Eftersom läkemedelsförsäkringen är ett frivilligt åtagande av läkemedelsindustrin har den utredning som gjort en översyn av patientskadelagen och försäkringen enbart kommit med rekommendationer till förändringar av försäkringen.
Bland annat föreslår man att försäkringen åtar sig att ersätta skador också av tillverkare och importörer som inte är medlemmar i föreningen.
Något som bland andra Läkemedelsindustriföreningen, försäkringsbolag och Apoteket avvisar i sina remissvar.
Det skulle, argumenterar de, kunna undergräva den idag nästan heltäckande anslutningen till försäkringen.
Handikapporganisationerna och de flesta landsting anser det däremot vara viktigt med ett solidariskt ansvar för oförsäkrade läkemedel och menar att staten annars måste finna en möjlighet att tvinga fram en sådan ändring.
Konsekvenserna inte utredda
Eftersom försäkringen endast gäller när man kan identifiera vilket läkemedel en patient använt påpekar flera remissinstanser att utredarna inte analyserat konsekvenserna av den generiska utbytesreformen. Systemet med återrapportering har sina brister och eftersom apoteken i dagsläget inte får lagra uppgifter om utlämnade läkemedel elektroniskt längre än tre månader kan man inte garantera att uppgifter om vilket läkemedel en patient fått går att spåra, skriver till exempel Apoteket. Även av detta skäl krävs alltså en ändring i receptregisterlagen, påpekar man.
Kritik mot översynen finns främst bland patient- och konsumentgrupperna. Försäkringen fungerar idag främst som ett skydd för företagen, menar till exempel de blödarsjukas organisation och hänvisar till egna erfarenheter av två decennier då ersättningen till de hiv-drabbade blödarsjuka stått på dagordningen.