Det nya vaccinet som är en förebyggande behandling mot säsongsinfluensa är det första med fyra olika virusstammar som godkänts av den amerikanska läkemedelsmyndigheten.
FDA-godkännandet gäller såväl barn, från två år som vuxna upp till 49 år. Det här kvadrivalenta vaccinet liknar det i Europa godkända trivalenta vaccinet, men ger alltså skydd mot ytterligare en virusstam.
Annons
Home 2012
Årlig arkivering 2012
FDA säger ja till nytt vaccin mot influensa
ESBL blir anmälningspliktig
Tarmbakterier med resistensmekanismen ESBLCARBA sprids nu snabbt över världen,och är svåra och går ibland inte att behandla med antibiotika.
I Sverige är förekomsten av ESBL fortfarande låg, med lagändringen hoppas Socialstyrelsen, som fattat beslutet, att kunna hitta fallen och begränsa smittspridningen i svensk sjukvård.
Totalt har 37 fall av dessa bakterier hittills rapporterats till Smittskyddsinstitutet. Det handlar i nästan samtliga fall av personer som smittats utanför Sverige, så kallade importfall.
Majoriteten har smittats i Grekland och Indien, men fall har också förekommit från bland annat Egypten, Bosnien och Thailand.
Det finns inga konstaterade utbrott av ESBL i Sverige ännu.
Dosupphandlingar fall för juristerna
Även i Region Skåne föll valet på den nya aktören på dosmarknaden, Svensk Dos AB. Tidigare har landstingsklustret Västmanland, Södermanland, Gävleborg, Värmland, Örebro och Dalarna valt samma leverantör. Båda upphandlingarna har nu överklagats av konkurrenten Apotekstjänst AB.
I båda överklagandena har Apotekstjänst ifrågasatt Svensk Dos ekonomiska ställning. När det gäller klusterupphandlingen anser företaget att den inte heller gått rätt till enligt lagen om offentliga upphandlingar eftersom Svensk Dos lagt ett nollbud, det vill säga man tog inte något betalt för själva tjänsten.
? Men vi tar ju betalt, vi tar hem pengarna på läkemedlen, som alla andra apotek, säger Martin Svensson vd för det nya företaget.
Idén är att med stora volymer förhandla fram ett bra pris från läkemedelstillverkaren och därmed få en så stor marginal som möjligt. I upphandlingen i Region Skåne med mindre volym vann man upphandlingen men med den lägsta extra ersättningen.
Inför konkurrensutsättningen av dosapoteken delade landstingen in sig i sex kluster som gör gemensamma upphandlingar. Två upphandlingar har utförts och båda har som väntat nu blivit ett fall för juridiken.
? Dosupphandlingar är ju nytt och därför också väntat att det blir överklaganden, säger Magnus Thyberg chef för läkemedelsenheten på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholms läns landsting, som liksom övriga är mitt inne i sin upphandling.
? Det är hälsosamt med konkurrensutsättningen och spännande att se vad den kan betyda för priset.
Britter positiva till återanvända läkemedel
NHS behöver spara 20 miljarder pund de närmaste tre åren, vilket är detsamma som om britterna fick sin lön sänkt med 20 procent.
Myndigheten funderar nu på olika möjligheter att få ned kostnaderna, samtidigt som man också ska tänka mer miljömässigt.
En idé som kan bygga ett mer hållbart samhälle både ekonomiskt och miljömässigt är återanvändning av kasserade läkemedel. En sådan återanvändning skulle betyda mycket också för att minska koldioxidutsläppen har myndigheten räknat ut. Idag slängs det mediciner för cirka 300 miljoner pund varje år i England, ungefär 89 miljoner pund skulle sparas om man minskade mängden med 2,5 procent har myndigheten räknat ut.
Säkerheten kan lösas, menar NHS, problemet är om allmänheten är beredd att använda returnerade läkemedel? Och det tycks som svaret är ja. I en intervjuundersökning med 1000 tillfrågade svarade 52 procent att de bar beredda att använda läkemedel som hade lämnats tillbaka oanvända och säkerhetsgranskade, 19 procent sa sig inte vilja göra det.
