Årlig arkivering 2003

Förra gången fick jag 30 stycken Clarityn på frikortet, men nu när doktorn skrev 28 stycken på receptet så får jag ingen rabatt. Nu får du förklara dig!
Den gamla damen vid disken tittar ilsket på apotekaren, som suckar uppgivet. Alla dessa diskussioner om ett prissystem man inte ens fattar själv? Nu får det vara nog. Apotekaren tar telefonen.
? Ytterst är det här ditt ansvar, Göran. Nu kommer du till apoteket och förklarar, för jag orkar inte längre.

När Göran kliver in på apoteket har det samlats en stor publik. Apotekaren sätter in honom i ärendet om Clarityn i egenvårdsförpackning. Göran nickar förstående, rättar till glasögonen och lutar sig fram med armarna stödda mot disken.
? Någonstans måste gränsen dras.

Vi har idag en befolkning? med hundratusentals så sjuka? att de inte förmår gå till jobbet. Att vara så frisk?att man kan vårda sig själv? receptfritt? är en lyx. Låt mig citera en känd kinesisk filosof?
Göran tar upp boken ?Konsten att njuta av livet? ur fickan, petar upp glasögonen och harklar rösten:
? ?att sitta i sin kammare, och i stillhet badda ett litet sår, är inte det lycka??. Egenvård är närmast att betrakta som en hobby. Det kan inte staten betala för.
En kvinna håller upp sin apotekspåse och säger upprört:
? Det här då, jag fick Cocillana Etyfin för min hosta helt utan rabatt. Min man fick Mollipect för sin hosta med rabatt. Hur förklarar du det?

<
Apotekaren böjer sig fram och viskar hostdämpande respektive slemlösande i Görans öra. Göran är genast med på noterna, och svarar utan tvekan:
? Högfärdshostan? kommer aldrig? subventioneras i det här landet. Inte så länge jag bestämmer. Men den person… som måste få hjälp? att rossla upp dammet från gruvan? där måste vi ta vårt ansvar.
Folk börjar skruva på sig, några går i vredesmod, men majoriteten lyssnar förvånat. Publiken är knäpptyst, och apotekskunderna och Göran mäter varandra med blicken.
Så går en man fram några steg, harklar sig och ställer sig öga mot öga med Göran.
? Men du som är man borde väl ändå förstå? Hur kommer det sig att jag får Caverject på frikortet men inte Viagra? Det är ju ändå samma sjukdom vi talar om, och de verkar ju bägge två?

Göran tittar allvarligt över glasögonkanten, sänker rösten och vickar huvudet när han talar.
? Att behöva sticka sig? där nere? det är inte roligt. Det gör man inte om man inte måste. Men att ta ett färglatt litet piller? med ett tufft och känt namn? det är närmast att betrakta som en image. Det kan inte skattebetalarna tvingas betala.
? Men jag vill att du förklarar det här, säger en äldre kvinna i publiken, förr i världen var både astmamedicinen och insulinet fritt från betalning. Sen fick jag betala för astmamedicinen, men insulinet det fortsatte vara fritt?
? Ja, Vi får nog sätta punkt här och fortsätta diskussionen vid senare tillfälle, avbryter Göran med en hastig blick på klockan.
Han går snabbt ifrån disken. Apotekaren följer förvånat efter Göran ut genom recepturen. Allt snurrar i huvudet, det gick så fort. Han stormade ju bara in och hur ska jag kunna förklara det här för en folksamling som bara ställer fler frågor än innan? Tankarna mal i huvudet, men innan han hinner få fram ett ord vänder sig Göran i dörröppningen innan han försvinner:
? Hon har faktiskt en poäng med insulinet. 1 800 kr i egenavgift från minst 50 000 diabetiker, det blir ytterligare nio miljoner kronor om året till statskassan. Jag ska snacka med Lars. Vi kan inte längre vika undan för militanta diabetiker.

Ventavis är en ny beredningsform och lägre styrka av prostacyklinanalogen iloprost, som ingår i sedan tidigare godkända Ilomedin mot kronisk perifer cirkulationssvikt.

