Annons
Home 2025

Årlig arkivering 2025

Varnar för risker med gabapentin

Anna Bäsén
-
0
Varnar för risker med gabapentin

Förskrivningen av det receptbelagda läkemedlet gabapentin, som är godkänt mot viss typ av nervrelaterad smärta samt mot epilepsi, ökar kraftigt.

Detta trots allt fler rapporter om att läkemedlet innebär risk för beroendeutveckling, död i förgiftning samt hjärtkärlsjukdomar.

Nu går Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för smärta och reumatiska sjukdomar ut och varnar för den växande användningen av gabapentin.

Kritiserar brist på evidens

Expertgruppen tror att gabapentin skrivs ut till patienter med smärttillstånd där det saknas vetenskapligt stöd för att läkemedlet hjälper mot just deras typ av smärta.

De skriver att förskrivningen ”antas till betydande del gälla smärttillstånd där evidensläget är svagt”.

Vidare tror expertgruppen att en mindre andel av den totala förskrivningen gäller epilepsi och andra tillstånd som exempelvis restless legs.

Förskrivningen har mer än fördubblats

Förskrivningen av gabapentin ökar både internationellt och i Sverige.

Antalet svenska patienter som får läkemedlet på recept har nästan trefaldigats på tio år. Det visar helt nya siffror som Socialstyrelsen tagit fram för Läkemedelsvärldens räkning.

Förra året fick 153 079 patienter gabapentin utskrivet. För tio år sedan, 2015, var antalet patienter 58 818, enligt Socialstyrelsens statistikdatabas över läkemedel. Det motsvarar en ökning på 160 procent.

Om man ser till antal patienter per 1 000 invånare syns också en kraftig uppgång. Under 2024 hämtade 14,51 patienter per 1000 invånare ut gabapentin på apotek. 2015 var siffran 6,03 per 1 000 invånare, en uppgång på över 140 procent.

– Det är en rejäl ökning, konstaterar Henrik Nordin, utredare vid Socialstyrelsens avdelning för register och statistik.

Expedieringarna av recept av gabapentin följer samma mönster. 2024 expedierade apoteken 89,2 recept per 1000 invånare. 2015 var motsvarande antal 34,4. Det motsvarar en ökning med nästan 160 procent.

Fler kvinnor än män behandlas med gabapentin.

Gabapentin ökar i hela landet

Statistiken visar att gabapentin har blivit en allt vanligare läkemedelsbehandling i hela riket.

Men det finns skillnader mellan de olika länen.

Den senaste statistiken, för 2024, visar att Kalmar, Värmlands, Västerbottens och Norrbottens län ligger i topp. Både när det gäller antal patienter per 1 000 invånare som behandlas med gabapentin och antalet expedierade recept per 1 000 invånare.

Stockholms, Östergötlands, Uppsala och Södermanlands län ligger i botten med lägst antal patienter och lägst antal expedieringar per 1000 invånare.

– Jag tycker att det framgår ganska tydligt av statistiken att de här länen står ut, säger Henrik Nordin.

Gabapentin påverkar nervsignaler

Gabapentin är ett läkemedel som är godkänt som behandling mot epilepsi och perifer neuropatisk smärta.

Läkemedlet verkar genom att påverka nervsignaler i hjärnan och dämpa överaktivitet i nerver.

Perifer neuropatisk smärta är en typ av långvarig smärta som uppstår på grund av skador eller sjukdomar i perifera nerver, det vill säga de nerver som finns utanför hjärnan och ryggmärgen.

Saknar bevisad effekt på sikt

Det finns vetenskapligt stöd för att gabapentin kan ge en smärtlindrande effekt vid postherpetisk neuralgi, kronisk nervsmärta efter bältrosinfektion, samt diabetespolyneuropati, nervskador orsakade av långvarigt förhöjt blodsocker. Något som Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för smärta och reumatiska sjukdomar konstaterar.

Däremot pekar expertgruppen på att det saknas vetenskapligt stöd för att gabapentin lindrar smärta på längre sikt.

En ny metaanalys, publicerad i höstas, visar att det saknas något vetenskapligt stöd för att gabapentin lindrar kronisk smärta. Med det menas smärta som varat i minst tre månader.

Enligt forskarna bakom metaanalysen finns det inte tillräckligt med studier för att kunna säga att gabapentin lindrar kronisk smärta orsakad av diabetesneuropati eller postherpetisk neuralgi.

Svagt stöd för gabapentin vid andra tillstånd

Därtill är det vetenskapliga stödet för att gabapentin skulle hjälpa vid andra typer av smärta ännu mer osäkert, poängterar expertgruppen.

Exempelvis är nyttan tveksam när det gäller akut smärta efter operation och kronisk bäckensmärta. Dessutom visar de flesta studier att läkemedlet inte hjälper mot långvarig smärta i ländryggen.

Både gabapentin och det liknande läkemedlet pregabalin används ibland vid behandling av fibromyalgirelaterad smärta, även om det inte är godkänd indikation. Även har pekar expertgruppen på osäkerheter. Exempelvis sa den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA nej till pregabalin mot fibromyalgismärta med hänvisning till att det inte är bevisat att effekten är kliniskt meningsfull samt att det finns frågetecken kring riskerna.

Gabapentin är ett av de läkemedel som Läkemedelsverket rekommenderar i första hand vid långvarig neuropatisk smärta hos vuxna. Men expertgruppen påpekar att stödet för myndighetens rekommendation samtidigt anges som bristfälligt.

Flera länder narkotikaklassar gabapentin

Expertgruppen varnar för att läkemedlet kan ha allvarliga biverkningar.

Missbruk av gabapentin rapporteras så tidigt som 2012. Under senare år har det kommit ännu fler studier och rapporter som uppmärksammar riskerna för beroendeutveckling och missbruk.

Gabapentin är narkotikaklassat i Storbritannien och i ett antal delstater i USA. Fler platser är på väg mot en narkotikaklassning, påpekar expertgruppen.

Däremot är läkemedlet inte narkotikaklassat i Sverige.

Ligger bakom 30 dödsfall per år

Internationellt rapporteras allt fler läkemedelsorsakade dödsfall i samband med gabapentin. Det gäller framförallt när läkemedlet kombinerats med opioider.

Forskning, exempelvis en studie från Storbritannien, visar att kombinationen av gabapentin eller pregabalin tillsammans med opioider kan vara dödlig. Därför varnar de brittiska forskarna från dessa kombinationer.

I Sverige förekommer pregabalin ofta i samband med dödliga förgiftningar orsakade av kombinationer av olika preparat. Det visar Socialstyrelsens senaste statistik.

Ökar risken för allvarliga hjärtkärlsjukdomar

Gabapentin kan också öka risken för en rad allvarliga hjärt- och kärlsjukdomar.

En stor studie från 2022 visar att långvarig användning kopplas till en förhöjd risk för blodproppar i benen, propp i lungan, stroke, hjärtinfarkt och hjärtsvikt.

Även användning under kortare tid, tre månader, visade sig öka risken för sjukdomar som hjärtsvikt, hjärtinfarkt och blodproppar.

Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat ger läkemedlet ökade risker för vissa skador hos barnet om mamman tar det under graviditeten.

Försök trappa ut läkemedlet

På grund av risken för beroende och andra allvarliga biverkningar uppmanar expertgruppen läkare att följa upp behandlingen och avbryta den om effekten uteblir.

Dessutom tycker expertgruppen att läkare återkommande ska försöka trappa ner eller avsluta gabapentinbehandlingen, tillfälligt eller permanent. De föreslår att läkarna gör sådana försök varje år.

Experterna framhåller också att läkare ska undvika att skriva ut gabapentin i kombination med opioider, eftersom detta har orsakat dödsfall.

