Annons
Home 2009

Årlig arkivering 2009

Lennart Axelsson om fighten om de bästa entreprenörerna

Varför ska egentligen facket äga ett apoteksbolag?
– Vi ska inte äga det. Målet är att vi så snart som möjligt ska gå ur som ägare från det här företaget. Just nu äger vi alla aktier men i dagsläget är det här ett 100 000-kronors-bolag. Men om allt går enligt plan ska vi få in investerare som tillsammans kommer att gå in med miljarder. Då kommer vårt ägande vara marginellt. På sikt tror jag inte vi kommer ha något ägande alls i Farmacevtföretagarna, säger Lennart Axelsson.
Projektet med Farmacevtföretagarna började när Farmacevtförbundet på ett fullmäktige beslutade att de skulle arbeta för en ny apoteksmarknad med mångfald. Först började förbundet med lobbyarbete mot utredaren Lars Reje.
– När betänkandet kom såg vi att det inte fanns ett ord om entreprenörer. Det var då vi började fundera över en egen lösning.
Den egna lösningen blev ett företagarkoncept: Farmacevtföretagarna. I början användes konceptet mest som ett inlägg i debatterna.
– Vi presenterade det här som ett förslag till regeringen och vår idé var embryot till det som nu håller på att bli det statliga entreprenörsbolaget.

Så långt var Farmacevtföretagarna ett lyckat lobbyprojekt. Men trots att både staten och Apoteket AB nu satsar på egenföretagande har Farmacevtförbundet bestämt sig för att fullfölja idén med Farmacevtföretagarna och satsa på allvar. Tillsammans med ett gäng konsulter på PriceWaterHouse Coopers driver de nu idén vidare och målet är att köpa ett av de två största klustren av apotek.  
– Vi har nu fem till tio investerare som är intresserade av att investera kapital i den här nya branschen. De blir då delägare i Farmacevtföretagarna. Enskilda entreprenörer köper sedan in sig i ett apotek.

Men varför väljer ni att gå vidare trots att ni fått igenom satsningarna på småföretagande?
– För att det statliga alternativet har blivit som en dålig generisk kopia av vårt koncept. De sätter som krav att man har staten som ägare och vi tycker inte man ska ställa sådana motkrav på de som vill satsa på ett eget apotek. Vi hade hoppats på att vi skulle kunna samarbeta med Omstruktureringsbolaget och ta fram en gemensam lösning för statens entreprenörsapotek. Men den dörren visade sig vara stängd.
Istället har nu Farmacevtföretagarna och Omstruktureringsbolaget hamnat i en konkurrenssituation. Båda är de nu på jakt efter duktiga entreprenörer som är beredda att satsa stora pengar på ett eget apotek. Att den här konkurrenssituationen har uppstått tror Lennart Axelsson bara är bra.
– Nu finns det ett privat alternativ för de som vill köpa enskilda apotek och då måste Omstruktureringsbolaget förhålla sig till det. Till exempel vill vi erbjuda de som köper apotek i statens entreprenörsbolag att de istället får samarbeta med Farmacevtföretagarna när det gäller inköp och annat. Vi har jurister som analyserar det här och vi har väldigt svårt att se att staten kan förhindra det.  

Vad kommer det att kosta för den enskilda företagaren att köpa in sig på ett apotek hos Farmacevtföretagarna?
– Vissa apotek kommer inte bli dyrare än ett par miljoner men de flesta apotek kommer förmodligen att kosta väsentligt mer. I vårt affärskoncept har vi utgått från en egeninsats på cirka 9 procent av köpeskillingen. Så det kommer gå att få ett apotek för någon miljon.

Du är också förbundsdirektör för Farmacevtförbundet som förhandlar för arbetstagarna. Nu startar ni ett företag som kommer bli arbetsgivare, hur ska det fungera?
– Farmacevtförbundet står inför stora förändringar. I framtiden kommer det inte längre finnas så tydliga gränser mellan arbetsgivare och arbetstagare. En egenföretagare kan till exempel både få problem gentemot sin ägarorganisation och sina egna anställda. Det är därför som Farmacevtförbundet ska bli en professionsorganisation för alla som på olika sätt arbetar inom området.

