Annons
Home 2011

Årlig arkivering 2011

Försök att rena urin från läkemedel

Rester av läkemedel i urinen är ett problem av flera skäl. Dels bryts inte alla resterna ned av reningsverken eller av naturen, dels måste stora volymer rötslam brännas istället för att återanvändas som gödsel i jordbruket.
Utan läkemedelsrester skulle urinen vara utmärkt på åkrarna eftersom vätskan är mycket fosforrik.

För att finna ett
sätt att rena den från läkemedelsrester pågår nu förstudier på flera orter i landet för att hitta tekniker att rena urinen uppströms, det vill säga så nära källan som möjligt.
? Det handlar om två delar, dels laboratorietester med oxidationstekniker för att få fram resterna. De försöken gör vi på KTH och de har varit framgångsrika, säger Bengt Simonsson på företaget Teknikmarknad och projektledare.

Den andra
delen i förstudien handlar om att hitta systemintegrationslösningar. Det vill säga hur det ska se ut i fastigheten för att det ska vara möjligt att genomföra. Det handlar om till exempel urinsorterande toalettstolar, rördragning, mellanlagringstankar och oxidationsutrustning.
? Vi utför våra förstudier i vanliga fastigheter, men också med landsting som är intresserade av tekniken för att använda den i till exempel fastigheter som äldreboenden, där det används mycket läkemedel.
I Östergötland ingår en fastighet vid Universitetssjukhuset i Linköping.
? Nu är det en förstudie, men faller det väl ut kan det bli ett projekt, säger Karin Ramstedt, miljöstrateg vid landstinget i Östergötland.

 

Förbättrade kontroller minskar risken för HPV

Med högre deltagande och inkludering av äldre kvinnor i programmet med cellprovskontroller skulle sjukligheten och dödligheten i cervixcancer minska. Det visar den avhandling som Lena Silferdal försvarar vid Umeå universitet.
Tack vare de regelbundna cellprovskontrollerna är cervixcancer idag en relativt ovanlig sjukdom i Sverige, men fortfarande drabbas cirka 450 kvinnor om året och 140 avlider. Alla mellan 23 och 50 erbjuds cellprovstagning vart tredje år, kvinnor mellan 50 och 60 vart femte år. Knappt 80 procent deltar.

I sin studie
visar Lena Silferdal att två tredjedelar av de som drabbas av livmoderhalscancer inte deltagit i kontrollerna enligt riktlinjerna eller är äldre än 60 år.
De kvinnor som deltagit i programmet men ändå drabbas, upptäcks oftast i ett tidigt skede av sjukdomen. En tredjedel av dem har vid tidigare provtagning visat avvikande cellprov.
Det menar doktoranden tyder på att handläggningsrutinerna av kvinnor med cellförändringar behöver förbättras.

Avhandlingen ingår
i en utvärdering av det svenska screeningprogrammet och omfattar alla fall av cervixcancer mellan 1999 och 2001 som jämförts med en kontrollgrupp av friska kvinnor.
Med hjälp av det svenska kvalitetsregistret har deltagandet i screening studerats, cellprovsresultaten och handläggningen efter ett avvikande prov.

Ok sälja oförsäkrade läkemedel

I våras presenterade regeringen ett lagförslag som innebar att företag med läkemedel som såldes inom högkostnadsskyddet skulle tvingas vara anslutna till branschens läkemedelsförsäkring eller en likvärdig till denna.

Men regeringen
ändrade sig trots positivt gensvar från remissinstanserna. Socialdepartementets jurister avrådde nämligen eftersom man ansåg det för svårt att skapa en heltäckande lagstiftning.
Till Janusinfo säger Martin Kits presschef hos socialministern att man lägger ned förslaget bland annat med hänvisning till juristernas åsikt men också för att det inte visat sig ske någon massflykt från försäkringen.

