Så gott som alla vuxna svenskar har haft vattkoppor som barn. Det innebär att i princip hela befolkningen bär på Varicella-zoster-viruset. Viruset ligger vilande i kroppens nervknutor, men riskerar att väckas till liv när vi blir äldre och immunsystemet försvagas. Det är då viruset orsakar bältros och det är också då demensprocessen tros kunna starta.
Hugo Lövheim, professor i geriatrik vid Umeå universitet, förklarar sambandet:
– Teorin är att när viruset reaktiveras kan det vandra längs nervtrådarna och ta sig in i hjärnan. Där kan det orsaka de inflammationer som på sikt leder till demens, säger han.
Kopplingen mellan bältrosvaccin och en minskad risk för demens beskrivs som ett av de mest spännande genombrotten inom preventiv geriatrik. Studier från bland annat USA, Kanada, Israel, Australien, Sydkorea och Storbritannien pekar alla åt samma håll, bältrosvaccin kan fördröja utvecklingen av både Alzheimers sjukdom och vaskulär demens.
– Det spelar mindre roll vilken sorts bältrosvaccin man fått. Det handlar om att hålla tillbaka reaktiveringen av viruset, säger Hugo Lövheim.
Ingen statlig subvention av bältrosvaccin
Men trots att Folkhälsomyndigheten (FHM) rekommenderar alla över 65 år att vaccinera sig, finns ingen statlig subvention i sikte. Enligt Tina Crafoord, enhetschef på FHM, beror det framför allt på en detalj i smittskyddslagen.
– För att en sjukdom ska inkluderas i ett nationellt vaccinationsprogram ska den vara ”smittsam mellan människor”. Det är inte bältros, eftersom det är en reaktivering av ett virus man redan har, konstaterar hon.
Hugo Lövheim anser att lagen är onödigt begränsande.
– Det här går att ändra om den politiska viljan finns. Det krävs bara en minimal justering i lagen för att också inkludera vaccin som minskar följder av infektionssjukdomar, menar han.
En annan bromskloss är ekonomin. FHM måste enligt regelverket titta på när samhället kan ”hämta hem” vinsten av en vaccination.
– När våra hälsoekonomer gör beräkningar ser vi att vinsterna av minskad demens kanske ligger 20 till 40 år fram i tiden. Det är inte helt enkelt att få in i kalkylen här och nu, säger Tina Crafoord.
Demenssjukdomar kostar 100 miljarder per år
Samtidigt skenar kostnaderna för demenssjukdomar. En rapport från Karolinska Institutet (2025) uppskattar samhällskostnaden till närmare 100 miljarder kronor om året. År 2050 beräknas över en kvarts miljon svenskar lida av demens.
Hugo Lövheim ger inte mycket för argumentet att vinsterna ligger för långt fram i tiden.
– Om vi tror på forskningen borde effekten på insjuknandet synas redan om fem till tio år, säger han.
Österåkers kommun vill subventionera
Idag råder en ekonomisk paradox eftersom kommunerna står för 80 procent av kostnaderna för demensvården, medan regionerna och staten förväntas betala för vaccinet.
Trötta på att vänta har Österåkers kommun, som första kommun i landet, ett beslut på gång att själva subventionera vaccinet för sina invånare över 69 år. För att lyckas med det använder de socialtjänstlagen som stöd, snarare än hälso- och sjukvårdslagen.
I väntan på ett nationellt beslut har vaccinet blivit en tydlig klassfråga i övriga landet. En vaccination kostar runt 5000 kronor.
– Det är klart att det skaver när vårt mål är en jämlik hälsa. Men vi måste prioritera utifrån de regeringsuppdrag vi får, säger Tina Crafoord.
Hugo Lövheim är inte nöjd med förklaringen.
– Av historiska skäl ligger vaccin utanför läkemedelssubventionerna, men för många är 5000 kronor en oöverstiglig summa. Det innebär att vi har ett förebyggbart lidande som vi väljer att inte åtgärda.
Studier i Finland och Danmark
Hoppet om en regeländring står nu till två stora studier som precis startats i Finland och Danmark. Totalt ingår nästan 200 000 deltagare och Hugo Lövheim hoppas att resultaten därifrån kan leda till en regeländring.
– Effekten mot demens är inte slutgiltigt bevisad, men mycket pekar på den. Dessutom är skyddet mot själva bältrosen skäl nog att vaccinera sig, säger han.
