Företaget försvarar tilltaget med att huvudpersonen Wallander visst kan anses ha tecken på testosteronbrist, eftersom han bl a lider av metabolt syndrom och diabetes. Wallander deckaren ska därför, hävdar företaget, ses som en del i det utbildningsmaterial som förskrivarna erbjuds.
IGM avvisar förklaringen. Att den litterära figuren ?liksom många medelålders män har tecken på viss grad av metabolt syndrom? håller han med om. Däremot är det inte lika uppenbart att de skulle lida av testosteronbrist i den mening som omfattas av Tostrex indikationer. Läkemedlet är en substitutionsbehandling med testosteron mot manlig hypogonadism. Erbjudandet om en Wallanderdeckare strider därför mot reglerna om att gåvor ska ha ett samband med den medicinska verksamheten. Då hjälper det inte att värdet av deckaren är ringa.
IGM fäller alltså företaget. Men eftersom företaget inte är medlem i vare sig Lif eller IML (Mindre innovativa företag) kan det inte åläggas att betala avgiften för att ha brutit mot EFPIA Code of Practice.