Oklart vilka barn som blir hjälpta av ADHD-läkemedel

Helene Wallskär
-
0
Oklart vilka barn som blir hjälpta av ADHD-läkemedel

Allt fler barn får diagnosen ADHD och behandling med ADHD-läkemedel. Men det är långt i från alla barn som blir hjälpta av behandlingen. Därför vill läkare och forskare gärna hitta metoder som kan förutsäga om en viss patient kan väntas få en bra behandlingseffekt eller ej.

Men en nyligen publicerad svensk studie gav ingen sådan vägledning. Tvärtom visade den att ingen av de faktorer som forskarna analyserade hade något värde som prognosverktyg. Studien är publicerad i European child & adolescent psychiatry

– Resultaten talar för att det kan finnas skäl att omvärdera vilka barn som ska medicineras. Kanske bör inte ADHD-diagnos i sig automatiskt innebära att man i första hand sätter in läkemedel med tanke på den osäkra effekten och risken för biverkningar, säger studiens förstaförfattare Maria Lilja, barnläkare och doktorand vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.

Drygt 400 barn ingick i analysen

Studien omfattade inledningsvis 638 barn i åldrarna 6-17 år, men efter bortfall var det 419 barn som ingick i analyserna. Barnen bor i regionerna Gotland, Västerbotten eller Stockholm och fick diagnosen ADHD någon gång mellan juli 2014 och maj 2021.

ADHD, attention deficit hyperactivity disorder, uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitetssyndrom, är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som bland annat innefattar hyperaktivitet och bristande förmåga till uppmärksamhet.

Deltagarna undersöktes noga innan de påbörjade sin medicinering med ADHD-läkemedel. De läkemedel som förekom i studien var metylfenidat, dexamfetamin, lisdexamfetamin, atomoxetin och guanfacin.

Undersökningen omfattade så väl fysiska parametrar som mätningar av neuropsykiatriska symtom.

En tredjedel svarade inte på ADHD-läkemedel

Efter tre månader gjorde forskarna en uppföljning för att se om barnen svarat på behandlingen med ADHD-läkemedel. Hos nästan vart tredje barn såg man ingen eller mycket liten (mindre än 20-procentig) minskning av ADHD-symtomen.

Forskarna gjorde en statistisk analys för att försöka hitta någon faktor som hade samband med högre eller lägre behandlingseffekt. De faktorer som de studerade var kön, ålder, vikt, längd, blodtryck, puls, intelligenskvot, svårighetsgraden av ADHD, födelsetid på året, geografisk region och samsjuklighet.

Efterlyser mer forskning

Ingen av faktorerna påverkade effekten av läkemedlen. Enligt studiens resultat går det till exempel inte att veta i förväg om ett barn med uttalade ADHD-symtom får bättre nytta av medicin än ett barn med mildare symtom.

– Vi har idag inte tillräcklig kunskap för att i förväg avgöra om och när läkemedelsbehandling är befogad. Det går åtminstone inte att säga utifrån de kriterier vi idag känner till, säger Maria Lilja.

– Det behövs mer forskning på området.

 

Acetylsalicylsyra motverkar återfall i tarmcancer

Helene Wallskär
-
0
Acetylsalicylsyra motverkar återfall i tarmcancer

Daglig medicinering med acetylsalicylsyra i låg dos minskar signifikant risken för återfall hos patienter med tjock- eller ändtarmscancer, kolorektal cancer. Riskminskningen gäller dock bara de patienter som har vissa mutationer.

Det här visar resultat som forskare nyligen presenterade vid den stora internationella cancerkonferensen Asco, American society of clinical oncology.

Genanalys viktigt steg

Det finns tidigare forskning som gett signaler om att acetylsalicylsyra skulle kunna vara till hjälp för patienter med tarmcancer. Nu har forskare i Norden därför genomfört en stor systematisk studie av sådan behandling för att förebygga återfall.

Den aktuella fas III-studien var ett samarbete mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge. Den omfattade sammanlagt 626 patienter med kolorektal cancer vid 33 sjukhus.

I samband med diagnos och behandling av cancersjukdomen fick tarmcancerpatienter vid dessa sjukhus genomgå gensekvensering. Forskarna inkluderade sedan dem som visade sig ha vissa mutationer i studien. De mutationer det gäller berör en signalväg i cellerna som betecknas PIK3CA. Cirka 37 procent av patienterna visade sig ha sådana mutationer.

Följde patienterna i tre år

Deltagarna randomiserades därefter till en behandlingsgrupp och en placebogrupp. Efter cancerterapin fick sedan behandlingsgruppen 160 mg acetylsyra per dag och kontrollgruppen fick placebo.

Forskarna följde deltagarna i tre år. Resultaten visar att tillägget av acetylsyra kraftigt minskade risken för återfall i cancersjukdomen. Återfallsrisken gick ned med omkring 50 procent. Minskningen var dessutom lika tydlig bland män som bland kvinnor. Dev var även oberoende av tumörens svårighetsgrad och typ av PIK3CA-mutation.

– Det är väldigt spännande resultat som kan förändra behandlingen för en stor grupp patienter, säger Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.

Bara tre av patienterna fick biverkningar kopplade till acetylsalicylsyra, det handlade om olika blödningar.

Kan förändra vården av tarmcancerpatienter

Anna Martling har lett studien som finansierades av Cancerfonden. Hon menar att de nya resultaten kommer att kunna få stor betydelse för diagnostik och behandling av tarmcancer. Inte minst eftersom acetylsyra är ett så billigt och väl beprövat läkemedel.

– Det vi har gjort är att kombinera en gammal, beprövad medicin med ett nytt och högteknologiskt gentest för att hitta de patienter som kan ha nytta av läkemedlet. Det är ett väldigt bra exempel på det som kallas precisionsmedicin där behandling skräddarsys efter patienten, säger hon i pressmeddelandet.

Samtidigt framhåller hon att det krävs förändringar i diagnostiken för att man ska kunna börja använda den nya kunskapen:

– Gentestet är kostsamt och det kommer att behöva införas på ett tidigt stadium i en patients behandling. Redan idag testar vi genetiskt i senare stadier av sjukdomen, men här har vi alltså något som vi måste diskutera och se hur vi ska kunna erbjuda det till patienter som inte har lika allvarlig sjukdom.

Beyfortus till alla nyfödda nästa RSV-säsong

Helene Wallskär
-
0
Beyfortus till alla nyfödda nästa RSV-säsong

NT-rådet rekommenderar RSV-förebyggande behandling med Beyfortus till alla nyfödda från och med hösten 2025. Det framgår av ett nytt beslut från NT-rådet, som är regionernas gemensamma organ för ordnat införande av nya terapier.

– Det är glädjande att vi har nått en överenskommelse med företaget som gör att vi nu kan rekommendera Beyfortus. Vi ser många fördelar med införandet som minskad risk för lidande hos smittade spädbarn och en minskad belastning på sjukvården under infektionssäsongen, säger Åsa Derolf, ordförande i NT-rådet, i ett pressmeddelande.

Antikropp minskar risker

RS-virus (RSV, respiratoriskt syncytialvirus) är en mycket vanlig orsak till luftvägsinfektioner och kan, enligt Folkhälsomyndigheten, ge allt ifrån en vanlig förkylning till allvarlig lunginflammation. Yngre barn och äldre vuxna har förhöjd risk att drabbas av en allvarlig RSV-infektion.

När det gäller äldre över 75 år har Folkhälsomyndigheten rekommenderat vaccinering, men NT-rådet rekommenderar att regionerna avvaktar med sådana vaccinerbjudanden. Detta i väntan på djupare utvärdering av data om vaccinerna.