Beredskapen var god men privata aktörer måste med

De tre myndigheterna Socialstyrelsen, Myndigheten för samhällskydd och beredskap och Smittskyddsinstitutet har nu kommit med sin utvärdering av hanteringen av svininfluensan.
Även om en hel del hade kunnat göras bättre så anser utredarna att Sverige lyckades relativt väl.
Slutsatsen är att massvaccineringen var både snabb och effektiv, tack vare vårdpersonalens insats.
? Men belastningen på hälso- och sjukvården var betydligt större under pandemin än under en vanlig influensasäsong och vad vi oroar oss för är om man klarat av det om pandemin blivit allvarligare än den nu blev, säger Anders Tegnell på Socialstyrelsen.
I utvärderingen konstaterar man att den pandemiplan som man nu fick testa i verkligheten byggde på ett betydligt allvarligare scenario och att en del aktörer då pandemin blev relativ mild, hade svårt att veta hur de skulle förhålla sig till planen.
? Även om massvaccineringen gick riktigt bra så behöver vi vara bättre förberedda nästa gång, säger Anders Tegnell.
? Till exempel behöver vi se till att få med också de privata aktörerna i arbetet.
Det är en slutsats som också Helena Lindberg, generaldirektör på Myndigheten för samhällsskydd understryker.
? Då tänker jag brett. Vi behöver involvera den privata sektorn eftersom mycket av det som är viktigt för att samhället ska fungera numera är ett ansvar för privata aktörer. Är många sjuka får det konsekvenser för till exempel el- och vattenförsörjningen liksom för transporter.
Att sluta flexiblare avtal med vaccinleverantörer som inte,som den här gången, handlar om allt eller inget är också en slutsats som Socialstyrelsen dragit.
? Överhuvudtaget handlar det om att ha en flexibel planering, det vill säga vara förberedd på att en pandemi kan se väldigt olika ut, säger Anders Tegnell.
– Samtidigt måste man komma ihåg att även nästa gång en pandemi bryter ut ska besluten fattas på det totala kunskapsunderlag som finns just då. Och då kommer man också att stå där med samma dåliga information och förutsättningar. Vi har lärt oss att intervallet mellan ett samhällsekonomiskt riktigt beslut och ett felaktigt är extremt litet.

 

Nya lokaler för Astrazenecas globala huvudkontor

I de nya lokalerna ska knappt 450 anställda arbeta, varav 90 är anställda på företagets globala försäljnings- och marknadsavdelning. En del av dem flyttas från verksamhet i USA och Bryssel. Paddington tillhörde tidigare Londons mer förfallna delar, nu har det omvandlats till nya blomstrande affärsdistrikt.
Totalt har Astrazeneca 13 lokaler över hela Storbritannien, som sysselsätter 9 000 personer.

Men företaget
kommer att skära ned på forskningsdelen i landet, och planerar att stänga sin Charnwood anläggning i Loughborough vilket innebär att 1 200 arbetstillfällen försvinner före slutet av detta år.
Företaget drar också ned på forskningen i USA och Sverige.

EMA kritiseras för att Thomas Lönngren inte kyldes av

Det är en grupp intresseorganisationer, bland annat konsumentorganisationen BEUC, Health Action International och Alliansen för öppen lobbying, ALTER-EU som vänt sig till EU-kommissionären för hälsa och konsumentfrågor, John Dalli med sin kritik.

De menar
att EMA inte följer de strikta regler som EU satt upp för att förhindra otillbörlig påverkan i den medicinska lagstiftningsprocessen.
Thomas Lönngren fick grönt ljus för att direkt efter att han avslutat sin anställning vid läkemedelsmyndigheten börja som konsult inom den privata läkemedelsindustrin. Kritikerna anser att EMA:s styrelse borde ha begärt mer information av Thomas Lönngren och inte bara nöjt sig med en försäkran från hans sida, om att det inte fanns någon risk för intressekonflikter eller att han skulle bryta mot uppförandekoden när han började arbetet som konsult.

Organisationerna anser
att det saknas en period av avkylning mellan Thomas Lönngrens anställningar och att det kan leda till intressekonflikter.

Industrin leder löneligan för apotekare

0

Statistiken bygger på uppgifter rån 1 154 apotekare inom samtliga avtalsområden som fått svara på frågor om sin lön. Bland de 366 apotekare som är anställda på ett öppenvårdsapotek är medianlönen på 29 470 kronor i månaden. De 387 som har anställning inom industrin har en högre medianlön på 46 400 kronor enigt statistiken.

Lönerna är omräknade till att motsvara 40 timmars arbetsvecka för samtliga.

