Annons
Home 2010

Årlig arkivering 2010

Abbott gör sig av med 3000

Petra Hedbom
-
0

Den största delen av de 3000 anställds som får gå gäller försäljning, tillverkning och forskning. Det meddelade Abbot på torsdagen. Nedskärningarna kommer att genomföras under två år och kommer bland annat att slå mot enheter i Tyskland och Nederländerna där totalt 800 tjänster ska bort.

Abbott har idag totalt 93 000 anställda globalt. Efter köpet av företaget Solvays läkemedelsenhet kommer man bland annat att lägga ner det köpta företagets huvudkontor för läkemedel i Marietta i Georgia.

Enligt Alexander W?rfel, vd för Abbott i Sverige, kommer bara ett fåtal svenska tjänster att blir berörda. Den största förändringen blir att Solvays verksamhet som är placerad i Göteborg kommer att flyttas till huvudkontoret i Solna utanför Stockholm.
– Vi informerade de anställda i går och för diskussioner med facket nu, säger han.

Alexander W?rfel säger också att Solvay för med sig en intressant portfolio som blir ett bra tillskott till den svenska verksamheten.

Astrazeneca och Karolinska i samarbete

Petra Hedbom
-
0

Fem nya forskartjänster under tre år, det är kontentan av ett samarbetesavtal som tecknats mellan Karolinska institutet och läkemedelsjätten Astrazeneca. Tre av de nya tjänsterna ska vigas år forskning om kronisk smärta, framför allt sådan som orsakas av ledsvikt eller artros.

Två tjänster ska ägnas åt att utveckla metoder för att studera Alzheimers sjukdom med bland annat positronemmissionstomografi

Antipsykotika kopplas till blodpropp

Petra Hedbom
-
0

Forskare vid Nottingham University har tittat på data från personer som drabbats av venös tromboembolism. Av dessa hade omkring 16 000 personer haft en djup ventrombos och 9 500 lungemboli. Dessa matchades med nära 89 500 kontroller.

Analysen visade att personer som fått ett antipsykotiskt läkemedel utskrivet under de senaste 24 månaderna löpte en 32 procent högre risk att drabbas av någon form av venös troboembolism än de som inte fått läkemedlen utskrivna.  Risken var större för de som använde atypiska antipsykotika än med äldre sorter, 73 procent jämfört med 28 procent.  Risken att drabbas var också högre för de som använde flera typer av antipsykotiska medel. Riskökningen kvarstod efter att forskarna korrigerat för andra riskfaktorer som BMI och rökning. Risken är enligt forskarna i början av behandingen.

Forskarna betonar att risken att drabbas av djup ventrombos elelr lungemboli fortfarande är liten. Om 10 000 personer behandlas under ett år är det i snitt tre extra personer som drabbas i alla åldrar och 10 extra personer bland dem som är över 65 år .

I en kommenterande artikel skriver de italienska forskarna Giovanni Gambassi och Rosa Liperoti att det är viktigt för läkare att identifiera patienter som befinner sig i riskzonen och som börjar behandlas med antipsykotiska.

Socialstyrelsen har tolkat sekretessregler för snävt

Ingert Nilsson
-
0

Socialstyrelsen har sedan man började lagra uppgifter i läkemedelsregistret 2005 gjort bedömningen att man inte kan lämna ut uppgifter om enskilda läkemedelsprodukter. Det har inte varit möjligt att till exempel få veta hur många personer som under ett år fått Lyrica (pregablin) utskrivet, eftersom det bara finns en produkt. Skälet har enligt myndighetens jurister varit sekretesslagstiftningen.
? Den säger bland annat att vi som statlig statistikverksamhet inte får lämna ut uppgifter om enskildas, i det här fallet företag, som avser ekonomiska förhållanden, förklarar Henrik Nordin på Socialstyrelsen.
Och på Socialstyrelsen har man tills nu gjort bedömningen att statistik om antal patienter som hämtat ut en viss läkemedelsprodukt därför är sekretessbelagt.