När det kommer till spädbarn finns sedan 2022 en antikroppsbehandling som man ger vid ett tillfälle inför RSV-säsongen och som då minskar risken för allvarliga infektioner som leder till sjukhusinläggning. Det handlar om läkemedlet Beyfortus (nirsevimab) som under ett par år varit omdiskuterat i Sverige.

Beyfortus till alla nyfödda

Medan många andra länder har infört behandlingen, har tillverkaren Sanofi och NT-rådets förhandlare, som Läkemedelsvärlden rapporterat, inte kunnat komma överens. Resultatet har blivit att svenska spädbarn hittills inte erbjudits antikroppsbehandlingen i den offentligt finansierade vården.

Men nästa RSV-säsong blir det alltså ändring på detta. NT-rådet rekommenderar nu Beyfortus för prevention av RSV-infektion till alla spädbarn som är 0–3 månader gamla under RSV-säsongen och till barn under 12 månaders ålder med tillstånd som ökar risken för allvarlig RSV-infektion. Rekommendationen gäller från och med hösten 2025.

Barn på upp till 24 månaders ålder som fortfarande har hög risk för allvarlig RSV-sjukdom under sin andra säsong kan också få Beyfortus.

Sänkta kostnader bidrar

De segdragna förhandlingarna mellan Sanofi och NT-rådet har till slut lett fram till en överenskommelse. Det är, menar NT-rådet, flera faktorer som gör det möjligt att nu rekommendera Beyfortus till alla nyfödda.

En faktor är erfarenheterna från de länder som redan har infört den förebyggande behandlingen eftersom de minskar osäkerheten kring nyttan. En annan faktor är att företaget nyligen sänkt sitt officiella pris.

Dessutom har de svenska förhandlingarna resulterat i ytterligare minskning av kostnaden för regionerna, skriver NT-rådet. Den faktiska kostnaden är dock sekretessbelagd på företagets begäran.

Förberedelser startar

Det nyfödda barnet kan få Beyfortus redan på BB eller också vid ett ordinarie återbesök. NT-rådet räknar med att regionerna kommer att införa behandlingen under de sista månaderna i år.

– Vi har haft en bra dialog med barnläkare i regionerna vid framtagandet av rekommendationen och nu behöver barnsjukvården planera för att kunna ge Beyfortus till en stor grupp barn, säger Åsa Derolf.

– Varje region behöver ta ställning till i vilken takt de har möjlighet att genomföra införandet.

Regeringen genomför sämre högkostnadsskydd

Helene Wallskär
-
0
Regeringen genomför sämre högkostnadsskydd

Från den 1 juli i år införs sämre högkostnadsskydd för receptläkemedel. Det föreslår regeringen i dag i en proposition till riksdagen. Förändringarna i det regeringen kallar ett uppdaterat högkostnadsskydd innebär att en patient som når frikortsgränsen har betalat 900 kronor mer än i dag under en tolvmånadersperiod.

Innehållet i propositionen är identiskt med innehållet i den promemoria som varit ute på remiss. Förslaget har, som Läkemedelsvärlden rapporterat, mött omfattande kritik, både i den offentliga debatten och i remissvaren. I helgen som gick genomfördes också ett demonstrationståg mot planerna på sämre högkostnadsskydd under namnet Medicinmarschen.

Ser sämre högkostnadsskydd som nödvändigt

Men regeringen har inte låtit sig påverkas av invändningarna om ökad ojämlikhet och risk för ökade vårdkostnader om patienter avstår från sina behandlingar.

– Trots alla synpunkter som vi läst noggrant så är detta det val som vi gör. Det är inte ett önskvärt beslut, men ett nödvändigt, sa sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) vid en pressträff på måndagen.

Hon menar att höjningen av patienternas egenavgifter är avgörande för att klara en långsiktig finansiering av läkemedelskostnaderna i Sverige.

Kostnaderna fortsätter uppåt

Acko Ankarberg Johansson framhöll att statens kostnader för läkemedelsförmånerna sedan 2012 har gått upp från 20 miljarder kronor till 41 miljarder kronor enligt prognosen för 2025. Räknat i dagens penningvärde är det en ökning med 49 procent. Patienternas samlade egenavgifter har under samma period ökat med 17 procent.

De närmaste åren väntas läkemedelskostnaderna fortsätta öka, för statens del till 46 miljarder kronor 2027.

– Och då har vi ändå inte tagit med ännu ej godkända eller subventionerade läkemedel som är på väg och som kan innebära ännu mycket större ökningar av statens kostnader.

Sjukvårdsministern exemplifierade med fetma- och diabetesläkemedel med semaglutid och liknande substanser. Om de får subvention mot obesitas skulle det innebära en kostnadsökning som är högre än hela kostnaden i dag, enligt Acko Ankarberg Johansson.

Hon nämnde även kommande bromsläkemedel mot Alzheimers sjukdom och deras förväntade effekt på läkemedelskostnaderna.

Anser att prispress ger läkemedelsbrist

Ytterligare ett argument som ministern lyfte fram var att det inte går att hoppas på att vi ska kunna minska kostnaderna genom att pressa läkemedelspriser:

– Det har vi prövat i ett antal år och det har medverkat till att vi har läkemedelsbrister i dag. Pressade priser har gjort att det inte längre är lönsamt för företag att producera läkemedel för den svenska marknaden.

Acko Ankarberg Johansson höll med om att ökade läkemedelsutgifter på upp till 900 kronor per år kan bli kännbart för patienter. Och hon uteslöt inte att det kan finnas en risk att vissa avstår från sin behandling av ekonomiska skäl.

– De riskerna finns. Vi behöver följa utvecklingen noggrant, sa hon.

Får betala 900 kronor mer

Om propositionen går igenom kommer patienten från och med 1 juli att betala hela kostnaden för receptläkemedel upp till 2 000 kronor, jämfört med dagens gräns på 1 450 kronor. I det första trappsteget kommer patienten sedan att betala 75 procent av kostnaderna, i stället för tidigare 50 procent.

Gränsen för frikort blir oförändrad, 7 117 kronor, men patientens totala kostnad ökar till 3 800 kronor. Patienter som når gränsen för frikort kommer då att betala 900 kronor mer per år.

Den som påbörjat en tolvmånadersperiod med inköp före 1 juli kommer att få följa de gamla reglerna tills perioden är slut.

Patent till Umeåforskning för ny klass av antibiotika

Helene Wallskär
-
0
Patent till Umeåforskning för ny klass av antibiotika

Det europeiska patentverket, European pantent office (epo) har beviljat en patentansökan från det svenska bioteknikföretaget Quretech bio AB. Europapatentet gäller en ny klass av syntetiska antibakteriella läkemedelskandidater som företaget utvecklar.

Den nya antibiotikaklassen är tänkt att bli ett viktigt bidrag till kampen mot antibiotikaresistens. Läkemedelsklassen kallas GmPcider. Dessa är småmolekyler som är effektiva mot infektioner av grampositiva bakterier. Dessutom verkar effekten hålla i sig över tid eftersom man inte kunnat se några tecken på resistensutveckling.

– Det här är starten på en ny klass av antibiotiska substanser som fungerar på väldigt många bakterier som förknippas med vårdrelaterade infektioner. Dessa infektioner brukar man även kalla sjukhussjuka, sa Fredrik Almqvist, professor vid kemiska institutionen på Umeå universitet och en av Quretechs grundare, till Läkemedelsvärlden i en intervju 2022.

Quretech har patent i Kina

Sedan dess har utvecklingsarbetet fortsatt. I höstas publicerade Umeåforskarna en ny studie i Science advances. Den visade att de nya molekylerna är mycket effektiva mot streptokocker som orsakar svåra hud- och mjukdelsinfektioner.