Ventavis EU-godkändes nyligen och beräknas finnas på den svenska marknaden i januari. Medan Ilomedin administreras genom intravenös infusion, inandas Ventavis genom en nebulisator.

Syntes på 1970-talet

Iloprost syntetiserades redan 1978 av forskare på Schering, två år efter att strukturen på det endogena prostacyklinet klargjorts. Substansen var den första prostacyklinanalogen som uppfyllde kraven på kemisk stabilitet, snabb nedbrytning i organismen och tillräcklig affinitet till prostacyklinreceptorn. Molekylen skiljer sig från prostacyklin i tre avseenden (se figur), men har ändå en effektprofil som liknar prostacyklinets, det vill säga vasodilatation, hämning av trombocytaggregationen och en endotelskyddande funktion.

Iloprosts önskvärda effekt vid pulmonell hypertension är att minska trycket i lungkärlen och därmed underlätta andningen.

Kliniska studier har visat att iloprost ökar patientens fysiska kapacitet och lindrar symtomen, men ännu är ingen effekt på ökad överlevnad visad.

Gåtfull sjukdom

Pulmonell hypertension, högt blodtryck i lungkretsloppet, gör det svårare att ta upp syret ur blodet. Sjukdomen är kraftigt progressiv och patienterna dör i genomsnitt cirka tre år efter diagnostillfället om de inte får behandling. Framför allt personer i 20-30-årsåldern drabbas; ungefär dubbelt så många kvinnor som män. Vad som orsakar sjukdomen är i de flesta fall okänt, i bara sex procent av fallen finns en känd ärftlig komponent. Sjukdomen är relativt ovanlig.

? Här ser vi omkring 30 patienter om året, men då är vår klinik tillsammans med den i Lund den där alla patienter i landet hamnar för utredning, säger Bengt Rundqvist, överläkare vid enheten för hjärt- och lungtransplantationer på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Dynamisk utveckling

Länge var lungtransplantation i princip det enda behandlingsalternativet för patienterna.

? Men sedan 1990-talet har vi glädjande nog sett en dynamisk utveckling vad gäller nya läkemedel, säger Bengt Rundqvist.

Först på plan var prostacyklinanalogen epoprostenol (Flolan) som är registrerad i flera europeiska länder. I Sverige har läkarna varit hänvisade till licensförskrivning. Behandlingen innebar ett genombrott men har nackdelen att den måste tillföras via kontinuerlig intravenös infusion.

För något år sedan godkändes även endotelinhämmaren bosentan (Tracleer) på indikationen, och nu alltså den inhalerade prostacyklinanalogen iloprost. Bosentan ges till skillnad från de andra medlen i tablettform.

? Det är för tidigt att värdera de två nya läkemedlen mot varandra, framtiden får utvisa vilka eventuella för- och nackdelar de kan tänkas ha, säger Bengt Rundqvist.

Ytterligare en prostacyklinanalog, beraprost, befinner sig i sen klinisk utvecklingsfas. Denna kan till skillnad från iloprost administreras i tablettform.

Ventavis är en ny beredningsform och lägre styrka av prostacyklinanalogen iloprost, som ingår i sedan tidigare godkända Ilomedin mot kronisk perifer cirkulationssvikt.

Ventavis EU-godkändes nyligen och beräknas finnas på den svenska marknaden i januari. Medan Ilomedin administreras genom intravenös infusion, inandas Ventavis genom en nebulisator.

Syntes på 1970-talet

Iloprost syntetiserades redan 1978 av forskare på Schering, två år efter att strukturen på det endogena prostacyklinet klargjorts. Substansen var den första prostacyklinanalogen som uppfyllde kraven på kemisk stabilitet, snabb nedbrytning i organismen och tillräcklig affinitet till prostacyklinreceptorn. Molekylen skiljer sig från prostacyklin i tre avseenden (se figur), men har ändå en effektprofil som liknar prostacyklinets, det vill säga vasodilatation, hämning av trombocytaggregationen och en endotelskyddande funktion.

Iloprosts önskvärda effekt vid pulmonell hypertension är att minska trycket i lungkärlen och därmed underlätta andningen.

Kliniska studier har visat att iloprost ökar patientens fysiska kapacitet och lindrar symtomen, men ännu är ingen effekt på ökad överlevnad visad.