Men vem ska sköta avtalsförhandlingar?
– När det gäller de förhandlingarna får egenföretagarna se till att också vara anslutna till en arbetsgivarorganisation om de vill det. De kan vara medlemmar i både Farmacevtförbundet och till exempel Almega.

Kommer ni ställa krav på hur de som köper apotek i Farmacevtföretagarna ska vara som arbetsgivare?
– Nej, inte några fackliga krav. Det blir upp till ledningen i det nya företaget att bestämma om det ska ställas några speciella krav på de som köper apoteken.

Vilket kompetenskrav kommer Farmacevtföretagarna ställa på den läkemedelsansvariga?
– Jag tror det finns ett antal aktörer som kommer att sätta ribban högt nu när det gäller kompetenskraven och jag hoppas att Farmacevtföretagarna kommer att vara en av dem.
Lennart Axelssons förhoppning är att Farmacevtföretagarna öppnar sitt första apotek i oktober. Men mycket kan hända fram till dess och risken är stor att allt faller. Hur mycket hela projektet då kostat blir en överraskning för förbundets medlemmar.
– Vi har valt att inte gå ut med vad det här kostar under tiden eftersom vi är inne i en känslig försäljningsprocess.
 

Det finns en stor vilja att driva på utvecklingen

0

För att åstadkomma uppsatta mål för patientrörligheten krävs ett utökat samarbete angående till exempel ömsesidigt erkännande av recept, upprättande av »referensnätverk« mellan högspecialiserade vårdgivare och samarbete i utvärdering av nya medicinska metoder. I Sverige har regeringen, vars generella inställning till förslaget är positiv, lagt en faktapromemoria på riksdagens bord. Promemorian finns att tillgå på regeringens hemsida under Socialdepartementet. Under Tjeckiens ordförandeperiod har patientrörligheten inte behandlats i någon större omfattning, vilket innebär att den blir en prioriterad fråga nu när Sverige tar över.

Patientrörlighetsproblematiken inom Europa har rönt alltmer uppmärksamhet hos medlemsländerna. I den politiska debatten skönjes en skiljelinje mellan det borgerliga blocket, som är allmänt positiva till ett utökat utbyte inom sjukvården, och uppfattningen från vänsterhåll att det kan leda till gräddfiler för mera bemedlade patienter.

Läkemedelsindustrin är också positiva, men ser många kvarvarande brister i förslagen. Det gäller läkemedelssubventionerna i samband med den ömsesidiga receptgiltigheten. Vidare anser man att läkemedelsindustrin och andra teknologileverantörer bör vara representerade i referens-nätverken för högspecialiserad vård.

EAHM (European Association of Hospital Managers) är en europeisk intresseorganisation för sjukhusen och den har framfört behovet av en kvalitetsstandard för sjukhusvården. Kommissionen anser dock att kvalitetskontrollen är en nationell angelägenhet och standardisering kan ske genom frivilligt erfarenhetsutbyte, vilket EAHM nu intensifierar.

Vi kan således se ett utökat engagemang i de nämnda frågorna och även om det internationella utbytet för närvarande är relativt lågt ? 4 procent av medborgarna har utnyttjat annat lands sjukvård och kostnaden är mindre än 1 procent av EU-ländernas totala sjukvårdsbudget ? finns det från bland annat Sverige en vilja att driva på utvecklingen.

Det finns en stor vilja att driva på utvecklingen

0

För att åstadkomma uppsatta mål för patientrörligheten krävs ett utökat samarbete angående till exempel ömsesidigt erkännande av recept, upprättande av »referensnätverk« mellan högspecialiserade vårdgivare och samarbete i utvärdering av nya medicinska metoder. I Sverige har regeringen, vars generella inställning till förslaget är positiv, lagt en faktapromemoria på riksdagens bord. Promemorian finns att tillgå på regeringens hemsida under Socialdepartementet. Under Tjeckiens ordförandeperiod har patientrörligheten inte behandlats i någon större omfattning, vilket innebär att den blir en prioriterad fråga nu när Sverige tar över.