Sedan tidigare har Quretech patent för GmPciderna i Kina och har lämnat in patentansökningar i USA, Indien och Japan. Det europeiska patent som Epo nu beviljat gäller fram till 2041.

– Vi är glada över detta patent från det europeiska patentverket. Det garanterar ett starkt skydd för GmPcider, som är viktiga för vårt företag, och innebär ett viktigt steg i riktning mot att kunna göra våra substanser tillgängliga för patienter som behöver effektiv behandling mot antibiotikaresistenta bakterier, säger Markus Thor, vd för Quretech, i ett pressmeddelande.

Digitalt verktyg ger hållbar effekt mot barnfetma

Helene Wallskär
-
0
Digitalt verktyg ger hållbar effekt mot barnfetma

Ett svenskt digitalt stöd för behandling av obesitas hos barn ger en effekt mot barnfetma som verkar vara hållbar över tid. Det visar en ny studie som är publicerad av International journal of obesity.

Det digitala verktyget heter Evira och har utvecklats av bolaget med samma namn i samarbete med forskare vid Karolinska institutet.

Digifysiskt stöd

I det digitala behandlingsstödet ingår en våg utan siffror eller andra viktmarkeringar som barnet väger sig på hemma. Vägningarna överförs via Bluetooth till en mobilapp som familjen använder och en webbaserad vårdportal. Via portalen kan vårdpersonalen följa viktförändringar och kommunicera med familjen en gång i veckan.

Vårdpersonalen bestämmer ett individuellt målområde för viktminskningen och både familj och personal får en bild av om man är på väg mot målet. Genom regelbundna samtal uppmuntrar personalen föräldrarna att ta en aktiv roll i behandlingen.

Personalen utgår från att föräldrarna har kunskap om betydelsen av kost och fysisk aktivitet och undviker därför specifika råd om dessa saker. Siktet är i stället inställt på att hjälpa föräldrarna att komma på egna strategier för att hantera familjevardagen så att det underlättar för barnet att gå ned i vikt och behålla en hälsosam vikt. Tanken är att familjerna själva ska hitta fungerande lösningar på sina egna villkor.

Visar hållbar effekt mot barnfetma

En tidigare studie visade att Evira hade god effekt mot barnfetma efter ett års behandling. Nu har forskarna gjort en ny uppföljning tre år efter behandlingsstart.

Forskarna följde 428 barn med obesitas i åldrarna 4-17 år. Gruppen som fick behandling med hjälp av det digitala verktyget bestod av 107 barn. Forskarna jämförde dem med 321 barn i samma åldrar som fick standardbehandling.

Standardbehandling innebär i regel att barnet tillsammans med föräldrar besöker vården som ger rådgivning om kost och fysisk aktivitet.

Vid treårsuppföljningen hade de barn som fick behandling med Evira bibehållit en mer än dubbelt så stor minskning av sin övervikt som barnen som fick standardbehandling.

Bättre effekt och större följsamhet

Barn i familjer som använde det digitala verktyget hade 70 procent högre chans att komma under gränsen för obesitas än de barn som fick standardbehandling.

Det var också signifikant vanligare att fortsätta med behandlingen bland dem som hade det digitala stödet.

– Våra resultat visar en stor potential hos digitala verktyg för att förbättra effekten av behandling vid barnobesitas även på lång sikt, säger studiens sistaförfattare, docent Pernilla Danielsson Liljeqvist vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.

”Inte en försvarbar förskrivning”

Fredrik Hedlund
-
0
”Inte en försvarbar förskrivning”

Trots att Brintellix (vortioxetin) inte finns med i Region Stockholms rekommendationer för läkemedel vid depression så toppar preparatet kostnadslistan för antidepressiv behandling i regionen. Det är inte en försvarbar förskrivning, menar Mikael Tiger, en av den regionala läkemedelskommitténs experter i psykisk hälsa.

Vortioxetin ej i Kloka listan

I Region Stockholm skrev läkare förra året ut antidepressiv behandling för drygt 200 miljoner kronor. Den enskilt dyraste behandlingen var lite förvånande Brintellix (vortioxetin), ett relativt nytt antidepressivt läkemedel som fortfarande har patentskydd. Förvånande eftersom vortioxetin inte finns med i Region Stockholms Kloka listan-rekommendationer över behandlingar mot depression över huvud taget.

Kloka listan är ett årligen uppdaterat dokument som visar de läkemedel som Region Stockholms läkemedelskommitté rekommenderar att läkarna i regionen använder.

Kostnaden för vortioxetin var 2024 en bit över 32 miljoner kronor. Något som kan jämföras med kostnaden för första- och andrahandshandsvalen mot depression i Kloka listan. De rekommenderade förstahandsvalen är de selektiva serotoninåterupptagningshämmarna, SSRI, sertralin och escitalopram. Sertralin kostade strax under 30 miljoner under 2024 och escitalopram 25,5 miljoner. Andrahandsvalet är mirtazapin som kostade 22,7 miljoner under 2024.

– Vortioxetin är inte mer effektivt än traditionella SSRI, studierna visar att det är lika effektivt mot depression som SSRI. Men det är drygt tio gånger så dyrt, säger Mikael Tiger, överläkare vid Norra Stockholms psykiatri, docent vid Karolinska institutet och ledamot i läkemedelskommitténs expertgrupp för psykisk hälsa.

Biverkningar kan vara en förklaring

Mikael Tiger menar att den stora förskrivningen av vortioxetin inte är rimlig utifrån principerna bakom rekommendationerna i Kloka listan. Dessa baseras på effektivitet, säkerhet och kostnad.

Kostnaden för vortioxetin i Region Stockholm har ökat stadigt varje år de senaste fem åren på ett sätt som inte liknar något av de andra antidepressiva läkemedlen. Mikael Tiger misstänker att det kan handla om en oro för biverkningar som ligger bakom den ökande förskrivningen.

– Det är väldigt lätt att förskriva vortioxetin, för det har ganska lite biverkningar. Jag tror att den låga biverkningsfrekvensen är en viktig orsak till att det är populärt att förskriva vortioxetin, säger han.

Kan minska sexlusten

Vid behandling med vanliga SSRI drabbas cirka hälften av patienterna av någon form av sexuell biverkning. Svårighet att få orgasm respektive nedsatt sexlust är vanliga problem. I början av behandlingen märker dock patienten ofta inte något.

– Ofta är det så att man får nedsatt sexlust av en depression och då märker man ingenting. Man börjar med SSRI och det blir ingen skillnad. Men sen när man börjar må bättre, det är då man märker att sexlusten inte är där som den borde, förklarar Mikael Tiger.

– I normalfallet kan man hantera det genom att tala om att det här är en kur som du tar nu, och minst ett halvår efter att du har känt dig återställd, och sen kan du sluta. Då kommer den här biverkan att gå över. De flesta patienter accepterar det så det är sällan man behöver byta behandling, tycker jag.

SSRI-biverkningarna är dosberoende

De sexuella biverkningarna av SSRI beror troligen på blockaden av serotonintransportören. Biverkningarna är tydligt dosberoende vilket också innebär att det ibland är möjligt att minska problemet genom att sänka dosen.

– Jag har haft patienter där jag har sänkt dosen och ofta går det att hitta en dos med mindre sexuella biverkningar av SSRI. Till exempel hade jag en patient som stod på 40 mg citalopram och så sänkte jag dosen till 30 mg och då försvann de helt, säger Mikael Tiger.

