I avtalet mellan staten och landstingen avsattes 13,6 miljarder kronor i statsbidrag för läkemedelskostnader för 1999, det vill säga något högre än kostnaden 1998. I verkligheten blev kostnaden 14,9 miljarder, ett överdrag på 1,3 miljarder.
Landstingen hanterar numera läkemedelskostnaderna och ersätts via statsbidrag. Men landstingen tar över det ekonomiska ansvaret bit för bit. För år 1999 var landstingens maximala risk 100 miljoner kronor om statsbidraget inte skulle räcka. Det innebär att staten får ta den stora ekonomiska smällen på 1,2 miljarder kronor.
Landstingens högsta risk är i år maximerad till 150 miljoner kronor, men statsbidraget för 2000 är ännu inte fastställt. Förhandlingarna, som startade i januari lär ta minst ett par månader.
Egenavgifter ökar mer
Den 1 juni höjdes nivån i högkostnadsskyddet till 1 800 kronor. Detta bidrog till att det patienterna själva betalade för läkemedel ökade med 20 procent. Av hela läkemedelskostnaden betalade patienterna 22,8 procent under 1999, jämfört med 21,3 procent under 1998.
Den totala läkemedelskostnaden, inklusive patienternas andel, ökade med 13 procent under 1999 jämfört med 1998.
De nya så kallade livsstilsläkemedlen stod för en stor del av de ökade kostnaderna. Xenical mot fetma såldes för 400 miljoner kronor och Viagra mot erektionsstörningar för 150 miljoner kronor. Av detta stod läkemedelssubventionen uppskattningsvis för 425 miljoner kronor, en tredjedel av ökningen 1999.
Av övriga läkemedel som ökade mycket kan nämnas lipidsänkarna Zocord och Lipitor samt antidepressiva läkemedel som Zoloft och Cipramil.
Sten Erik Jensen