Patientrörlighetsproblematiken inom Europa har rönt alltmer uppmärksamhet hos medlemsländerna. I den politiska debatten skönjes en skiljelinje mellan det borgerliga blocket, som är allmänt positiva till ett utökat utbyte inom sjukvården, och uppfattningen från vänsterhåll att det kan leda till gräddfiler för mera bemedlade patienter.

Läkemedelsindustrin är också positiva, men ser många kvarvarande brister i förslagen. Det gäller läkemedelssubventionerna i samband med den ömsesidiga receptgiltigheten. Vidare anser man att läkemedelsindustrin och andra teknologileverantörer bör vara representerade i referens-nätverken för högspecialiserad vård.

EAHM (European Association of Hospital Managers) är en europeisk intresseorganisation för sjukhusen och den har framfört behovet av en kvalitetsstandard för sjukhusvården. Kommissionen anser dock att kvalitetskontrollen är en nationell angelägenhet och standardisering kan ske genom frivilligt erfarenhetsutbyte, vilket EAHM nu intensifierar.

Vi kan således se ett utökat engagemang i de nämnda frågorna och även om det internationella utbytet för närvarande är relativt lågt ? 4 procent av medborgarna har utnyttjat annat lands sjukvård och kostnaden är mindre än 1 procent av EU-ländernas totala sjukvårdsbudget ? finns det från bland annat Sverige en vilja att driva på utvecklingen.

EU-direktiv tappade bort läkemedlen

EG-domstolen har flera gånger sedan slutet av 90-talet slagit fast att en EU-medborgare har rätt till vård i ett annat EU-land om man inte får det inom rimlig tid hemma. Det är för att anpassa ländernas lagar till dessa domslut som man försöker enas om ett nytt gemensamt direktiv. Men domarna har inte rört ersättningen för receptbelagda läkemedel som förskrivs på recept. Det gör inte heller förslaget till direktiv. Läkemedel som patienten får under vistelse på ett sjukhus ingår i den vård patienten får och patientens hemland ska som förslaget ligger stå för kostnaderna utifrån det ersättningssystem hemlandet har.

Men trenden i hela Europa är att sjukhusvården blir allt kortare, och följs av öppenvård och förskrivning av läkemedel.
– Därför behöver man också titta på frågor som rör läkemedelshanteringen utanför sjukhuset om det här ska fungera i praktiken, säger Astrid Kågedal, internationell samordnare på Apoteket AB och med i den arbetsgrupp inom apotekar-organisationen PGEU, Pharmaceutical Group of the European Union, som bevakar de farmacevtiska frågorna inom EU.

Direktivet är tämligen långtgående när det gäller medborgarnas rätt att få ersättning för läkemedelsbehandling som inte finns i hemlandet, så länge det sker inom ramen för sjukhusvård.
Nästa steg däremot; hur fortsatt behandling som förskrivs på recept ska ersättas finns inte reglerat i direktivet.
– Den frågan har man glidit förbi, säger Anders Blanck, vice vd på Läkemedelsindustriföre-ningen, Lif.
Medan direktivet är rätt långtgående när det gäller beskrivningen av vilken läkemedelsbehandling man ska ha tillgång till; i princip allt som är godkänt i det land där behandlingen förskrivs så beskriver Anders Blanck frågan om
ersättningen som helt bort-tappad.
Men om det inte regleras kommer det att mycket snart bli föremål för EG-domstolen, som då kommer att ge medborgare rätt att få ersättning av hemlandet också för förskrivna läkemedel, förutspår han.
– I princip kan man annars tänka sig att man får vård, till exempel en operation för en cancersjukdom, därefter förskrivs som det brukar heta »ett nytt och dyrt läkemedel« som hemlandet i princip skulle kunna neka att ersätta.