Vortioxetin hämmar inte bara serotonintransportören som vanliga SSRI utan den påverkar ett stort antal olika serotonerga receptorer där den hämmar vissa och aktiverar andra. Denna multimodala aktivitet av vortioxetin är det som anses ligga bakom dess antidepressiva effekt, men hur mycket effekterna från de olika receptorerna spelar in är fortfarande oklart.

Går att mäta med PET-kamera

Klart är dock att effekten på serotonintransportören är mindre för vortioxetin än för traditionella SSRI i de doser som ges. Och det är sannolikt det som ligger bakom den lägre biverkningsfrekvensen.

– Blockeringen av serotonintransportören går att mäta med PET-kamera och det har man gjort. Då ser man att det skulle behövas en betydligt högre dos av vortioxetin än vad som idag rekommenderas för att ha samma blockering som vanliga SSRI, säger Mikael Tiger.

– Det innebär att de lägre doserna av vortioxetin inte påverkar serotonintransportören lika mycket och där ser man heller inte mer sexuella biverkningar än med placebo. Men kommer man upp i den högsta dosen då börjar man se sexuella biverkningar även för vortioxetin, så det är helt dosberoende.

Vortioxetin hjälper sämre mot ångest

Mikael Tiger menar dock att vortioxetin även har vissa klara nackdelar jämfört med traditionella SSRI.

– Vortioxetin brukar inte hjälpa mot ångestsyndrom. De antidepressiva läkemedlen som också hjälper mot social fobi, posttraumatiskt stressyndrom och tvångssyndrom, det är ju de som blockerar serotonintransportören. Och det gör att vortioxetin inte förskrivs jättemycket inom psykiatrin därför att våra patienter ofta har samsjuklighet. Det är vanligt att de inte bara har depression utan ofta något ångestsyndrom också, säger Mikael Tiger.

Enligt statistik från Region Stockholm är det få patienter som får vortioxetin som förstahandsval, endast sex till åtta procent. I stället verkar den främsta användningen vara som andrahandsmedel, sannolikt efter en biverkningsproblematik. Men Mikael Tiger menar att bytet till vortioxetin sker i för hög grad.

– Vår rekommendation är att om man har svarat på ett SSRI, men har sexuella biverkningar och inte kan tänka sig att stå ut med dem under kuren så bör man snarare välja mirtazapin som andrahandsmedel, säger han.

Har tydligt budskap

Mikael Tiger menar att det största problemet med förskrivningen av vortioxetin är kostnaden. Eftersom preparatet fortfarande har patentskydd så saknas generisk konkurrens och priset ligger mer än tio gånger högre än på många andra antidepressiva läkemedel.

Brintellix godkändes i december 2013 så det borde inte vara så långt kvar innan ursprungspatentet går ut, det kan dock finnas tilläggspatent som förlänger patenttiden.

– Vi får väl se hur rekommendationerna blir när vortioxetin inte kostar tio gånger så mycket, säger Mikael Tiger.

Fram till dess har han ett tydligt budskap kring hur han och läkemedelskommittén i Stockholm vill att förskrivningarna hanteras.

– Vi skulle vilja att man följer Kloka listan. Det verkar man inte ha gjort i tillräcklig utsträckning här eftersom vortioxetin inte ens finns med i listan.

Domstol upphäver förbud för köp av dosapotek

Helene Wallskär
-
0
Domstol upphäver förbud för köp av dosapotek

Patent- och marknadsöverdomstolen upphäver Konkurrensverkets förbud för Apotekstjänst att köpa konkurrenten Svensk dos. Domstolen anser att konkurrensen på marknaden för dosförpackade läkemedel inte kommer att hämmas om antalet aktörer minskar från tre till två.

Konkurrensverket förbjöd affären

Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat anmälde Apotekstjänst i november 2023 till Konkurrensverket att man ville köpa Svensk dos. Apotekstjänst och Svensk dos är båda öppenvårdsapotek med tillstånd från Läkemedelsverket för maskinell dosdispensering. Det innebär att man tar ut tabletter och kapslar ur sina originalförpackningar för att sedan packa om dem i dospåsar avsedda för enskilda patienter. Varje dospåse innehåller de läkemedel som en patient ska ta vid ett visst tillfälle.

Konkurrensverket sa nej till köpet eftersom det bara fanns tre aktörer på dosmarknaden – den tredje är Apoteket AB:s dosapotek Apodos. Den tilltänkta affären skulle därför vara alltför skadlig för konkurrensen på marknaden, menade Konkurrensverket.

Apotekstjänst överklagade myndighetens beslut till Patent- och marknadsdomstolen. Denna domstol avslog överklagan. Då gick apotekstjänst vidare till Patent- och marknadsöverdomstolen som nu alltså ändrar Konkurrensverkets beslut.

Patent- och marknadsöverdomstolen upphäver

Patent- och marknadsöverdomstolen har granskat hur den svenska dosmarknaden fungerar. Slutsatsen är att på en sådan upphandlingsmarknad hämmas inte konkurrensen om det blir två aktörer i stället för tre.

Domstolen bedömer inte att prisnivån på dostjänster kommer att stiga efter köpet.

I kommentarer till nyhetstjänsten Läkemedelsmarknaden, bakom betalvägg, välkomnar Apotekstjänst beslutet och ser fram emot att nu gå vidare med affären.

Patent- och marknadsöverdomstolens beslut kan inte överklagas.

Innovationspris till lekanemabtrio

Helene Wallskär
-
0
Innovationspris till lekanemabtrio

En trio av forskare och entreprenörer får Uppsala universitets innovationspris för att de tagit upptäckten av lekanemab hela vägen fram till ett läkemedel mot Alzheimers sjukdom. De tre som får Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris är Lars Lannfelt, Gunilla Osswald och Pär Gellerfors.

Innovationspris för Alzheimerläkemedel

Enligt pressmeddelandet från Uppsala universitet använder i dag redan över 20 000 personer i tio olika länder läkemedlet Leqembi (lekanemab) mot tidig Alzheimers sjukdom. Läkemedlet bromsar sjukdomsutvecklingen. Som Läkemedelsvärlden rapporterat funderar för närvarande EU-kommissionen över att godkänna läkemedlet även i Europa. Läkemedelsmyndigheten Ema har gett klartecken för godkännande.

Tre av de viktigaste personerna bakom Alzheimerläkemedlet är Lars Lannfelt och Pär Gellerfors som grundade företaget Bioarctic, samt Bioarctics mångåriga vd Gunilla Osswald. Därför får de nu Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris.

− Jag är väldigt glad och stolt. Det känns både roligt och hedrande att få det, säger Lars Lannfelt, professor emeritus vid Uppsala universitet i pressmeddelandet.

Grundade Bioarctic

Lars Lannfelt upptäckte i sin forskning på 1990-talet en mekanism bakom uppkomsten av Alzheimers sjukdom. Då fick han också idén att utveckla en antikropp som kunde bromsa sjukdomen. Han grundade därför företaget Bioarctic 2003 tillsammans med Pär Gellerfors för att ta läkemedelskandidaten vidare från tidiga utvecklingsfaser.

De båda grundarna etablerade senare ett partnerskap med det japanska läkemedelsbolaget Eisai som tog över huvudansvaret för utvecklingen av lekanemab. Sedan dess har företagen samarbetat kring läkemedelskandidaten.

År 2014 blev Gunilla Osswald, disputerad apotekare med lång erfarenhet från forskande läkemedelsföretag, vd för Bioarctic.

− Min drivkraft har alltid varit att få hjälpa patienter med bättre läkemedel och det är fantastiskt att känna att vi nu hjälper patienter runt om i världen. Det är en ynnest att ha fått jobbat tillsammans med Lars och Pär för att förverkliga deras vision, tillsammans med kollegorna på Bioarctic, säger Gunilla Osswald i pressmeddelandet.