Kronans Droghandel har beslutat om praktiklön

0

Det blir ingen månadsersättning till de apotekar- och receptariestudenter som gör sin praktik på Kronans Droghandel i höst. Det meddelar företaget idag. Istället får studenterna efter avslutat praktik en engångssumma, så kallad gratifikation. För apotekarstudenter handlar det om 12 000 och för receptarier 5 000 kronor. Skillnaden beror enligt företaget på att praktikerna är olika långa.

Kronans Droghandel väljer i och med detta en annan modell än Apoteket AB, Medstop och Apotek Hjärtat som i normalfall inte kommer att ge någon ersättning alls till studenter. Apoteket AB har meddelat att en viss ersättning för dubbla boendekostnader kan utgå. Vårdapoteket, Apoteksgruppen, Cura och Doc Morris har ännu inte lämnat besked i frågan.

Från Kronans Droghandel säger man att de vill värna om praktikanterna.
– För oss är praktikanterna en viktig rekryteringsgrupp som vi vill värna om lite extra. Många praktikanter får någon form av anställning på sin praktikplats och därför vill vi fortsätta vara attraktiva för dem, säger Ninni Skagerfält, HR-direktör på Kronans Droghandel.

Företaget kommer också att ta fram ett praktikprogram, något som blir klart först 2013.

Innovativa läkemedel ? en viktig del av Läkemedelsstrategin

0

SwedenBIO välkomnar initiativet till en Nationell Läkemedelsstrategi och de fem långsiktiga mål som förstudien identifierat.

Särskilt Mål 4: ?Attraktivitet för innovation av produkter och tjänster ? är angeläget för såväl patienter med otillfredsställda medicinska behov som för våra medlemsbolag. Detta mål är som vi ser det också en förutsättning för att nå Mål 1: ?Medicinska resultat och patientsäkerhet i världsklass på läkemedelsområdet?. Innovation måste genomsyra hela kedjan forskning, utveckling och användning av nya läkemedel.

Tyvärr finns indikation på att svensk sjukvård utvecklas i motsatt riktning mot de uppsatta målen i Läkemedelsstrategin. I den nyligen publicerade engelska studien ?Extent and causes of international variations in drug use? hamnar Sverige på plats 13 av 14 när det gäller användandet av nya läkemedel vilket bara kan beskrivas som underkänt. Det är bland annat för att vända den utvecklingen Läkemedelsstrategin kan ha en avgörande roll.

Det största problemet med dagens kostnadsmodell är att den inte tar hänsyn till de samhällsvinster som uppstår när en patient snabbare kan återgå till arbete på grund av tillgång till bästa möjliga mediciner. Det offentliga som ?köpare? av diagnos och behandlingar för sina medborgare har en avgörande roll för att dessa mål ska uppnås.

Vi välkomnar den insikt och vilja till handling som forskningsminister Jan Björklund ger uttryck för (bla i DI 21/2 ? Så ska ministern få fart på forskningen?) och hoppas att den andan också kommer att spegla regeringens arbete med Läkemedelsstrategin!

På SwedenBIO arbetar vi för en Life Science-bransch som präglas av innovativ forskning och leder till innovativa läkemedel, medicinsktekniska och diagnostiska instrument och teknologier. De forskande bolagen står inför en uppsjö utmaningar på vägen från forskning till produkt. Vad blir signalen till bolagen och patienterna om vi inte förskriver nya innovativa mediciner? Vad blir de samhällsekonomiska konsekvenserna av detta?

Detta är frågor SwedenBIO tycker bör diskuteras i en nationell läkemedelsstrategi. SwedenBIO kommer bistå på alla sätt för att Sverige ska återfå ett konkurrensmässigt klimat för vården och Life Science-industrin.

Per Lindquist
PhD, MSc
Projektledare SwedenBio

SwedenBIO, den nationella branschorganisationen för Life Science-företag
i Sverige företräder knappt 200 bolag. Medlemsbolagen inkluderar
läkemedelsutvecklande, läkemedelsproducerande, medicintekniska,
diagnostiska och instrumentföretag men även bolag verksamma med kliniska
prövningar, patent- och advokatbyråer, investerare och regionala
?Bio-regioner?. Tillsammans representerar dessa organisationer hela
ekosystemet inom Life Science-industrin.