Att det här är olösta frågor är också Ulrika Eriksson på Sveriges kommuner och landsting högst medveten om. Hon ingår i en arbetsgrupp som tillsammans med socialdepartementet nu tolkar och funderar på hur man ska komma vidare med direktivet, som efter att i våras ha tagits av parlamentet med dryga tusentalet förslag till förändringar och tillägg nu ska beredas i ministerrådet.
– Det här är en av frågorna man behöver komma vidare med, samtidigt vet vi ju i dagsläget inte hur direktivet i sin helhet landar. Länderna står ganska långt från varandra.
– Men vår hållning är att svenska patienters recept i princip ska ersättas via vårt förmånssystem. Det vi funderar på är om de ska tvingas ligga ute med pengarna för att sedan få tillbaka dem eller om det kan lösas med fakturor.
Direktivets förslag om ömsesidig receptgiltighet innebär att recept skrivna i ett land ska kunna expedieras i ett annat.

För apotekarorganisationen PGEU är det främst säkerhetsaspekterna när det gäller den ömsesidiga receptgiltigheten som står i fokus.
– Vi måste ju kunna försäkra oss om att receptet är äkta och utskrivet av en behörig person, säger Astrid Kågedal.
Ett av förslagen i direktivet är att det tas fram ett EU-recept med den information som är den minsta gemensamma nämnare för vad som krävs för att receptet ska vara giltigt i hela gemenskapen.
–Men vi måste också ha fortsatt rätt att neka expediering och att kontakta förskrivaren om vi tycker oss ha skäl till det.
Inom apotekarorganisationen har man nu samlat in recept från alla medlemsländer för att se om det är möjligt att skapa ett gemensamt.
– Några av medlemmarna föreslog på fullt allvar att vi skulle införa latin som receptspråk igen, berättar Astrid Kågedal.
 

Astrazenecas forskningsanläggning invigs till hösten

0

För investeringar på 524 miljoner kronor har Astrazeneca byggt en forsknings- och utvecklingsanläggning i Mölndal. Laboratoriet ska producera läkemedel i mindre skala för att användas till kliniska prövningar runt om i världen.
 
AstraZeneca har totalt sex laboratorier för framtagning av läkemedel till kliniska studier, varav tre finns i Sverige, två i England och ett i USA. I Mölndal har företaget omkring 2 300 anställda.
– Det nya laboratoriet är världsledande i sitt slag och en viktigt pusselbit i vår produktutveckling, säger Mats Berglund, Vice President, Pharmaceutical and Analytical R&D på Astrazeneca i en presskommentar.

Vid årsskiftet ska Läkemedelsverket komma för inspektion men redan i höst tas förpackningsdelen i bruk.

Astrazenecas forskningsanläggning invigs till hösten

0

För investeringar på 524 miljoner kronor har Astrazeneca byggt en forsknings- och utvecklingsanläggning i Mölndal. Laboratoriet ska producera läkemedel i mindre skala för att användas till kliniska prövningar runt om i världen.
 
AstraZeneca har totalt sex laboratorier för framtagning av läkemedel till kliniska studier, varav tre finns i Sverige, två i England och ett i USA. I Mölndal har företaget omkring 2 300 anställda.
– Det nya laboratoriet är världsledande i sitt slag och en viktigt pusselbit i vår produktutveckling, säger Mats Berglund, Vice President, Pharmaceutical and Analytical R&D på Astrazeneca i en presskommentar.

Vid årsskiftet ska Läkemedelsverket komma för inspektion men redan i höst tas förpackningsdelen i bruk.

EMEA återkallar all Raptiva på marknaden

0

I februari i år beslutade EMEA att dra tillbaka försäljningstillståndet till vidare för Raptiva (efalizumab). Anledningen var rapporter om att patienter behandlat utvecklat progressiv multifokal leukoencefalopati, PML.