Vision att bygga läkemedelsbolag

Om EU godkänner lekanemab har Bioarctic avtalat med Eisai om att tillsammans med dem få sälja läkemedlet i Norden.

− En vision som jag och Lars har haft hela tiden är att vi vill bygga Bioarctic till ett ’riktigt läkemedelsbolag’, som både forskar och säljer. Sverige hade ju en jättestor läkemedelsindustri. Och sen kom förfallet. Vårt mål är att försöka ändra på det här genom att stanna i Sverige och skapa ett bolag som blir signifikant, säger Pär Gellerfors.

Ny e-kurs lär chefer om riskabla cancerläkemedel

Helene Wallskär
-
0
Ny e-kurs lär chefer om riskabla cancerläkemedel

Det finns sedan tidigare utbildning för vårdpersonal som hanterar riskabla cancerläkemedel, framför allt cytostatika. Men hur ligger det till med kunskaperna hos deras chefer om säkerhetskraven? Den saken undersökte en arbetsgrupp 2022 genom en enkät till första linjens chefer vid relevanta vårdenheter inom öppen- och slutenvård.

– Av svaren förstod vi att det behövs en utbildning som är särskilt riktad till chefer, med fokus på deras arbetsmiljöansvar. Det framkom att många i chefsposition inte alltid har full kännedom om innehållet i föreskrifter och författningar, och heller inte hur dessa ska tillämpas i praktiken.

Det säger Anki Delin Eriksson, specialistsjuksköterska inom onkologin vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och ordförande i den nationella arbetsgruppen för handhavande av cancerläkemedel, till Läkemedelsvärlden.

Riskabla cancerläkemedel kräver kunskap

Det är inte alla cancerläkemedel som är riskabla. Endokrina terapier och immunterapier går exempelvis vanligen bra att hantera utan skyddskläder eller andra skyddsåtgärder. Men den stora läkemedelsgruppen cytostatika hör till gruppen ”särskilt farliga läkemedel”. De kan orsaka skador om de inte hanteras på rätt sätt.

Cytostatika dödar cancerceller, men kan även skada friska celler. Om man råkar få cytostatika på huden är det vanligt med lokal irritation och allergiska reaktioner i hud och slemhinnor.

Vissa substanser kan också absorberas genom huden och påverka hela organsystem i kroppen. Några påverkar fertiliteten. Och vid långvarig eller enstaka extremt hög exponering för cytostatika finns ökad risk för genetiska skador och cancer.

– Man måste ha kunskap och rätt skyddsutrustning för att minimera riskerna, säger Anki Delin Eriksson.

Även lokalvårdarna behöver skyddas

Att även cheferna har kunskap om riskabla cancerläkemedel är viktigt, framhåller hon. Cheferna måste kunna göra korrekta riskbedömningar i arbetsmiljön och se till att arbetet sker på ett säkert sätt.

– Det är nödvändigt både för patienternas säkerhet och ur ett arbetsmiljöperspektiv.

Och det är inte bara farorna för vårdpersonalen och patienten som man behöver tänka på. Även till exempel lokalvårdarna på sjukhuset och de som vårdar en patient i hemmet efter en behandling kan bli exponerade för riskabla cancerläkemedel.

En till två veckor efter en cytostatikabehandling kan patientens kroppsvätskor vara kontaminerade av läkemedlet.

Nya föreskrifter om riskabla cancerläkemedel

Efter ett flerårigt utvecklingsarbete är den nya webbutbildningen ”Arbetsmiljöansvar vid handhavande av cancerläkemedel” nu klar och lanserad. Det är den nationella arbetsgruppen för handhavande av cancerläkemedel inom regionala cancercentrum i samverkan, RCC, som tagit fram den.

Arbetsgruppen samordnade lanseringen med att uppdaterade föreskrifter och råd från Arbetsmiljöverket om yrkesmässig hantering av kemiska riskkällor började gälla 1 januari i år. På så vis har de nya föreskrifterna kunnat arbetas in i utbildningen.

Utbildningen finns på RCC:s webbplats och tar ungefär en timme att gå igenom. Den har tre huvudavsnitt om cancerläkemedels toxicitet, arbetsmiljöansvaret respektive skyddsarbete i praktiken. Syftet är att både ge en orientering i arbetsmiljöansvaret och konkreta råd om allt ifrån skyddskläder till hantering av riskavfall.

– Utvecklingen av nya cancerläkemedel går i en rasande fart och som chef gäller det att hela tiden ligga i fas med riskbedömningar och skyddsåtgärder, för att kunna säkerställa en trygg och hälsosam arbetsmiljö.

Marknadsföring pågår

Anki Delin Eriksson och hennes medarbetare arbetar nu på olika sätt för att marknadsföra utbildningen och hoppas på ett brett genomslag.

– Den är ju inte obligatorisk Men regionerna skulle ha möjlighet att uppmuntra och uppmana sina chefer att genomföra den och det hoppas jag att de kommer att vilja göra.

Stärk forskningen för att möta framtida pandemihot!

Helene Wallskär
-
0
Stärk forskningen för att möta framtida pandemihot!

Stärk virusforskningen och annan medicinsk forskning för att kunna klara framtida hälsohot. Den uppmaningen riktar 31 aktörer inom företagsdriven och akademisk forskning samt inom ideell sektor till regering och riksdag. De sammanfattar sina krav i en debattartikel i Altinget.

Inlägget kommer på femårsdagen av Världshälsoorganisationens, WHOs, deklaration av att spridningen av covid-19-viruset sars-cov-2 var en pandemi.

Samma dag 2020 avled den första personen i Sverige  av covid-19.

Kräver krafttag mot virussjukdomar

Debattartikeln är undertecknad av Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare i stiftelsen ForskaSverige, tillsammans med ytterligare 30 företrädare för näringsliv, akademi och frivilligorganisationer. Bland undertecknarna finns olika forskningsfonder, läkemedelsföretag patientorganisationer, fackförbund och professionsorganisationer.

Ett huvudfokus i uppropet är att samhället behöver öka sina insatser mot virussjukdomar.

”Covid-19-pandemin visade hur mycket virussjukdomar kan påverka samhället – inte bara genom förlorade liv och överbelastade sjukvårdsystem, utan också genom enorma ekonomiska förluster. Pandemin är över men dess konsekvenser är fortsatt tydliga, inte minst för dem som drabbats av postcovid. Vi bör agera kraftfullare mot virussjukdomar”, skriver debattörerna.

Kostar över 100 miljarder om året

De konstaterar att WHO utlyst åtta globala hälsonödlägen de senaste 15 åren och att det samtliga gånger har berott på virus. Men att virusinfektioner även ligger bakom många cancerfall samt mycket av vardagssjukdomar som påverkar våra samhällen. Dessutom kan virus öka risken för eller förvärra sjukdomar som astma, diabetes, neurologiska sjukdomar och hjärt-kärlsjukdomar.

Enligt artikeln överstiger de totala kostnaderna i Sverige för virussjukdomar och dess följdsjukdomar sannolikt 100 miljarder kronor per år.

”Den statliga investeringen för att bemöta inte bara virussjukdomar, utan all ohälsa genom medicinsk och hälsovetenskaplig forskning budgeterades dock enbart till 9,3 miljarder kronor 2023”, framhåller debattörerna.