NHS menar att vinsten, förutom den rent ekonomiska också är stor ur miljösynpunkt, eftersom koldioxidutsläpp på grund av läkemedel som fraktas över hela världen är betydande.
I Sverige har också återanvändning av återlämnade läkemedel diskuterats tidigare, men funnits olämpligt. Och idén diskuteras inte i läkemedelsstrategin där ett av målen är att minska läkemedels påverkan på miljön lokalt och globalt.
Däremot ska SKL, Sveriges Kommuner och landsting tillsammans med andra aktörer ha en informationskampanj i vår om att överblivna läkemedel ska lämnas in på apotek.
Kontroll i livmoderhalsen räddar liv
I Sverige får ungefär 450 kvinnor livmoderhalscancer varje år, cirka 140 avlidit. sjukdomen. Bland de kvinnor, ungefär 80 procent, som deltar i screening vart tredje år, är det färre än ett tjugotal som drabbas av obotlig livmoderhalscancer.
I studien har forskarna undersökt alla nya fall av livmoderhalscancer i Sverige mellan 1999 och 2001, totalt 1230 stycken. Uppgifterna bygger på data från det Nationella kvalitetsregistret.
Resultatet av studien är kvinnor med livmoderhalscancer som upptäcks på grund av symtom har betydligt bättre chans till bot om de tidigare gått på regelbundna kontroller än de som inte gjort det. Av de kvinnor vars symtom upptäcktes vid provtagningen har 92 procent chans att bli botade från sin cancer.
Studiens resultat visar tydligt vikten av att alla kvinnor, även de som känner sig friska går på kontrollerna, menar forskargruppen.
Nya ommöbleringar på Läkemedelsverket
Att Tomas Salmonsson lämnar ledningsgruppen och direktörstjänsten beror främst på att han ska fokusera på arbetet i EMA:s vetenskapliga kommitté i vilken han idag är vice ordförande.
? Vi var överens när jag tillträdde direktörstjänsten för vetenskaplig och regulatorisk strategi att det rörde sig om några år. Det går inte att i längden kombinera den tunga nationella profileringen som är på gång med det europeiska arbetet, säger han.
EU-arbetet har han under senare tid tvingats försaka, säger han. Och nu vill han åter lägga kraft på det.
Om drygt ett år,i maj 2013 är det val av ledamöterna i CHMP och Tomas Salmonsson aspirerar på att då bli vald som ordförande i den vetenskapliga kommittén medgher han.
-Även om jag som svensk förstås säger nej till det är dags
Bengt Wittgren, ämnesområdesansvarig för farmaci och bioteknologi går in som tillförordnad direktör i Tomas Salmonssons ställe, fram till sista augusti då Salmonssons förordnande går ut.
I samband med den här ommöbleringen lämnar också Gert Ragnarsson sin direktörstjänst för Tillsyn och vetenskaplig information och blir senior rådgivare.
Behandling för godartade tumörer
Esmya (ulipristalacetat) är avsett för preoperativ behandling av medelsvåra till svåra symtom från muskelknutor i livmodern hos kvinnor i barnafödande ålder.
Läkemedlet vars aktiva substans är ulipristalacetat blockerar progesteronreceptorerna i målvävnaderna i livmodern.
Korruptionen drar österut
I rapporten avslöjar Reuters nya detaljer om en av Serbiens mest framstående läkare, Nenad Borojevic, som nyligen begick självmord inför ett åtal om att ha tagit emot mutor från internationella läkemedelsbolag för att använda deras läkemedel.
Borojevic tjänar i rapporten som exempel på hur de stora läkemedelsbolagen nu vänt blicken mot nya marknader i takt med att vinstmariginalen sjunker i USA och Europa.
På senare år har Big Pharma fått betala miljarder dollar efter uppgörelser med myndigheter i USA som gällt framförallt otillåten marknadsföring.
Enligt Reuters varnade nyligen amerikanska SEC (Securities an Exchange Commission) åtta av världens tio främsta läkemedelsföretag för att man skulle få betala stora summor med anledning av korruption i bland annat Östeuropa.
