Annons

Ännu inga guldägg från AstraZenecas forskning

AstraZenecas forskningsportfölj är stark och bred, åtminstone om företaget självt får sätta betyg. Visst finns många lovande och intressanta läkemedel, men det är ännu för tidigt att öppna champagneflaskorna och fira framgångarna. Förre forskningschefen Lars Werkö höjer varningsflagg inför den allt hårdare konkurrensen.

5 jun 2002, kl 18:17
0

Att Astras forskning varit mer framgångsrik än Zenecas framgick av den presentation det fusionerade företaget höll i slutet av förra året. Av de produkter där företaget planerar ansökan om godkännande inom ett par år dominerar Astra.


Företagets ambition är att vara världsetta år 2010 inom fyra terapiområden: mage-tarm, hjärta-kärl, onkologi samt smärta. Forskningen ska resultera i 15 kandidatsubstanser per år senast år 2003 och värdet på produkterna ska fördubblas vart femte år framgent.


  I det korta perspektivet är lanseringen av Nexium, efterföljaren till Losec, kommersiellt viktig för företaget. Att företaget tror på Nexium framgår av att företaget kommer att satsa stora pengar på lanseringen under sista halvåret 2000. Men så länge kliniska data och prisnivån är okända är det svårt att bedöma framtiden för produkten (se även Läkemedelsvärlden nr 1/2000 sidan 7).


? Jag är tveksam till att de kommer att lyckas flytta över Losecanvändningen till Nexium. Jag tror inte Nexium kan motverka allt som Losec tappar, säger Lars Werkö, som var forskningschef för Astra under perioden 1977 till 1985.


 


Förhoppningar kring hjärta-kärl


Marknaden för lipidsänkare har expanderat kraftigt under de senaste åren. Stora förhoppningar knyts till den så kallade superstatinen ZD4522, som stammar ur Zenecas forskning. Företaget hävdar att produkten sänker kolesterolhalten avsevärt mer effektivt än atorvastatin, som numera är den mest använda statinen i världen.


Tromboshämning väntas få ännu större betydelse än den har idag inom hjärt-kärlsjukvården. AstraZeneca tror starkt på sin produkt H376/95. Ansökan om godkännande planeras till andra kvartalet nästa år.


Inom de närmaste åren kommer ansökningar om fler indikationer för H376/95 och andra tromboshämmande substanser från AstraZeneca. Men Lars Werkö höjer ett varnande finger.


? Man kan inte säga något förrän det finns kliniska data. Det är en enorm konkurrens på området och redan är några konkurrerande medel på väg ut, så AstraZeneca blir inte först. För att tromboshämmaren ska bli framgångsrik måste den ha unika egenskaper ? annars måste företaget satsa stora resurser på marknadsföring, säger han.


 


Marknadsföring allt viktigare


Den hårdnande konkurrensen medför att marknadsföringen får en allt viktigare roll. Det är sällan att någon produkt är avsevärt bättre än konkurrenterna. Att vara först blir då viktigt, viktigare än tidigare.


Inte heller i CNS-portföljen finns några självklara guldägg. Strokemedlet Zendras potential verkar svagare idag än för två år sedan. Företaget har flera substanser under utveckling inom epilepsi, demens, stroke, MS, depression och ångest, men potentialen är svårbedömd.Inom lungmedicinen har kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, fått en allt större betydelse. Sjukdomen drabbar i stort sett enbart rökare, som under lång tid utsatt andningsvägarna för cigarettrök.


Steroider utvecklade för astmabehandling ger en viss effekt, men nu har AstraZeneca chansen att lansera det första läkemedlet, Viozan, som tagits fram med sikte på KOL.


Viozan utvecklades ursprungligen av dåvarande Fisons, och Astra tog över när Fisons forskningsenhet i engelska Charn sedan. Företaget har flera substanser under utveckling inom epilepsi, demens, stroke, MS, depression och ångest, men potentialen är svårbedömd.


Inom lungmedicinen har kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, fått en allt större betydelse. Sjukdomen drabbar i stort sett enbart rökare, som under lång tid utsatt andningsvägarna för cigarettrök.


Steroider utvecklade för astmabehandling ger en viss effekt, men nu har AstraZeneca chansen att lansera det första läkemedlet, Viozan, som tagits fram med sikte på KOL.


Viozan utvecklades ursprungligen av dåvarande Fisons, och Astra tog över när Fisons forskningsenhet i engelska Charnwood köptes. Ansökan om godkännande beräknas lämnas in andra halvåret 2001 och lansering kan ske i USA och Japan i slutet av 2002.


Inom onkologi hoppas företaget att Iressa (ZD1839) ska bidra till framgång. Produkten är en selektiv hämmare av ett enzym kopplat till en tillväxtfaktorreceptor och blockerar därmed signaler som solida tumörer behöver för att tillväxa.


Lovande resultat har nåtts särskilt vid icke småcellig lungcancer och studeras även vid magcancer, kolorektala tumörer och hormonresistent prostatacancer. Ansökan för godkännande kan lämnas in tidigast i slutet av 2001.


 


Akademiskt samarbete


En viktig aspekt av gamla Astras forskningsframgångar var samarbetet med den akademiska världen. Om detta sägs inget i AstraZenecas presentation.


? Det ser ut som sådant samarbete inte har någon plats i företagets nya forskningsorganisation. Att man flyttar en verksamhet till Boston innebär inte automatiskt att man får kontakt med Harvard. Hur ska man lyckas med detta? undrar Lars Werkö.


Den nya organisationen innebär att en tiondel av AstraZenecas idag 10 000 anställda inom forskning och utveckling ska bort. Att företaget minskar antalet forskare i Södertälje och Lund (Draco), men inte i Mölndal (Hässle) är logiskt.


? Det är ju bara Hässle som åstadkommit något ordentligt på lång tid. Det finns flera andra jättelika forskningsorganisationer i andra företag som inte heller presterar något nydanande, säger Lars Werkö.


Han tror att AstraZenecas forskningskostym fortsätter att krympa. Den internationella trenden är att små obyråkratiska forskningsföretag gör de stora upptäckterna, varpå de stora företagen tar över när det är dags för kostnadskrävande kliniska prövningar.


Lars Werkö konstaterar att AstraZeneca lyckats få ihop sin organisation hyggligt. Men samtidigt innebär den stora forskningsorganisationen i sig problem.


? Det är svårt att styra så stora pastorat, säger han.


av Sten Erik Jensen