Läkemedelsverket uppmanade då förskrivare att inte förskriva fler recept utan att överväga annan behandling till dessa patienter. Rådet var att ingen patient skulle sluta plötsligt med Raptiva utan att i samråd med läkare övergå till annan behandling. EMEA efterlyste kliniska studier som skulle kunna identifiera en viss grupp av patienter som skulle kunna vara hjälpa av Raptiva men i maj beslutade det marknadsförande företaget, Merck Serono, att dra tillbaka sitt tillstånd. Detta fick EMEA att återkalla alla på marknaden kvarvarande batcher av produkten.

Raptiva godkändes i Europa 2004 för behandling av patienter med måttlig till svår kronisk plack-psoriasis som inte tål eller inte har effekt av annan systemisk behandling såsom ciklosporin, metotrexate och psoralen-behandling, PUVA.

EMEA återkallar all Raptiva på marknaden

0

I februari i år beslutade EMEA att dra tillbaka försäljningstillståndet till vidare för Raptiva (efalizumab). Anledningen var rapporter om att patienter behandlat utvecklat progressiv multifokal leukoencefalopati, PML.

Läkemedelsverket uppmanade då förskrivare att inte förskriva fler recept utan att överväga annan behandling till dessa patienter. Rådet var att ingen patient skulle sluta plötsligt med Raptiva utan att i samråd med läkare övergå till annan behandling. EMEA efterlyste kliniska studier som skulle kunna identifiera en viss grupp av patienter som skulle kunna vara hjälpa av Raptiva men i maj beslutade det marknadsförande företaget, Merck Serono, att dra tillbaka sitt tillstånd. Detta fick EMEA att återkalla alla på marknaden kvarvarande batcher av produkten.

Raptiva godkändes i Europa 2004 för behandling av patienter med måttlig till svår kronisk plack-psoriasis som inte tål eller inte har effekt av annan systemisk behandling såsom ciklosporin, metotrexate och psoralen-behandling, PUVA.

Forskare angriper rosenrot

0

Rosenrot eller Arctic root är ett traditionellt växtbaserat läkemedel som marknadsförs som uppiggande och prestationshöjande. Det är populärt bland konsumenterna och förra året sålde det för omkring 100 miljoner kronor. I marknadsföringen hänvisas ofta till ett antal vetenskapliga studier där effekten ska ha bevisats.

Men enligt en granskning gjord av tre forskare vid Uppsala universitet håller dessa studier en låg kvalitet. De har gått igenom de studier som publicerats de senaste tio åren och sett att de effekter som rapporterats är små och inte ligger i närheten av de som lyfts fram i marknadsföringen av preparaten.

Ett av problemen menar forskarna är att för produktkategorin traditionellt växtbaserade läkemedel kräver Läkemedelsverket inga effektstudier utan endast erfarenhet av långvarig användning. Samtidigt finns en annan grupp, de väletablerade växtbaserade läkemedlen, för vilka kraven är liknande de för vanliga läkemedel.
– Det är oroande att det är två kategorier av produkter som har så lika namn men med milsvidda skillnader vad gäller krav. Det gör det svårt för konsumenterna att navigera i djungeln av växtbaserade läkemedel, säger Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi.

I sin granskning har de tre forskarna hittat studier av författare som inte existerar och tvivelaktiga statistiska metoder för att räkna fram resultatet. Enligt Dan Larhammar skulle Läkemedelsverket behöva granska även dessa preparat på ett vetenskapligt sätt.
– Vi har anpassat vår lagstiftning efter EU:s som är mycket mer slapphänt vad gäller växtbaserade läkemedel. Nu har vi ett a- och ett b-lag som det är väldigt svårt att se skillnad på för konsumenterna, säger Dan Larhammar.

På Läkemedelsverket menar man att det gällande reglerverket följs och att det också finns ett ansvar hos konsumenten att ta reda på vad som gäller.
– Det ställs inga krav på vetenskapligt bevisad effekt för den här kategorin av läkemedel. Vad gäller kvalité på tillverkning uppfyller de kraven som ställs på GMP och vi har inga signaler på säkerhetsproblem, säger Per Claesson, docent på enheten för växtbaserade läkemedel på Läkemedelsverket.