Samarbete om sällsynta sjukdomar över Atlanten

0

Omkring 30 miljoner människor uppskattas vara drabbade av någon form av sällsynt sjukdom inom EU. Det är ofta svårt att få läkemedelsföretag att satsa på utveckling av behandlingar mot dessa beroende på dyra kostnader och de av naturliga skäl, väldigt små marknaderna.

Som ett sätt att motivera forskning och utveckling av dessa typer av läkemedel har europeiska EMA och amerikanska motsvarigheten FDA och National Institute of Health, NIH inlett ett samarbete för att koordinera framtagandet av så kallade orphan drugs, eller särläkemedel. I slutet av 2010 gick Europakommissionen ut med att de skulle satsa mer än 100 miljoner euro på forskning och utveckling, inklusive kliniska prövningar, av lovande kandidater som härstammar från EU.

Representanter från Europakommissionen och NIH kommer också att ha regelbundna möten för att diskutera vilka typer av samarbeten som är de mest gynnsamma inom området. Både inom EU och i USA har man sedan tidigare genomfört regulatoriska åtgärder som syftat till att snabb på utvecklingen av särläkemedel. I USA finns sedan 1983 US Orphan drug act och i EU har vi sedan tio år tillbaka EU oprhan medicines regualation. Men, konstaterar både kommissionen och NIH, det behövs ytterligare åtgärder och incitament för att driva på utvecklingen. Bland annat har en särskild expertgrupp utsetts inom EU för orphan drugs, med representanter från bland annat industrin ingår.

Inom det gemensamma initiativet har man också konstaterat att det behövs flera samarbeten mellan offentliga institutioner och akademi och privat industri. Flera stora läkemedelsföretag som Pfizer och Glaxosmithkline har satt nyligen beslutat att sätta upp särskilda enheter för sällsynta sjukdomar.

I EU definieras en sjukdom som sällsynt som den drabbar färre än fem av 10 000 medborgare.

Enligt en nyligen publicerad rapport från den amerikanska branschorganisationen Phrma finns för närvarnade 460 läkemedel under utveckling mot sällsynta sjukdomar i USA. Störst antal, 107 av dem, riktar sig till ovanliga typer av cancer, 67 för genetiska sjukdomar som cystisk fibros och 37 för neurologiska sjukdomar.

Samsung satsar på biologiska läkemedel

0

Samsung, här mest förknippat med elektronikprodukter, är Koreas största företagsgrupp med förgreningar inom en rad områden. I en ökad satsning på hälsa och sjukvård har man nu tillsammans med företaget Quintiles planerat en anläggning för kontraktstillvekning av biologiska läkemedel mot cancer och artrit.

Enligt Samsung är projektet en del aven ökad satsning på nya tillväxtmarknader där grön energi och sjukvård är två delar. Samsungs vice president Kim Tae Han säger till Reuters att de planerar bygga en fabrik i Incheon i Sydkorea under första halvan av i år och att produktionen ska vara igång under 2013.

Samsung har också planer på att börja producera biosimilairs, kopior av biologiska läkemedel, inom bland annat cancersjukdomar, ett projekt som de säger de ska presentera senare under året. Omkring  2 miljarder dollar kommer företaget att satsa på utveckling och produktion av biologiska läkemedel till en början.

Herceptin skyddar mot återfall i fyra år

0

Tidigare studier har visat att kvinnor med HER2-positiv bröstcancer som behandlas med Herceptin (trastuzumab) har en ökad överlevnad upp till två år. Enligt en ny studie som publicerats i Lancet Oncology gör behandlingen att risken att drabbas av återfall minskar upp till fyra år.

Det är resultat från den internationella så kallade HERA-studien där ett hundratal svenska patienter ingår som visar på den ökade överlevnaden. Där har kvinnor som behandlats med Herceptin under ett år efter sedvanligt kemoterapi visat på en återfallsfri överlevnad på 78,6 procent efter fyra år jämfört med 72,2 procent i gruppen som enbart fick kemoterapi. I kontrollgruppen ingick från början 1698 patienter och i trastuzumabgruppen 1703.

I en kommenterande artikel påpekar den finska forskaren Heikki Joensuu från Helsinki university hospital att det intte fanns någon signifikant skillnad i dödsfall mellan de båda grupperna men att det kan ha berott på det höga antal patienter som gick över från kontrollgruppen till trastuzumabgruppen under studiens gång

Tidigare studier har visat att Herceptin kan öka risken för hjärtsjukdom något som bekräftas även i den nya studien.

