För många läkemedel sista tiden i livet

Närmare hälften av svenskarna får tio eller fler olika läkemedel under sin sista månad i livet, visar studie.

18 Maj 2017, kl 12:30
1

Det är forskare vid bland annat Karolinska Institutet som undersökt hur många och vilka slags läkemedel personer har fått under sitt sista år i livet. Studien, som är en registerstudie över alla personer som dog i Sverige mellan 2007 och 2013, totalt över 500 000 personer, publiceras i den vetenskapliga tidskriften The American Journal of Medicine.

Polyfarmaci, det vill säga när patienter får tio eller fler olika läkemedel under samma period, är ett välkänt problem bland äldre patienter, som Läkemedelsvärlden.se tidigare skrivit om.

I den aktuella studien har forskarna studerat vilka läkemedelsförskrivningar som patienterna haft under sina sista tolv månader i livet. Resultatet visar att andelen som fått tio läkemedel eller fler ökade under det sista levnadsåret, från 30,3 procent till 47,2 procent. De som dog av cancer var de som hade allra flest läkemedel.

Studiens resultat visar också att av de läkemedel som patienterna fick, bestod en avsevärd del av behandlingar vars nytta kan ifrågasättas för patienter med mycket kort tid kvar att leva. Även om analgetika, det vill säga smärtstillande läkemedel, var det allra vanligaste, var andra grupper som trombosprofylax, betablockerare och ACE-hämmare inte ovanliga.

Behandlingssyftena som ligger bakom polyfarmacin är inte bara symtomlindring i livets slutskede, utan även förebyggande långtidsbehandlingar, skriver forskarna i artikeln. Som exempel nämns att behandling med statiner sällan hade satts ut. 16 procent av patienterna hade statiner förskrivna under sin sista månad i livet.

”Det är skäl för allvarlig oro”, skriver forskarna. ”Den kliniska vinsten med förebyggande behandling mot hjärt-kärlsjukdom under den sista månaden i livet är i högsta grad tveksam.”

Forskarna fann också att de som bodde på institution fick fler läkemedel än de som bodde i egna hem, men ökningen av läkemedel under det sista året ökade långsammare i den gruppen.

Studien har sina begränsningar, skriver författarna. Eftersom endast receptförskrivningar finns med i studien, har läkemedel som patienterna skaffat receptfritt eller fått på till exempel sjukhus inte kommit med. Siffrorna kan därför förmodas vara en underrapportering. Receptförskrivningsdata ger heller ingen information om huruvida patienterna verkligen tagit den förskrivna medicinen eller om de tagits enligt ordination.

Resultatet stämmer överens med tidigare studier, konstaterar forskarna. Det behövs mer forskning som studerar effekterna av att sätta ut preventiva behandlingar för svårt sjuka patienter. Den samlade kunskapen bör sedan användas i utformande av kliniska riktlinjer, där varje patients unika medicinska behov får styra, snarare än någon “one size fits all”-modell, skriver de, sist i artikeln.

1 Kommentar

Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer

  1. De som bor på servicehus eller sjukhem har konstant tillgång till sjuksköterska och läkare som kommer dit varje vecka. Det är väl sådant som ger polyfarmaci gravis. Man vet ju själv att symptom kan gå över om man väntar en tid.