Den slutsatsen drar dock inte Kammarrätten. I ett domslut från i somras säger domstolen att sådana uppgifter inte kan klassificeras som uppgifter om en enskilds eller juridisk persons ekonomiska förhållanden.
Och därmed är det alltså möjligt att få veta hur många personer som under en viss tidsperiod fått en viss läkemedelsprodukt förskrivet.
? Men Kammarrätten tog bara ställning till måttet antal patienter, säger Henrik Nordin.

Om det betyder att Socialstyrelsen också kan lämna ut uppgifter om volymen, alltså antalet doser och försäljningsvärdet, grubblar myndighetens jurister på.
? Vi har ännu inte tagit ställning till var den exakta gränsdragningen går. Men min bedömning är att vi inte kan lämna ut kostnadsuppgifter som mäts i kronor och ören.

På Läkemedelsregistret har man allt sedan det inrättades sommaren 2005 känt sig bakbundna av sekretesslagen. Lagen har inte gjort det möjligt att i likhet med Norge upprätta en offentlig databas där man kan gå in och söka uppgifter om användningen av läkemedel, såväl enskilda preparat, antalet användare som försäljningsvärdet.
Frustrerande tycker Andrejs Leimanis på Läkemedelsregistret. Prototypen för en sådan webbsida, var klar ett par år efter att man börjat samla in uppgifter om läkemedelsanvändningen, men fick läggas på is när juristerna drog i handbromsen.
? Den behöver förstås uppdateras, men i princip är vi klara att köra igång, bara vi får klart från juristerna vilka uppgifter vi kan lägga ut, säger han.
Att det kan upplevas frustrerande förstår Henrik Nordin.
? Men bestämmelsen finns för att skydda det statistiska systemet så att företag fortsatt ska vara villiga att lämna uppgifter som rör deras verksamhet.

Den som vill ha uppgifter om försäljningen kan dock få det på Apotekens service hemsida. Förklaringen är att Apotekens service inte faller under samma sekretesslag som Socialstyrelsen. Där finns uppgifter preparat för preparat.
Inom ett par veckor tror Henrik Nordin att man på Socialstyrelsen ska vara klar med gränsdragningarna om vad som får publiceras.

Ny metod mäter läkemedel direkt i vävnad

Ingert Nilsson
-
0

Det är en forskargrupp vid Institutionen för farmaceutisk biovetenskap som tillsammans med Astrazeneca utvecklat den nya metoden. Med hjälp av molekylär masspektrometrisk avbildningsteknik har de lyckats avbilda och kvantifiera distributionen av läkemedelssubstanser i vävnad. Metoden innebär att man löst ett stort problem i tidiga studier av läkemedelsutveckling.

Norge gör ny upphandling nästa år

Ingert Nilsson
-
0

Det är den norska hälso- och omsorgsministern Anne-Grete Strøm Erichsens svar på en fråga i stortinget om Norges upphandling av vaccinet. Svaret är resultatet av en diskussion där en riksdagsledamot konstaterat att Sverige, och nu också Danmark, upphandlat HPV-vaccin till ett betydligt lägre pris.

Det avtal som Norge har med Sanofi Pasteur gäller till och med 2012. Nästa år kommer processen för en ny upphandling att påbörjas. Om man då kommer att ha samma kriterier som vid den förra upphandlingen tog hälsoministern inte ställning till.

Vaccinföretag i Solna byter ägare

Ingert Nilsson
-
0

För några år sedan såldes det då svenskägda SBL Vaccin till nederländska Crucell för 365 miljoner kronor och blev SBL Vaccin Distribution 2008 då vaccintillverkningen lades ned. Nu har medicinteknikkoncernen Johnson & Johnson lagt ett bud på 16,1 miljarder kronor på Crucell som man idag äger till knappt 18 procent.
J & J säger att man planerar att behålla Crucells existerande anläggningar liksom anställda om köpet blir av.

Mest poppis psykofarmaka listade

Ingert Nilsson
-
0

Med statistik från IMS Health har Forbes listat de psykofarmaka som stod på flest recept i USA förra året.

På första plats återfinns den Pfizers ångestdämpande bensodiazepin Xanax (alprazolam) som i Sverige säljs under namnet Xanor. På andra plats kvalar sömnmedlet Ambien (zolpidem) som i Sverige bland annat säljs under namnet Stilnoct, in.