Vill stärka grundforskningen

Deras lösningsförslag handlar om att stärka medicinsk forskning. Förslagen sammanfattas i tre punkter:

  • Investera i starka och hållbara forskningsmiljöer. ”Det krävs stark grundforskning om vi ska ha en god beredskap mot virussjukdomar och pandemier. Forskningsinfrastruktur, till exempel högteknologiska plattformar som möjliggör avancerade analyser, behöver få en långsiktig finansiering, samt vara samordnad och tillgänglig för vårdpersonal och forskare i hela landet”.
  • Ge mer plats åt forskning i vården.
  • Öka investeringarna i medicinsk och hälsovetenskaplig forskning. ”Idag motsvarar de statliga investeringarna i medicinsk och hälsovetenskaplig forskning mindre än 1,5 öre per vårdkrona. Vi uppmanar regeringen att arbeta för att de statliga investeringarna på sikt ska motsvara 4 öre per vårdkrona”.

Forskarna som får Göran Gustafssonprisen

Helene Wallskär
-
0
Forskarna som får Göran Gustafssonprisen

Göran Gustafssonprisen ska gå till forskare upp till 45 års ålder som  tillhör forskningsfronten i Sverige inom sitt område. I år gick prispengarna bland annat till forskning som kan ge skonsammare cancerbehandlingar. Det meddelar Kungliga vetenskapsakademien som efter nominering är med i processen att utse pristagarna.

Årets fem Göran Gustafssonpristagare får 7,5 miljoner kronor vardera, 300 000 i ett personligt pris och 7,2 miljoner i anslag till forskningen under en period av tre år.

Göran Gustafssonpris för cancerstudier

Laura Baranello, senior forskare på institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Karolinska institutet får priset i molekylär biologi för ”banbrytande studier om topoisomerasers reglering och deras roll i tumörbiologin”.

Laura Baranellos forskning syftar till att hitta en ny strategi för skonsammare cancerbehandlingar. Tanken är att i framtiden kunna förbättra både överlevnad och livskvalitet för patienterna.

– Den största utmaningen i dag när det gäller behandling med cytostatika är att läkemedlen inte kan skilja på cancerceller och friska celler. Det gör att läkare ibland tvekar att sätta in behandling för att patienten drabbas av så många biverkningar, säger hon i vetenskapsakademiens pressmeddelande.

Metod som skonar friska celler

En av hörnstenarna i dagens cancerbehandlingar är att blockera funktionen hos en grupp enzymer, topoisomeraser, som hjälper både vanliga celler och cancerceller att kopiera sitt DNA. För några år sedan upptäckte Laura Baranello att aktiviteten hos topoimeraserna kan regleras av ett så kallat onkoprotein. Genom att attackera den här mekanismen, som endast förekommer i cancercellerna, hoppas forskarna nu kunna hitta nya sätt att stoppa tumörens tillväxt utan att skada friska celler.

– Vårt mål är att nå en större förståelse av den molekylära mekanismen. Men även att utveckla nya former av behandlingar, säger hon.

Övriga som får Göran Gustafssonprisen

De övriga fyra som för Göran Gustafssonprisen i år är:

  • Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi, Uppsala universitet, som får priset i medicin ”för epidemiologiska studier av metabola och hjärt-kärlsjukdomar”.
  • Ville Kaila, professor i biokemi vid Stockholms universitet, som får priset i kemi ”för studier av molekylära mekanismer för biologisk laddningstransport”.
  • Feng Gao, professor i optoelektronik vid Linköpings universitet, som får priset i fysik ”för bidrag till grundläggande förståelse och utveckling av nya optoelektroniska enheter baserade på organiska halvledare och metallhalid-perovskiter”.
  • Klas Modin, biträdande professor vidiInstitutionen för matematiska vetenskaper vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet, som får priset i matematik ”för utveckling och analys av effektiva strukturbevarande numeriska metoder för strömningsmekanik, grundade på innovativa tillämpningar av differentialgeometri”.

Hälsa, life science och AI nytt forskningsområde

Helene Wallskär
-
0
Hälsa, life science och AI nytt forskningsområde

Hälsa, life science och artificiell intelligens är ett nytt strategiskt forskningsområde och har sällskap av sju andra, meddelar regeringen.

Beslutet om åtta nya strategiska forskningsområden var förannonserat redan i forsknings- och innovationspropositionen. Och nu berättar alltså regeringen vilka områden det blir som får särskilda satsningar.

Områdena är

  • Hälsa, life science och artificiell intelligens
  • Kvanttekniker
  • Polarforskning
  • Klimatrelaterad forskning
  • Krisberedskap och totalförsvaret
  • Praktiknära professionsforskning om brottslighet
  • Excellens i skolan
  • Forskning om avancerade material

Strategiskt forskningsområde prioriteras

Systemet med strategiska forskningsområden som regeringen satsar särskilt på har funnits sedan 2010.

Syftet med de nya områdena är, förklarar regeringen, att Sverige fortsatt ska kunna hävda sig i den internationella forskningskonkurrensen. De strategiska satsningarna ska därför gå till forskning som långsiktigt kan vara av högsta internationella kvalitet.

– Sverige ska fortsatt vara en forskningsnation i världsklass. Sverige ska bedriva forskning som hjälper oss möta stora samhällsutmaningar. Vi genomför en kraftsamling för att långsiktigt bygga samhällsviktiga forskningsområden av högsta kvalitet, säger utbildningsminister Johan Pehrson (L) i ett pressmeddelande.

Söker pengar i konkurrens

Regeringen kommer att satsa 200 miljoner kronor 2027 och 400 miljoner kronor från 2028 på de nya strategiska forskningsområdena. Medlen kommer att fördelas till lärosätenas forskningsanslag efter att Vetenskapsrådet har bedömt ansökningar från lärosätena som alltså konkurrerar om anslagen.

Annika Wickman: ”Får göra två saker som jag älskar”

Anna Bäsén
-
0
Annika Wickman: ”Får göra två saker som jag älskar”


I det senaste avsnittet av Läkemedelspodden tar museichef Annika Wickman med oss med in bakom kulisserna på Apotekarsocietetens museum.

– Det är verkligen ett museum för alla, inte bara för nördarna, säger hon.

Som Läkemedelsvärlden rapporterat slog Apotekarsocietetens museum nyligen upp portarna efter fem års renovering och återuppbyggnad.

Museet återinvigdes nyligen officiellt under högtidliga former. Särskilt inbjuda gäster skålade i bubbel och hyllade resultatet. Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson spred extra glans över tillställningen och klippte band under högtidliga former.

Annika Wickman börjar med att stänga museet

Men vägen fram till den glamourösa invigningen har dock handlat mer om hårt och intensivt arbete från många olika personer, inte minst från Annika Wickman själv.

– Jag kom in i bilden för drygt fem år sedan. Då fick jag tyvärr inleda med att stänga museet. Brandmyndigheter och andra sa att det inte uppfyllde reglerna, att det var för farligt att vistas där, berättar hon i Läkemedelspodden.

Motstånd sporrar Annika Wickman

Annika Wickman har Apotekarsocietetens uppdrag att bygga ett modernt museum som ska kunna locka flera tusen besökare per år. Tidigare drevs museet av frivilliga krafter, besökare var tvungna att boka guidade visningar och antalet besökare var runt 200-300 om året.

Dessutom har återuppbyggnaden av museet kantats av motgångar, allt från husmögel och vattenskador till byråkratikrångel och en ytterst snäv budget.

Men Annika Wickman låter närmast förvånad över möjligheten att ge upp och inte ta projektet i mål.

Att det samtidigt finns drivkrafter som inte vill bevara kulturhistoria – och förvandla museum till enbart lagerverksamhet – bara sporrar henne-

– Då väcks kämpaglöden, säger hon.

Annika Wickman ville rädda museet

När hon beskriver museibyggandet låter det nästan som en slags motståndshandling. Och det är det också.

Många arbetslivshistoriska museum, som ju Apotekarsocietetens museum är, har lagts ned.