Dan Larhammar menar att Läkemedelsverket tillsammans med Konkurrensverket också borde ta ett gemensamt grepp om de traditionellt växtbaserade läkemedlen så att också marknadsföringen skulle kontrolleras.
– Vi hävdar inte att rosenrot är helt verkningslöst men de vetenskapliga studierna har inte visat några övertygande resultat. Med tanke på de stora summor som konsumenterna lägger ner borde en bättre granskning finnas, säger han.

I Läkemedelsvärlden nummer 3 2009 kan du läsa reportaget ”Mirakelrötter eller bluff?” om rosenrot och andra adaptogener.

Forskare angriper rosenrot

0

Rosenrot eller Arctic root är ett traditionellt växtbaserat läkemedel som marknadsförs som uppiggande och prestationshöjande. Det är populärt bland konsumenterna och förra året sålde det för omkring 100 miljoner kronor. I marknadsföringen hänvisas ofta till ett antal vetenskapliga studier där effekten ska ha bevisats.

Men enligt en granskning gjord av tre forskare vid Uppsala universitet håller dessa studier en låg kvalitet. De har gått igenom de studier som publicerats de senaste tio åren och sett att de effekter som rapporterats är små och inte ligger i närheten av de som lyfts fram i marknadsföringen av preparaten.

Ett av problemen menar forskarna är att för produktkategorin traditionellt växtbaserade läkemedel kräver Läkemedelsverket inga effektstudier utan endast erfarenhet av långvarig användning. Samtidigt finns en annan grupp, de väletablerade växtbaserade läkemedlen, för vilka kraven är liknande de för vanliga läkemedel.
– Det är oroande att det är två kategorier av produkter som har så lika namn men med milsvidda skillnader vad gäller krav. Det gör det svårt för konsumenterna att navigera i djungeln av växtbaserade läkemedel, säger Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi.

I sin granskning har de tre forskarna hittat studier av författare som inte existerar och tvivelaktiga statistiska metoder för att räkna fram resultatet. Enligt Dan Larhammar skulle Läkemedelsverket behöva granska även dessa preparat på ett vetenskapligt sätt.
– Vi har anpassat vår lagstiftning efter EU:s som är mycket mer slapphänt vad gäller växtbaserade läkemedel. Nu har vi ett a- och ett b-lag som det är väldigt svårt att se skillnad på för konsumenterna, säger Dan Larhammar.

På Läkemedelsverket menar man att det gällande reglerverket följs och att det också finns ett ansvar hos konsumenten att ta reda på vad som gäller.
– Det ställs inga krav på vetenskapligt bevisad effekt för den här kategorin av läkemedel. Vad gäller kvalité på tillverkning uppfyller de kraven som ställs på GMP och vi har inga signaler på säkerhetsproblem, säger Per Claesson, docent på enheten för växtbaserade läkemedel på Läkemedelsverket.

Dan Larhammar menar att Läkemedelsverket tillsammans med Konkurrensverket också borde ta ett gemensamt grepp om de traditionellt växtbaserade läkemedlen så att också marknadsföringen skulle kontrolleras.
– Vi hävdar inte att rosenrot är helt verkningslöst men de vetenskapliga studierna har inte visat några övertygande resultat. Med tanke på de stora summor som konsumenterna lägger ner borde en bättre granskning finnas, säger han.

I Läkemedelsvärlden nummer 3 2009 kan du läsa reportaget ”Mirakelrötter eller bluff?” om rosenrot och andra adaptogener.

Stopp för läkemedel mot Parkinsons på Sahlgrenska

0

Sahlgrenska universitetssjukhuset har beslutat att stoppa behandlingen med vissa läkemedel av patienter med Parkinsons. Orsaken är att de kostar för mycket, uppger Sveriges Radios Ekoredaktion. 

Läkemedlet Duodopa (karbidopa, levodopa) som används för att behandla patienter med Parkinsons kostar exempelvis 1 000 kronor per patient och dag.
? Just nu är det ett stopp, vilket är en första varningssignal att det här systemet kanske inte kommer att hålla, säger Björn Holmberg, chef på Sahlgrenskas motorikcentrum.