Först på tredje plats dyker det upp en antidepressiv produkt, Lexapro (escitalopram), i Sverige till exempel Cipralex. Zoloft, Cymbalta och Efexor finns också på den amerikanska topplistan.

HSAN slutar varna i förtid

Ingert Nilsson
-
0

Apotekare, sjuksköterskor och läkare som gör allvarliga fel i höst kan slippa disciplinpåföljd. Den nya lagen där Socialstyrelsen tar över och disciplinpåföljderna försvinner börjar visserligen inte gälla förrän vid årsskiftet, men Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnds tre ordförande anser enligt Läkartidningen att det nya regelverket bör slå igenom redan nu.

Aud Sjökvist HSAN:s generaldirektör säger till tidningen att detta kan upplevas som en provokation, men att det inte är politik utan juridik.

Danskarna inför diabetesscreening

Ingert Nilsson
-
0

Typ-2 diabetes är på väg att bli ett av de största hoten mot  ekonomin i hälso- och sjukvården, anser ordföranden för de danska landstingen, Bernt Hansen.

För att identifiera danskar med oupptäckt typ 2-diabetes eller förstadier till sjukdomen ska man  på försök inför gratis allmän screening i två kommuner i varje region(landsting). Försöket börjar nästa år.
Beslutet är ett resultat av det så kallade Ebeltoft-projektet där man screenat alla 30-50 åringar i en allmän hälsokontroll.
? Projektet visar att screeningen på lite sikt är kostnadsneutral, säger landstingens ordförande Bernt Hansen till danska Dagens Medicin.
? Det förebygger sjukhusvård eftersom man med screeningen upptäcker sjukdomen i tid och kan förhindra komplikationer och allvarlig hjärt-kärlsjukdom.

Cirka 230 000 danskar har idag diagnosen typ-2 diabetes, lika många beräknas ha en oupptäckt sådan och 750 000 beräknas ha förstadier till sjukdomen. 5 000 danskar dör varje år på grund av följderna av sjukdomen.

Apoteket AB lanserar egna värktabletter

Petra Hedbom
-
0

Först ut i produktserien blir två värktabletter med ibuprofen och paracetamol, båda under namnet Apofri och med det generiska namnet väl synligt på förpackningen. Redan nu finns godkännande för ett antal andra receptfria preparat som antihistaminerna cetirizin och ranitidin och nässpray med xylometazolin.

Produkterna tillverkas av företaget Evolan Pharma och kommer att säljas på Apoteket AB:s apotek.
– Vi börjar med värktabletterna för de är storsäljarna, plus att det är läkemedel som kunderna är vana vid att de finns i olika märken, säger Eva Fernvall, varumärkesdirektör på Apoteket AB.

Flera av apoteksaktörerana har sina egna produktlinjer inom egenvård  och många har pratat om att lansera sina produktlinjer med receptfria läkemedel. I våras antydde Läkemedelsverket att det kunde finnas en problematik i att apoteken hade sina egna varumärken men så tycks alltså inte vara fallet.
– Så länge produkten och förpackningen är godkänd enligt konstens alla regler finns det ingenting som hindrar detta, säger Lennart Forslund på Läkemedelsverket.

Priset ska bli en konkurrensfaktor och kommer enligt Eva Fernvall ligga omkring 10 procent under de kända märkena.

Danskarna väntar 3,9 minuter på apoteket

Petra Hedbom
-
0

Det är den danska bransch- och arbetsgivarorganisationen Danmarks Apotekerforening som tre gånger om året genomför en undersökning för att kontrollera väntetiderna på apoteken. Resultaten bygger på data från 179 apoteksenheter och insamlade under en vecka i juni.

I snitt väntade apotekskunderna i 3,9 minuter och fem procent av kunderna fick vänta i mer än tio minuter enligt undersökningen.
– Väntetiden förklaras ofta med att den används till rådgivning men då den samtidigt är irriterande för kunderna är det ett mål att hålla den under fem minuter, säger Niels Kristensen ordförande i Apotekerforeningen.

Sett över hela dagen rekommenderar den danska organisationen att man undviker lunchrusningen. Inte helt oväntat är det längst väntetid mellan klockan 11 och 13 på vardagarna.