Det är också en förklaring till varför Annika Wickman, som inte har farmaceutisk bakgrund utan är mediehistoriker, tog sig an ett så pass bökigt projekt.

– Det kliade i fingrarna. Senast har jag forskat och gjort helt andra saker. Men här såg jag en möjlighet att få göra minst två saker som jag älskar.

– Det första var att göra någon sorts insats, och det gäller arbetslivsmuseum. Jag kände ”Wow, tänk om jag kan bidra till att ett arbetslivsmuseum får vara kvar”. Så det var en drivkraft.

– Sen är det så att jag gillar att skapa platser där folk träffas och växer, kan reflektera och diskutera. Det tyckte jag var jättespännande.

Avslöjar museernas dolda hierarkier

Apotekarsocietetens museum skildrar hur människan försökt bota och lindra genom århundradena, apotekens utveckling och farmaceutyrkets förändring. Apotekarsocietetens samlingar är omfattande, omkring 50 000 objekt.

De består av allt från äldre tiders mirakelmedel som mumiepulver och radioaktivt vatten till vacker gammal apoteksinredning, maskiner för läkemedelstillverkning, tusentals läkemedelsförpackningar, böcker, fotografier och filmer.

I Läkemedelspodden berättar hon om sådant som vi vanliga besökare sällan eller aldrig får veta. Hur det går till att välja ut vad som ska ställas ut på museet, vad som ska sparas och vad som väljs bort.

Hon förklarar också museernas ständiga kamp lagerutrymme och varför de måste ha sådant i lager som inte verkar intressant för tillfället. Dessutom avslöjar hon hur den dolda hierarkin i museivärlden ser ut, för vissa museum anses inte lika fina som andra.

Väcker aha-upplevelser

Apotekarsocietetens museum har redan haft en del besökare, både under uppbyggnaden och nu under de första veckorna som museet haft öppet.

De flesta av oss har en personlig relation till läkemedel, det handlar om liv och död, bot och lindring.

– Personer som trodde att de hade noll intresse och inte kunde någonting kommer och säger att: ”Aha, jag hade ingen aning om att det var apoteken som tillverkade alla läkemedel förr!” Det är ju en slags kunskaps-aha.

Annika Wickman: ”Det berör, djupt.”

Sen visar det sig att till synes kanske trista föremål som läkemedelsförpackningar väcker starka känslor hos besökarna.

Det kan ha varit mediciner man blivit hjälpt av, som man blivit allergisk för eller varit med och tagit fram. Det är personliga upplevelser och ibland en fråga på liv och död.

– Man kan tro att det bara är en massa trista förpackningar, men det berör, djupt.

Personer som arbetar eller har arbetat med läkemedel grips djupt av vissa saker.

– Det är rart att se personer som nästan fällt en tår av minnet av att se det här vackra de arbetat med och tagit fram. Jag blir rörd.

Annika Wickman berättar också om den till synes alldagliga bokhyllan som får sjuksköterskors kinder att hetta.

En museichef ”ska” visst inte ha favoritföremål eller favoritepoker, enligt Annika Wickman. Lite motvilligt avslöjar ändå hon sin förtjusning över en viss sorts föremål och en särskild tidsperiod.

Det och mycket mer insider-kunskap från den dolda och fascinerande museivärlden får du höra om i senaste avsnittet av Läkemedelspodden.

Du kan lyssna på avsnittet direkt i spelaren här ovan. Du hittar också det här avsittet och tidigare avsnitt av Läkemedelspodden där poddar finns.

Idag protesterar forskare mot Trump

Anna Bäsén
-
0
Idag protesterar forskare mot Trump

Forskare startar stora protester mot president Donald Trump och det de kallar hans ”förödande attacker” på vetenskapen.

Idag, fredag, demonstrerar tusentals forskare, akademiker och allierade i 32 städer runt om i hela USA mot den forskningspolitik som president Donald Trump driver. Även i andra delar av världen samlas demonstranter för att visa sitt stöd.

Demonstrationerna är organiserade under initiativet Stand Up for Science.

Syftet är att belysa president Trumps massiva nedskärningarna i forskningsfinansieringen, uppsägningar av forskare och den ökande censuren av vetenskapliga rön.

Anser att Trump attackerar forskningen

Sedan Donald Trump inledde sin andra mandatperiod har hans administration genomfört en rad åtgärder som drastiskt påverkat forskningssamhället.

I mars avslöjade Nature att amerikanska hälsomyndigheten National institutes of health, NIH, börjat massuppsäga hundratals forskningsanslag för projekt som rör hälsofrågor inom HBTQ+-populationer, genusidentitet och mångfald i den biomedicinska sektorn.

Rebecca Calisi Rodríguez, forskare och förespråkare för akademisk frihet, betonade i en ledare i Nature att detta är en ”orkestrerad attack” på decennier av framsteg inom mångfald och inkludering i akademin.

Hon uppmanar universiteten att vägra efterleva de nya riktlinjerna och att stå upp för sina värderingar: ”Tystnad är medskyldighet”.

Trump fryser forskningsanslag

Administrationens vetenskapliga myndigheter har avskedat tusentals anställda, försökt frysa utbetalningar av forskningsmedel och föreslagit nya policyer som skulle minska finansieringen framöver.

Exempelvis är de federala forskningsanslagen fortsatt frysta, vilket lämnar många forskare i limbo.

Enligt Nature har administrationen utnyttjat ett juridiskt kryphål för att hålla finansieringsstoppet på plats trots rättsliga utmaningar.

NIH har ställt in granskningsmötena, vilket hindrar godkännandet av nya anslag och får ansökningskön att växa. Kritiker menar att detta i praktiken är en olaglig åtgärd, då det är kongressen – inte presidenten – som har makten att fördela forskningsmedel.

Unga forskare startar proteströrelse

Organisationen Stand Up for Science är grundad av fem unga forskare.

En av dem, Colette Delawalla, berättar för Statnews att hon gjorde ett inlägg på den sociala plattformen Bluesky. Hon skrev: ”Get in Dorks, we are going protesting.” (Reds översättning: Kom igen nördar, vi ska ut och protestera.)

Hon trodde att kanske 500 personer skulle samlas för att protestera i Washington. Istället växte rörelsen snabbt och spred sig till 32 städer i hela USA på bara några veckor, medan demonstranter i andra länder också organiserade liknande protester.

– Vetenskapen står i frontlinjen i denna kamp för demokratin. Jag tror att människor helt enkelt förstår att detta är en del av en större helhet, och därför verkar så många vilja engagera sig, säger hon till Statnews.

Anser att Trump hotar vetenskapen

Några av de framstående vetenskapsprofiler som ska tala i samband med protesterna är  klimatforskaren Michael E. Mann, vetenskapskommunikatören Bill Nye och den tidigare NIH-direktören Francis Collins.

”Om det någonsin funnits en tid att ’stå upp för vetenskapen’, så är det nu,” skriver Michael E. Mann i ett mejl till The Independent.

”Vi har aldrig bevittnat en attack på den grundläggande infrastrukturen för vetenskap i USA av denna magnitud som den vi upplever nu, tack vare Trump,” tillägger han.

Han avslutar med att skriva att: ”Historien kommer att döma oss utifrån om vi stod passiva eller om vi sade ifrån vid detta avgörande ögonblick.”

Vill stoppa censur och politisk inblandning

Stand up for science vill försvara vetenskapen som en offentlig tillgång och en grundpelare för social, politisk och ekonomisk utveckling.

Rörelsen vill stoppa censur och politisk inblandning i vetenskapen, säkra och utöka forskningsfinansiering och försvara mångfald, jämlikhet, inkludering och tillgänglighet.

1...202122...27Sida 21 av 27