoriken pratar om personcentrerad vård? Jag håller med om grundtanken, men kommer patienten att uppfatta förutsättningarna?
Jag är inte säker på att jag vet vad du menar med holismfällan, men om jag tolkar dig rätt så tror jag det viktiga är att utgå från patientens förutsättningar för att genomföra exempelvis en behandling. Exempel på problem som jag tänker att man skulle kunna komma åt med mer personcentrering är förskrivningskaskader respektive otillräcklig effekt av läkemedelsbehandling som uppstår till följd av biverkningar. För mig ligger detta nära hela tänket runt att identifiera läkemedelsrelaterade problem, även om dessa såklart bara är en del av hela vården. Att fånga upp personens egen historia och komma fram till gemensamma “lösningar”. Av vad jag läst hittills så verkar personcentrerade interventioner visa på goda resultat både vad gäller subjektiva och objektiva hälsomått, samt minskade vårdkostnader, så det går att se en reell effekt. Är det svar på din fråga?
Hej Hanna! Tack för svaret – jag fortsätter att hålla med dig till fullo vad gäller intentionerna. Det jag menar med holismfällan är att det är peddlare av okonventionella medicinska ideer och behandlingar som i princip kidnappat person/individ perspektivet när det gäller hälsovård genom det hopplösa begreppen holism och holistisk syn. I denna värld framhålls att varje patient och vart tillstånd är unikt och endast genom det “holistiska perspektivet” kan rätt behandling appliceras och leda till fullständig hälsa. Jag tror att det finns ett problem för den medicinska vetenskapen att förklara hur liten variationen egentligen är på individnivå för majoriteten av patienterna och att balansera detta mot dessas uppfattningar att de är helt unika baserat på just deras mer eller mindre relevanta förutsättningar (vilket är kärnapplikationen i holistiska skolor). Så ditt svar är helt adekvat men jag misstänker att det finns en risk för diskrepans mellan farmaceutens och patientens uppfattning av exakt hur personlig en personcentrerad farmaci är. Rent vetenskapligt är det ju också så att inga medicinska genombrott gjorts på patientindividnivå varför jag som sagt funderar på den retoriska aspekten – inte idén i sig vilken jag stödjer helhjärtat.
Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se
Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här