Många får bredspektrumantibiotika i onödan

Petra Hedbom
-
0

Den som är allergisk mot penicillin kan drabbas av svåra och livshotande reaktioner. Därför undviker man ofta att förskriva penicillin till patienter som man misstänker är allergiska. Men många av de reaktioner som rapporteras beror på andra saker än själva penicillinet. Om reaktionerna inte utreds noggrant riskerar många att behandlas med bredspektraantibiotika i onödan, något som i sin tur driver på resistensutvecklingen.

Sten Dreborg, professor i barnallergologi, är en av dem som uppmanar till att misstänkta penicillinfall ska utredas.
– Omkring 95 procent av de som fått veta att de är allergiska mot penicillin kan friskförklaras efter en utredning, säger han.

Eftersom en allergisk reaktion mot just penicillin kan vara väldigt allvarlig är det många läkare som tar det säkra före det osäkra och gör journalnoteringar om att penicillin bör undvikas, något som kan följa med patienten i många år.
– Men ofta handlar det om hudutslag som inte alls beror av själva penicillinet utan på någonting annat. Hur man utreder det här skiljer sig väldigt över landet men det finns bra metoder så kallat RAST-prov som utförs på blod, och nyare hudtester.
  
Framförallt när det gäller barn menar han att sjukvården kan vara för snabb att sätta etiketten pecillinallergiker.
– Självklart ska man rapportera reaktioner som kommer i samband med penicillinbehandling och vara på sin vakt. Men är man tveksam bör allergiläkare utreda hur det ligger till säger Sten Dreborg.

Oenigt om sibutramin på amerikanska marknaden

Petra Hedbom
-
0

Det är Myndighetens FDA:s rådgivande kommitté som röstat 8-8 för att preparat med sibutramin ska få finnas kvar på den amerikanska marknaden. Av de som röstade för att preparatet ska få fortsätta att säljas ville sex att distributionen ska förses med restriktioner och att varningstexten skärps. Två ville ha enbart en skärpt varningstext.

Sibutramin, som marknadsförs i USA av Abott under namnet Meridia, hette i Sverige Reductil. Hur det blir för Meridia blir nu upp till FDA att avgöra.

USA-besked om Brilinta skjuts upp

Petra Hedbom
-
0

Tidigare hade amerikanska FDA sagt att beskedet om ett godkännande för Brilinta skulle komma den 16 september. Men nu meddelat myndigheten att de vill ha mer betänketid och att ett besked kommer först i december.

Astrazenecas läkemedelskandidat Brilinta (ticagrelor) fick ett positivt besked från FDA:s rådgivande kommitté i slutet av juli i år. Läkemedlet är tänkt att behandla akut kranskärlssjukdom och förhoppningarna är stora på att det ska bli en ny storsäljare för företaget.

Enligt Astrazeneca behöver den förlängda handläggningstiden inte ha någon betydelse.
– Det är inte helt ovanligt att FDA vill ha lite längre tid på sig när det gäller nya läkemedel, säger informationsanvarige Ann-Leena Mikiver.

Kuvan fortsatt utan subvention

Petra Hedbom
-
0

Särläkemedlet Kuvan används för att behandla patienter med HPA, hyperfenylalaninemi eller brist på BH4 (tetrahydrobiopterin). HPA leder till höga värden av fenylalanin i blodet i sin tur kan skada hjärna och nervsystem.

Tidigare i år beslutade Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, att Kuvan inte ska ingår i högkostnadsskyddet, ett beslut som överklagades av företaget. På onsdagen meddelade Förvaltingsrätten i Stockholm att den ger TLV rätt. Rätten delar också TLV:s bedömning att det kan vara motiverat att subventionera läkemedlet för ett de patienter, som inte får någon effekt av den alternativa behandlingen som är diet.

Enligt TLV finns det inte praktisk möjlighet med en sådan begränsning i högkostnadsskyddet. De anser att landstingen istället ska stå för kostnaden för läkemedlet till berörda patienter enligt det avtal som träffats mellan staten och landstingen.

1...171819...55Sida 18 av 55