Statiner minskar risk för depression
Även om studien inte kan motbevisa att resultatet beror på att statinanvändare generellt har en ljusare sinnesstämning än ickeanvändarna, så menar forskarna att resultatet stödjer den tidigare hypotesen att igensatta blodkärl kan spela roll vid utvecklingen av depression.
Det är möjligt att statinerna har en gynnsam effekt på depressionssymtom genom den skyddande effekten på cerebrovaskulära processer, är en slutsats av studiens resultat.
I studien som publicerats i Journal of Clinical Psychiatry följde forskargruppen 965 personer i Kalifornien under flera år som alla hade drabbats av hjärtattack eller hade andra tecken på hjärtsjukdom. I början av studien screenade 17 procent av de som behandlades med blodfettssänkare positivt för depression, 24 procent i gruppen som inte behandlades. Av de som inte hade några depressiva symtom initialt gjorde 18 procent i statingruppen det någon gång under de sex år som studien pågick, 28 procent i den ickebehandlade gruppen.
Resultatet stödjer en mindre studie från 2003.
Även om statiner generellt ses som en säker behandling har FDA häromdagen kommit med en varning på grund av en förhöjd risk för diabetes och försämrat minne vid statinbehandling.
Cellgift påverkar hjärnan år efter behandling
Tidigare studier har funnit att kvinnor som får kemoterapi får vad man kallat ?cellgiftshjärna? under och efter behandlingen, den nya rapporten är den första som testat bröstcancerpatienter långt efter att behandlingen avslutats. Forskarna understryker att man av studien inte självklart kan dra slutsatsen att det är just behandlingen med cellgifter som orsakar den kognitiva försämringen. Men ett par av forskarnas hypoteser är att cytostatika passerar från blodet in i hjärnan och dödar celler, eller att läkemedlens effekt på immunsystemet kan kopplas till den kognitiva förmågan.
Skillnaderna mellan kvinnor som fått cellgiftsbehandling och kvinnor som inte behandlats var dock små, påpekar forskarna. Av de 17 test som de tidigare 196 bröstcancerpatienterna fick göra 20 år efter behandlingen hade de något lägre poäng på sju av dem jämfört med de 1500 kvinnor som inte behandlats med cellgifter.
Även om skillnaderna som sagt var små, menar forskarna att även små skillnader kan få betydelse i ett längre perspektiv, till exempel att de cellgiftsbehandlade kvinnorna kan ha högre risk att få allvarliga försämringar.
Kvinnorna hade behandlats med cyklofosmaid, metotrexat och fluorouracil som inte längre används som kombinationsbehandling, men en del av dem används fortfarande. Forskarna menar att man troligen kan se samma effekt på den kognitiva förmågan även av modernare cytostatika.
De små kognitiva skillnaderna är dock inte något skäl att avstå från behandlingen, men det kan vara en hjälp för patienterna att känna till denna biverkan, menar forskargruppen.
Regeringen ändrar reglerna för Lifegene
I december stoppade Datainspektionen forskningsprojektet Lifegene eftersom insamlingen av uppgifter bryter mot personuppgiftslagen (Pul). Karolinska institutet, som är värd för projektet, överklagade beslutet. Nu aviserar regeringen nya regler så att forskningen kan fortsätta.
Utbildningsminister Jan Björklund föreslår tre åtgärder för att förbättra förutsättningarna för registerbaserad forskning. Forskningens behov måste vägas mot den personliga integriteten i alla insatser.
1. Nya regler för forskningsregister såsom Lifegene. Enligt de nya reglerna ska universitet och högskolor få föra register för befolkningsbaserad forskning om hälsa.
2. Nya regler för att underlätta sambearbetning. En utredare ska se över möjligheterna att underlätta att uppgifter från olika register sambearbetas för forskningsändamål.
3. Ny organisation för sambearbetning. Statistikutredningen får i uppdrag att föreslå åtgärder för att underlätta registerbaserad forskning.