Gåtfull sjukdom

Pulmonell hypertension, högt blodtryck i lungkretsloppet, gör det svårare att ta upp syret ur blodet. Sjukdomen är kraftigt progressiv och patienterna dör i genomsnitt cirka tre år efter diagnostillfället om de inte får behandling. Framför allt personer i 20-30-årsåldern drabbas; ungefär dubbelt så många kvinnor som män. Vad som orsakar sjukdomen är i de flesta fall okänt, i bara sex procent av fallen finns en känd ärftlig komponent. Sjukdomen är relativt ovanlig.

? Här ser vi omkring 30 patienter om året, men då är vår klinik tillsammans med den i Lund den där alla patienter i landet hamnar för utredning, säger Bengt Rundqvist, överläkare vid enheten för hjärt- och lungtransplantationer på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Dynamisk utveckling

Länge var lungtransplantation i princip det enda behandlingsalternativet för patienterna.

? Men sedan 1990-talet har vi glädjande nog sett en dynamisk utveckling vad gäller nya läkemedel, säger Bengt Rundqvist.

Först på plan var prostacyklinanalogen epoprostenol (Flolan) som är registrerad i flera europeiska länder. I Sverige har läkarna varit hänvisade till licensförskrivning. Behandlingen innebar ett genombrott men har nackdelen att den måste tillföras via kontinuerlig intravenös infusion.

För något år sedan godkändes även endotelinhämmaren bosentan (Tracleer) på indikationen, och nu alltså den inhalerade prostacyklinanalogen iloprost. Bosentan ges till skillnad från de andra medlen i tablettform.

? Det är för tidigt att värdera de två nya läkemedlen mot varandra, framtiden får utvisa vilka eventuella för- och nackdelar de kan tänkas ha, säger Bengt Rundqvist.

Ytterligare en prostacyklinanalog, beraprost, befinner sig i sen klinisk utvecklingsfas. Denna kan till skillnad från iloprost administreras i tablettform.

Ventavis är en ny beredningsform och lägre styrka av prostacyklinanalogen iloprost, som ingår i sedan tidigare godkända Ilomedin mot kronisk perifer cirkulationssvikt.

Ventavis EU-godkändes nyligen och beräknas finnas på den svenska marknaden i januari. Medan Ilomedin administreras genom intravenös infusion, inandas Ventavis genom en nebulisator.

Syntes på 1970-talet

Iloprost syntetiserades redan 1978 av forskare på Schering, två år efter att strukturen på det endogena prostacyklinet klargjorts. Substansen var den första prostacyklinanalogen som uppfyllde kraven på kemisk stabilitet, snabb nedbrytning i organismen och tillräcklig affinitet till prostacyklinreceptorn. Molekylen skiljer sig från prostacyklin i tre avseenden (se figur), men har ändå en effektprofil som liknar prostacyklinets, det vill säga vasodilatation, hämning av trombocytaggregationen och en endotelskyddande funktion.

Iloprosts önskvärda effekt vid pulmonell hypertension är att minska trycket i lungkärlen och därmed underlätta andningen.

Kliniska studier har visat att iloprost ökar patientens fysiska kapacitet och lindrar symtomen, men ännu är ingen effekt på ökad överlevnad visad.

Gåtfull sjukdom

Pulmonell hypertension, högt blodtryck i lungkretsloppet, gör det svårare att ta upp syret ur blodet. Sjukdomen är kraftigt progressiv och patienterna dör i genomsnitt cirka tre år efter diagnostillfället om de inte får behandling. Framför allt personer i 20-30-årsåldern drabbas; ungefär dubbelt så många kvinnor som män. Vad som orsakar sjukdomen är i de flesta fall okänt, i bara sex procent av fallen finns en känd ärftlig komponent. Sjukdomen är relativt ovanlig.

? Här ser vi omkring 30 patienter om året, men då är vår klinik tillsammans med den i Lund den där alla patienter i landet hamnar för utredning, säger Bengt Rundqvist, överläkare vid enheten för hjärt- och lungtransplantationer på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Dynamisk utveckling

Länge var lungtransplantation i princip det enda behandlingsalternativet för patienterna.