Danskt institut sågar svensk ARB-studie

0

Det danska institutet, IRF, har gått igenom data från den svenska registerstudie där forskare från Karolinska universitetssjukhuset jämförde överlevnaden hos personer som behandlades med kandesartan och losartan mot hjärtsvikt. Studien publicerades i JAMA i början av januari och fick mycket uppmärksamhet. Slutsatsen i den var att personer som behandlas med losartan har 43 procent ökad risk att dö under en femårsperiod, jämfört med dem som får behandling med ARB-läkemedlet kandesartan.

Forskarna bakom den danska genomgången menar att studien har flera brister som gör att en sådan slutsats inte kan dras. Bland annat skriver de att de båda patientgrupperna inte var jämförbara då personerna i den losartanbehandlade gruppen var betydligt äldre och hade svårare symptom av hjärtinsufficiens än de i kandersatangruppen.  I losartangruppen var komorbiditeten också av bland annat ichemisk hjärtsjukdom, diabetes och lungsjukdom högre än i den andra gruppen.

De pekar också på att bortfallet i kandersatangruppen var väsentligt högre än i losartangruppen och att läsarna ges intryck av att dosen losartan motsvarade dosen kanadersatan, trots att dosen kandersatan var tredubbelt så stor.

De danska författarna menar att den typ av studie som ligger till grund för JAMA-artikeln inte kan användas som grund för om den ena behandlingen är bättre än den andra utan bara förmedla en hypotes om läget.

Ny vd för Sweden Bio utsedd

0

Det blir läkaren och bioteknikbolaget Sentoclones före detta vd Johan Järte som blir ny vd på life science-företagens branschorganisation Sweden Bio. Det meddelade organisationens styrelse på torsdagen. Johan Järte är för närvarande vd för företaget Cath Print och arbetar också som överläkare på röntgenavdelningen på Norrtälje sjukhus.

Johan Järte har förutom på Sentoclone tidigare arbetat på bland annat Pharmacia, Janssen-Cilag och Serono. Han tillträder som vd den 1 juni i år. Den tidigare vd:n för Sweden Bio, Mats Berggren, lämnade tjänsten i mitten av december.

EMA ska styra upp läkemedel till äldre

0

Den strategi som EMA lanserar är en del av myndighetens så kallade Road Map 2015. Som en del av den vill man särskilt lyfta fram kontroll och uppföljning av läkemedelsbehandling till den åldrande europeiska befolkningen. Syftet med strategin är att försäkra sig om att äldre personer får läkemedel som är av hög kvalitet och som på adekvata sätt har testats på och utvärderats för just den åldersgruppen.

Som regulatorisk myndighet skriver EMA att de kommer arbeta för att deras riktlinjer innehåller bra information om hur läkemedel till äldre ska utvecklas och ge råd till företag som utvecklar nya läkemedel om hur de bör gå till väga. Till exempel om hur många äldre personer som bör ingå i en klinisk prövning inför e ansökan om marknadsgodkännande.

Myndigheten ska också identifiera metoder och verktyg som kan användas för att utvärdera läkemedel i speciellt känsliga grupper, som äldre. De kommer också att sätta upp en expertpanel som vid behov kan arbetar med geriatriska frågor

Nya chefer på Sobi

0

Fram till i november var Martin Nicklasson vd för Swedish orphan biovitrum, Sobi då han lämnade företaget. Än så länge har ingen efterträdare till honom annonserats men tre andra rekryteringar till ledningen har gjorts.

Ny finanschef blir Lars Sandström, Stefan Fraenkel blir chef över område affärsutveckling och Åsa Stenqvist blir informationsdirektör. Hon ersätter Erik Kinnman som lämnar företaget. Bland övriga förändringar märks att arbetet med fusioner och förvärv kommer att ledas av Göran Arvidson som fortsatt kommer att vara medlem i ledningsgruppen och rapportera till vd i sin nya roll.

Sylvain Forget, regionchef för Västeuropa samt chef för Sobis dotterbolag i Frankrike, kommer också att ingå i ledningsgruppen för att öka internationellt fokus.