Han säger till Ekoredaktionen att det än så länge inte är några patienter som farit illa på grund av läkemedelsstoppet, men att läget kan förvärras om de förblir utan behandling. Det senaste halvåret har det introducerats ett flertal nya läkemedel mot neurologiska sjukdomar. Ofta är de mycket krävande att utveckla och att producera vilket gör att de blir dyra.

De neurologiskt handikappades riksförbund, NHR, har efterlyst en utjämningsfond där rika landsting delar med sig till fattiga så att inga patienter blir lidande på grund av ekonomin.

Stopp för läkemedel mot Parkinsons på Sahlgrenska

0

Sahlgrenska universitetssjukhuset har beslutat att stoppa behandlingen med vissa läkemedel av patienter med Parkinsons. Orsaken är att de kostar för mycket, uppger Sveriges Radios Ekoredaktion. 

Läkemedlet Duodopa (karbidopa, levodopa) som används för att behandla patienter med Parkinsons kostar exempelvis 1 000 kronor per patient och dag.
? Just nu är det ett stopp, vilket är en första varningssignal att det här systemet kanske inte kommer att hålla, säger Björn Holmberg, chef på Sahlgrenskas motorikcentrum.

Han säger till Ekoredaktionen att det än så länge inte är några patienter som farit illa på grund av läkemedelsstoppet, men att läget kan förvärras om de förblir utan behandling. Det senaste halvåret har det introducerats ett flertal nya läkemedel mot neurologiska sjukdomar. Ofta är de mycket krävande att utveckla och att producera vilket gör att de blir dyra.

De neurologiskt handikappades riksförbund, NHR, har efterlyst en utjämningsfond där rika landsting delar med sig till fattiga så att inga patienter blir lidande på grund av ekonomin.

Ingen ökad risk att avlida i hjärt-kärlsjukdom med Avandia

0

Diabetesläkemedel med rosiglitazon har varit i blåsvädret sedan resultaten från en metaanalys för två år sedan visade att behandling ledde till ökade risk för död i hjärt-kärlsjukdom. Många såg med spänning fram emot de resultaten från Recordstudien, som på fredagen publicerades i tidsskriften Lancet och presenterades på det amerikanska diabetessällskapets kongress i New Orleans, ADA 2009.

Resultaten visade både på för- och nackdelar med behandling. I Recordstudien har 2220 patienter med typ 2 diabetes fått rosiglitazon som tillägg till metformin eller sulfonylurea. I en annan grupp med 2227 deltagare fick patienterna en kombination av metformin och sulfonylurea.

Efter en behandlingstid på i snitt 5,5 år hade 321 av de patienter som fått rosiglitazon avlidit i hjärt-kärlsjukdom eller blivit inlagda på sjukhus på grund av hjärt-kärlhändelser. Motsvarande siffra i den andra gruppen var 323 personer. Forskarna konstaterade att andelen var lika stor i de båda grupperna och att risken att avlida eller läggas läggas in på sjukhus på grund av hjärt-kärlsjukdom inte är högre för patienter som behandlas med rosiglitazon.

Risken att drabbas är hjärtsvikt, som tidigare visat öka för de som behandlas med rosiglitazon, kunde konstateras öka också i den här studien. Bland de patienter som fick rosiglitazon var andelen som avled eller fick läggas in på sjukhus på grund av hjärtsvikt dubbelt så hög som i kontrollgruppen.

Rosiglitazon finns i läkemedlen Avandia, Avandamet och Avaglim som alla marknadsförs av Glaxosmithkline. Efter de tidigare oroväckande resultaten som visade på risker gjorde det europeiska läkemedelsverket EMEA en utvärdering av Avandia men konstaterade att nyttan med behandlingen överväger riskerna. Enligt rekommendationer från svenska Läkemedelsverket ska det bara användas när andra diabetesbehandlingar inte gett tillräckligt god effekt på blodsockernivåerna.