? Men sedan 1990-talet har vi glädjande nog sett en dynamisk utveckling vad gäller nya läkemedel, säger Bengt Rundqvist.

Först på plan var prostacyklinanalogen epoprostenol (Flolan) som är registrerad i flera europeiska länder. I Sverige har läkarna varit hänvisade till licensförskrivning. Behandlingen innebar ett genombrott men har nackdelen att den måste tillföras via kontinuerlig intravenös infusion.

För något år sedan godkändes även endotelinhämmaren bosentan (Tracleer) på indikationen, och nu alltså den inhalerade prostacyklinanalogen iloprost. Bosentan ges till skillnad från de andra medlen i tablettform.

? Det är för tidigt att värdera de två nya läkemedlen mot varandra, framtiden får utvisa vilka eventuella för- och nackdelar de kan tänkas ha, säger Bengt Rundqvist.

Ytterligare en prostacyklinanalog, beraprost, befinner sig i sen klinisk utvecklingsfas. Denna kan till skillnad från iloprost administreras i tablettform.

Inlämningen av överblivna läkemedel i Sverige har ökat med över tio procent sedan lanseringen av Håll Sverige Rents kampanj ”Överblivna läkemedel sökes!”, skrev stiftelsen och Apoteket i pressmeddelanden igår. Resultatet ligger i linje med de förväntningar man hade innan kampanjen.

? Det är en vinstlott för naturen att allt fler inser att överblivna läkemedel inte ska hällas ut i avloppet eller slängas i soporna. Naturen befrias nu från stora mängder läkemedelsrester som annars riskerat hamna i mark och vattendrag, säger Cecilia Ehrenborg, kampanjansvarig på Håll Sverige Rent.

Mängden läkemedelsrester som varje år riskerar läcka ut i naturen, via avlopp och soptippar, minskar därmed med 75-100 ton, om effekten av kampanjen håller i sig.

En SIFO-undersökning som genomfördes på uppdrag av Apoteket några år innan kampanjen visade att bara drygt var tredje person lämnar in överblivna läkemedel på apoteken, trots att nästan nio av tio känner till att man ska göra det. Undersökningen visade också att bara en av tre oroar sig för läkemedlens påverkan på miljön.

– De siffrorna ser förhoppningsvis lite bättre ut nu. På sikt blir inlämnandet troligtvis ännu större eftersom beteendeförändringar tar tid och det kan dröja innan folk går till apoketet med sina överblivna läkemedel, säger Cecilia Ehrenborg.

Kampanjen ”Överblivna läkemedel sökes!” lanserades den 3 mars 2003 och avslutades den 3 september. Kampanjen genomfördes i samarbete med Läkemedelsindustriföreningen, Kronans Droghandel, Tamro, Apoteket och Landstingsförbundet. Detta var första gången som hela kedjan med läkemedelsaktörer, från tillverkning till frakt av läkemedel till förbränning, gick samman i en miljökampanj.

Inlämningen av överblivna läkemedel i Sverige har ökat med över tio procent sedan lanseringen av Håll Sverige Rents kampanj ”Överblivna läkemedel sökes!”, skrev stiftelsen och Apoteket i pressmeddelanden igår. Resultatet ligger i linje med de förväntningar man hade innan kampanjen.

? Det är en vinstlott för naturen att allt fler inser att överblivna läkemedel inte ska hällas ut i avloppet eller slängas i soporna. Naturen befrias nu från stora mängder läkemedelsrester som annars riskerat hamna i mark och vattendrag, säger Cecilia Ehrenborg, kampanjansvarig på Håll Sverige Rent.

Mängden läkemedelsrester som varje år riskerar läcka ut i naturen, via avlopp och soptippar, minskar därmed med 75-100 ton, om effekten av kampanjen håller i sig.

En SIFO-undersökning som genomfördes på uppdrag av Apoteket några år innan kampanjen visade att bara drygt var tredje person lämnar in överblivna läkemedel på apoteken, trots att nästan nio av tio känner till att man ska göra det. Undersökningen visade också att bara en av tre oroar sig för läkemedlens påverkan på miljön.

