Dags för farmaceuter och apoteksbransch att vara tydliga

    12 oktober 2017, klockan 06:00
    2

    Mikael Hoffmann
    Läkare, chef för stiftelsen Nepi

    Om bloggen

    Här skriver våra gästbloggare regelbundet om ämnen som de funderat på och har tankar om. De åsikter som framförs är skribenternas egna.

    Det är dags för farmaceuter och apoteksbransch att vara tydliga – är ni en del av vården eller inte? Nya apoteksmarknadsutredningens förslag om reglerad handelsmarginal ställer frågan på sin spets. Socialstyrelsen anser att skilda priser på apotek för samma receptbelagda läkemedel utan förmån innebär risk för ojämlik vård.

    Att distribuera och expediera receptbelagda läkemedel är en samhällskritisk verksamhet. Det är en del av vårdkedjan. Det anser ansvariga myndigheter, bland annat Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, och Socialstyrelsen. Det anser hälso- och sjukvården. Och det är också det som hävdas från apoteksbranschen och farmaceuter. Eftersom det är en samhällskritisk verksamhet så finns en rad regler kring vem som får expediera receptbelagda läkemedel och hur det får gå till. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, ansvarar bland mycket annat också för att ersättningen till apoteksaktörerna är rimlig i förhållande till uppdraget.

    Receptbelagda läkemedel innebär en helt annan situation än receptfria läkemedel. Vid receptfritt avgör individen själv behov, väljer själv behandling och tar själv ställning till vilken rådgivning han/hon anser sig behöva.

    Men för receptbelagda läkemedel är det inte patienten som fattar beslut om det medicinska behovet av ett receptläkemedel. Beslutet måste fattas av en legitimerad förskrivare i hälso- och sjukvården utifrån en rad regler. Det är därför kravet på recept som är avgörande för apotekens roll, inte om receptet omfattas av förmån.

    För en patient kan det hända att viktig, ja till och med livsviktig, läkemedelsbehandling inte kan omfattas av förmån vid receptförskrivning/expediering. Alla nya läkemedel saknar till exempel förmån de första månaderna tills TLV hunnit fatta beslut. Dessutom saknar flera läkemedel som huvudsakligen administreras vid avdelningar och mottagningar förmånsbeslut, läkemedelsföretag kan av affärsmässiga skäl välja att inte söka, eller att avstå, från förmån, TLV kan fatta beslut att ett läkemedel inte kan få förmån utifrån begärt pris och samhällets behov av prioriteringar.

    Så vad mynnar detta ut i? Jo, om expedition av receptbelagda läkemedel (oavsett förmånstatus) är en samhällskritisk verksamhet och en del av hälso- och sjukvården – då gäller Hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf om en vård på lika villkor. Detta är i sådana fall inte förhandlingsbart. Socialstyrelsen konstaterade i sitt remissvar till TLV:s utredning 2015 att dagens situation där apoteken själv kan bestämma sitt pris – och priset därmed kan variera mellan apotek – är ”ett avsteg från principen om jämlik hälso- och sjukvård”.

    Patienter med många sjukdomar, nedsatt kognitiv förmåga, nedsatta sinnesförmögenheter, språkproblem med mera, måste förlita sig på stöd och hjälp från vården.  Konsumentverket kom därför i sitt remissvar fram till att en patient med ett behov av ett receptförskrivet läkemedel inte kan agera som en medveten konsument.

    Att enbart reglera handelsmarginalen är vad en epidemiolog kallar en ”nödvändig men inte tillräcklig” åtgärd för att få bästa effekt. Det är ett nödvändigt steg för att göra prismedvetna val möjliga, såväl mellan substanser som mellan handelsnamn. Men det är inte tillräckligt för att få bästa effekt.

    För det krävs en liknande prispress som för systemet med periodens vara genom att patienten kan välja den tillverkare som satt det lägsta priset. En sådan prispress är för fullgod effekt å andra sidan beroende av tydlig prisinformation och alltså är reglering av handelsmarginalen en nödvändig förutsättning.

    Det är därför Socialstyrelsen 2015 föreslog en kombination av dessa åtgärder, något som också Nepi förordat sedan 2013. Socialstyrelsen och Konsumentverket lyfte också båda 2015 att en sådan kombination skulle spara tid inte bara för patienterna, utan också för förskrivande läkare och expedierande farmaceut. De skulle i stället kunna fokusera mer på medicinska respektive farmaceutiska frågor i mötet med patienten.

    Så vad vill farmaceuter och apoteksbranschen? Ska expediering av receptbelagda läkemedel vara en del av hälso- och sjukvården eller inte? Om ni anser att det är en del av hälso- och sjukvården så är det bara att välkomna Nya apoteksmarknadsutredningens förslag om en reglerad handelsmarginal för läkemedel utan förmån. Sedan kan vi gemensamt påskynda förslaget i utredningen att även ge möjlighet till utbyte för receptläkemedel utan förmån.

    2 Kommentarer

    Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer

    1. Apoteken har en lång historia 500 år i Sverige, som privata apotek huvudsakligen och inte utvecklats så mycket egentligen. Vården är sprungen ur privat läkare, men där har stor expansion skett med sjukhus och huvudsakligen i landstings regi. Apoteken har under sjukvårdens expansion fortsatt som tidigare troligen därför ingen tänkt på att landstingen borde driva apoteken också, därför de är ju en del av vården eftersom läkemedel är den viktigaste behandlingen idag. Synd att inte avvecklingen av det statliga monopolet ledde till att landstingen tog över. Det hade varit bättre för apoteken.

      Inom Försvarsmakten var apoteken en del av krigssjukvården. Jag har själv tjänstgjort i krig på ett apotek på ett stort svenskt fältsjukhus utomlands. Det var ingen inblandning i vårt jobb utan enda ordern kom när vi skulle packa ihop och åka hem. Ingen stod och skrek åt oss och pekade med hela handen utan vi jobbade helt självständigt. Ingen administration och inget pappersflöde från Generalstaben (huvudkontoret).

      Sådana där uppdrag kan vara bra. Några år senare upptäckte jag att jag var släkten genom tidernas mest framgångsrika officer (löjtnant). Det fanns en löjtnant i släkten på 1700-talet, men han tillfångatogs vid Poltava och fick sitta i Sibirien i 5-10 år. Så jag vann över honom stort. Sådana saker är bra för självkänslan och gå omkring och småpösa över för att hålla släkten på mattan.

    2. Bedöms ett läkemedel som samhällsnyttiga så skall det subventioneras punkt, om ej så skall inte samhället lägga sig i prissättningen.
      Rent faktiskt handlar detta egentligen uteslutande om medel vid erektildysfunktion, lokalverkande hormoner, visa P-piller, hostmedicinen samt djurläkemedel.
      Det enda egentliga allvarliga fallet, där man kan prata om ojämlik vård är injektionsläkemedel tänkta för slutenvård men som administreras i hemmet. I dessa fall borde samhället istället för att lägga kostnaden på patienten, ta sitt ansvar och tillhandahålla läkemedlet på samma sätt som om patienten vårdats innom slutenvården.
      Någon reglering av handelsmarginalen behövs ej, snarare en omreglering så att läkemedel som av LMV bedöms utbytbara även förfatningsmässigt kan bytas på apotek.

    Lägg till ny kommentar

    Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se

    Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här