I en kommenterande artikel I Lancet skriver Bernard Zinman och Ravi Retnakaran att det är positivt att studien inte ger en stark negativ signal om behandlingen men att den inte heller visar att rosiglitazon är säkert

I dagarna meddelar också företaget MSD att de ska inleda en studie i samarbete där de ska undersöka hur diabetsläkemedlet Januvia (sitagliptin) som tillägg till andra diabetesmedel. påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom. Totalt ska 14 000 patienter ingå och rekryteringen beräknas vara klar hösten 2010. Sitagliptin är en så kallad DPP-4-hämmare.

Ingen ökad risk att avlida i hjärt-kärlsjukdom med Avandia

0

Diabetesläkemedel med rosiglitazon har varit i blåsvädret sedan resultaten från en metaanalys för två år sedan visade att behandling ledde till ökade risk för död i hjärt-kärlsjukdom. Många såg med spänning fram emot de resultaten från Recordstudien, som på fredagen publicerades i tidsskriften Lancet och presenterades på det amerikanska diabetessällskapets kongress i New Orleans, ADA 2009.

Resultaten visade både på för- och nackdelar med behandling. I Recordstudien har 2220 patienter med typ 2 diabetes fått rosiglitazon som tillägg till metformin eller sulfonylurea. I en annan grupp med 2227 deltagare fick patienterna en kombination av metformin och sulfonylurea.

Efter en behandlingstid på i snitt 5,5 år hade 321 av de patienter som fått rosiglitazon avlidit i hjärt-kärlsjukdom eller blivit inlagda på sjukhus på grund av hjärt-kärlhändelser. Motsvarande siffra i den andra gruppen var 323 personer. Forskarna konstaterade att andelen var lika stor i de båda grupperna och att risken att avlida eller läggas läggas in på sjukhus på grund av hjärt-kärlsjukdom inte är högre för patienter som behandlas med rosiglitazon.

Risken att drabbas är hjärtsvikt, som tidigare visat öka för de som behandlas med rosiglitazon, kunde konstateras öka också i den här studien. Bland de patienter som fick rosiglitazon var andelen som avled eller fick läggas in på sjukhus på grund av hjärtsvikt dubbelt så hög som i kontrollgruppen.

Rosiglitazon finns i läkemedlen Avandia, Avandamet och Avaglim som alla marknadsförs av Glaxosmithkline. Efter de tidigare oroväckande resultaten som visade på risker gjorde det europeiska läkemedelsverket EMEA en utvärdering av Avandia men konstaterade att nyttan med behandlingen överväger riskerna. Enligt rekommendationer från svenska Läkemedelsverket ska det bara användas när andra diabetesbehandlingar inte gett tillräckligt god effekt på blodsockernivåerna.

I en kommenterande artikel I Lancet skriver Bernard Zinman och Ravi Retnakaran att det är positivt att studien inte ger en stark negativ signal om behandlingen men att den inte heller visar att rosiglitazon är säkert

I dagarna meddelar också företaget MSD att de ska inleda en studie i samarbete där de ska undersöka hur diabetsläkemedlet Januvia (sitagliptin) som tillägg till andra diabetesmedel. påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom. Totalt ska 14 000 patienter ingå och rekryteringen beräknas vara klar hösten 2010. Sitagliptin är en så kallad DPP-4-hämmare.

Tegnell ny chef för tillsynsavdelning

Anders Tegnell, som fortsätter som chef för smittskyddsenheten, är från och med idag också chef för de nationella tillsynsavdelningarna som är smittskyddsenheten, hälsoskyddsenheten och enheten för krisberedskap.

Per-Anders Sunesson blir istället chef för de sex regionala tillsynsenheterna och för enheten för behörighet och patientsäkerhet.

Tegnell ny chef för tillsynsavdelning

Anders Tegnell, som fortsätter som chef för smittskyddsenheten, är från och med idag också chef för de nationella tillsynsavdelningarna som är smittskyddsenheten, hälsoskyddsenheten och enheten för krisberedskap.

Per-Anders Sunesson blir istället chef för de sex regionala tillsynsenheterna och för enheten för behörighet och patientsäkerhet.