– De siffrorna ser förhoppningsvis lite bättre ut nu. På sikt blir inlämnandet troligtvis ännu större eftersom beteendeförändringar tar tid och det kan dröja innan folk går till apoketet med sina överblivna läkemedel, säger Cecilia Ehrenborg.

Kampanjen ”Överblivna läkemedel sökes!” lanserades den 3 mars 2003 och avslutades den 3 september. Kampanjen genomfördes i samarbete med Läkemedelsindustriföreningen, Kronans Droghandel, Tamro, Apoteket och Landstingsförbundet. Detta var första gången som hela kedjan med läkemedelsaktörer, från tillverkning till frakt av läkemedel till förbränning, gick samman i en miljökampanj.

Inlämningen av överblivna läkemedel i Sverige har ökat med över tio procent sedan lanseringen av Håll Sverige Rents kampanj ”Överblivna läkemedel sökes!”, skrev stiftelsen och Apoteket i pressmeddelanden igår. Resultatet ligger i linje med de förväntningar man hade innan kampanjen.

? Det är en vinstlott för naturen att allt fler inser att överblivna läkemedel inte ska hällas ut i avloppet eller slängas i soporna. Naturen befrias nu från stora mängder läkemedelsrester som annars riskerat hamna i mark och vattendrag, säger Cecilia Ehrenborg, kampanjansvarig på Håll Sverige Rent.

Mängden läkemedelsrester som varje år riskerar läcka ut i naturen, via avlopp och soptippar, minskar därmed med 75-100 ton, om effekten av kampanjen håller i sig.

En SIFO-undersökning som genomfördes på uppdrag av Apoteket några år innan kampanjen visade att bara drygt var tredje person lämnar in överblivna läkemedel på apoteken, trots att nästan nio av tio känner till att man ska göra det. Undersökningen visade också att bara en av tre oroar sig för läkemedlens påverkan på miljön.

– De siffrorna ser förhoppningsvis lite bättre ut nu. På sikt blir inlämnandet troligtvis ännu större eftersom beteendeförändringar tar tid och det kan dröja innan folk går till apoketet med sina överblivna läkemedel, säger Cecilia Ehrenborg.

Kampanjen ”Överblivna läkemedel sökes!” lanserades den 3 mars 2003 och avslutades den 3 september. Kampanjen genomfördes i samarbete med Läkemedelsindustriföreningen, Kronans Droghandel, Tamro, Apoteket och Landstingsförbundet. Detta var första gången som hela kedjan med läkemedelsaktörer, från tillverkning till frakt av läkemedel till förbränning, gick samman i en miljökampanj.

Pfizer informerar i dag i ett pressmeddelande om en nyligen publicerad studie som visar att bolagets antibiotikum linezolid är mer effektivt än vankomycin vid behandling av multiresistenta MRSA-infektioner i hud- och mjukdelsvävnad.

Studien omfattade 1200 personer, men bara 268 av dessa hade hud- eller mjukdelsinfektioner som var säkerställda som MRSA-infektioner. Patienterna randomiserades till antingen linezolid som infusion eller tabletter, eller intravenöst vankomycin. De linezolid- respektive vankomycinbehandlade MRSA-patienternas inläggningstid på sjukhus var i studien 8,1 respektive 10,7 dagar.

Linezolid är godkänt i Sverige sedan 2001 och ingår i den nya gruppen oxazolidinoner.

Pfizer informerar i dag i ett pressmeddelande om en nyligen publicerad studie som visar att bolagets antibiotikum linezolid är mer effektivt än vankomycin vid behandling av multiresistenta MRSA-infektioner i hud- och mjukdelsvävnad.

Studien omfattade 1200 personer, men bara 268 av dessa hade hud- eller mjukdelsinfektioner som var säkerställda som MRSA-infektioner. Patienterna randomiserades till antingen linezolid som infusion eller tabletter, eller intravenöst vankomycin. De linezolid- respektive vankomycinbehandlade MRSA-patienternas inläggningstid på sjukhus var i studien 8,1 respektive 10,7 dagar.

Linezolid är godkänt i Sverige sedan 2001 och ingår i den nya gruppen oxazolidinoner.