– Cancer, diabetes och hjärtsjukdomar orsakar mycket lidande. Forskningen med register kan hjälpa oss att komma närmare att lösa dessa sjukdomars gåtor. Självklart ska vi underlätta för den forskningen, inte göra den omöjlig, säger Jan Björklund i ett pressmeddelande.
Lifegene är ett forskningsprojekt som startade 2010 och som ska samla in hälsouppgifter om en halv miljon svenskar. Hittills har 20 000 personer deltagit i projektet och lämnat information om hälsa och levnadsvanor, samt blod- och urinprov i en biobank för framtida forskning. Alla sex medicinska fakulteter i Sverige står bakom Lifegene och Karolinska institutet är värd.
De tio dyraste sjukdomarna
Det amerikanska statistikföretaget Milliband har i en rapport räknat ut vilka sjukdomar och medicinska tillstånd som kostar mest. Totalt kostar sjukdomarna det amerikanska samhället i snitt 4 000 dollar (cirka 26 000 svenska kronor) per person och år.
De dyraste sjukdomarna är:
1. Akut andningssvikt vid respiratorbehandling 314 000 dollar
2. Njursvikt i slutstadiet 173 000 dollar
3. För tidigt födda barn med extrema problem 101 000 dollar
4. Kranskärlssjukdom 75 000 dollar
5. Hjärtattack inklusive kärlnybildning (angioplastik med eller utan stent) 72 000 dollar
6. Blödarsjuka 62 000 dollar
7. Stroke 61 000 dollar
8. Transplantationer 51 000 dollar
9. Cancer 49 000 dollar
10. Hiv 25 000 dollar
Siffrorna är den genomsnittliga vårdkostnaden per patient per år.
Ensamstående ska få insemineras
Kenneth Johansson (C), Mats Gerdau (M) och Barbro Westerholm (FP) skriver i en debattartikel i Svenska Dagbladet att ?människors lämplighet som förälder avgörs inte om man lever i en parrelation?. Idag får sjukvården enligt lag bara utföra assisterad befruktning om kvinnan är gift eller sambo, vilket medfört att många kvinnor sökt sig utomlands för att få hjälp att bli gravida.
?Lagen borde stödja ansvarsfulla vuxna som vill ha barn, inte lägga krokben för dem? skriver de och ska därför i socialutskottet föreslå att regeringen ska ändra lagen. I och med detta väljer partierna att gå vidare utan Kristdemokraternas stöd. Det är inte klart när lagen kan komma att ändras.
Rekordmånga sjuka i influensa
Smittskyddsinstitutets (SMI) influensarapport för perioden 13 februari till 19 februari visar att sammanlagt 416 laboratorieverifierade fall av influensa har rapporterats in. Av dem var 405 fall säsongsinfluensa A (H3N2) och jämfört med 177 fall veckan innan är det mer än en fördubbling. Sedan rapporteringen började 1993 har så många fall aldrig tidigare rapporterats. Enligt SMI utgör dock de som provtas bara en liten del av alla insjuknade och man vet inte exakt hur omfattande influensan är.
Möjliga bidragande orsaker till den höga siffran kan vara mer provtagning och effektivare analyser. Men enligt SMI visar den främst på att säsongsinfluensan återhämtat sig efter att tillfälligt ha hållits tillbaka av pandemiviruset.
Metformin kan förhindra hjärtsjukdom
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, visar i studier på råttor att metformin bidrar till att öka hjärtats pumpförmåga, förbättrar energibalansen, minskar ansamlingen av fett och minskar antalet hjärtceller som drabbas av apoptos. Metformin är ett läkemedel som används mot diabetes.
– Djuren i vår studie behandlades med metformin i ett helt år, vilket visar att effekten tycks vara över lång tid, säger Jörgen Isgaard, forskare vid Sahlgrenska akademin, i ett pressmeddelande.
Forskarna jämförde det med andra diabetesläkemedel, men där såg man inga positiva effekter på hjärtat. Vissa diabetesläkemedel har allvarliga biverkningar för personer med hjärtsjukdom. Forskarna hoppas nu att resultaten följs upp med studier direkt på patienter.
Studien har publicerats i tidskriften Diabetes.