Det var en vinternatt i december 2008. På flygplatsen i Köpenhamn stod lastbilarna startklara, fulla och redo att börja färden över bron mot Sverige. Lasten bestod av kartonger med generiskt venlafaxin, kopior av det antidepressiva medlet Efexor. Den 8 december gick patentet för Efexor ut på den svenska marknaden och redan en minut över midnatt började generikaföretagen forsla ut sina produkter för att så snabbt som möjligt ligga på Apotekets hyllor. För dem är förberedelserna innan en patentutgång minutiösa och när startskottet går gäller det att vara redo.
– Sen följer ett tjyv- och rackarspel utan like. När patentet väl gått ut har generikaföretagen full koll på vad konkurrenterna gör och så ändrar man förpackningsstorlek och sätter priser snäppet lägre än deras, berättar Henrik Björkqvist på Orifarm Generics.
För honom och andra i generikabranschen innebär de patentutgångar som väntas de kommande åren att nya, stora marknader öppnar sig. För den andra sidan, originalföretagen som förlorar ensamrätten till sin produkt, är läget ett annat. För Wyeth, som hade patentet på Efexor var den där decembernatten inte lika festlig. Bara i Sverige sålde Efexor för 299 miljoner kronor under 2007 vilket gjorde det till det sjätte mest sålda läkemedlet. De kommande åren glider stora delar av de intäkterna dem ur händerna.
Och Wyeth är långt ifrån ensamma. Tittar man på listan över de mest sålda receptbelagda läkemedlen i världen står det klart att ett mängd storsäljare förlorar sina patent de närmaste åren. Fenomenet har kommit att kallas the patent cliff – patentstupet – och betraktas av många som ett markant avbrott i den framgångssaga där läkemedelsindustrin spelat huvudrollen sedan 80-talet. Särskilt kritiska förväntas åren 2011 och 2012 bli. Då går patenten ut för bland annat Lillys Zyprexa (olanzapin) mot mani, Pfizers blodfettssänkande Lipitor (atorvastatin) och Astrazenecas blodtrycks-preparat Atacand (kandesartan) liksom deras Seroquel (quetiapin). Redan har storsäljare som Risperdal (risperidon) mot psykoser och benskörhetsmedlet Fosamax (alendronat) gått över klippkanten med
dalande försäljningssiffror.
Analysföretaget Datamonitor uppskattar att den forskande läkmedelsindustrin kommer att förlora 140 miljarder dollar i årlig försäljning fram till år 2016 till följd av patentutgångar. Bara Pfizer förväntas gå miste om 13 procent, eller 6 miljarder i årliga vinster när Lipitor, världens mest sålda läkemedel, blir konkurrensutsatt 2011.
– De forskande företagen är väldigt oroade för patentutgångarna eftersom det samtidigt råder torka i deras pipelines, säger Milena Izmirlieva, projektledare på den Londonbaserade analysfirman IHS Global Insight.
Liksom flera andra analytiker av läke-medelsbranschen är hon tydlig med att det kommande patentstupet tveklöst är en mycket större fråga för industrin än den rådande ekonomiska krisen. Dessutom har företagen stött på patrull i form av att förväntade storsäljare, som bantningsmedlet Acomplia, inte motsvarat förväntningarna och har fått dras tillbaka.
– Patentstupet är en realitet som på många sätt kommer att förändra branschen i grunden. Det vi ser nu i form av internationella neddragningar och sammanslagningar av företag är till stor del en konsekvens av den, säger Richard Bergström, vd för de forskande läkemedelsföretagens branschorganisation, Lif.
Samtidigt, menar han, är patentutgångarna ingen överraskning och företagen har haft flera år på sig att förbereda sig för kommande inkomstbortfall. Hur de klarar sig beror på hur skickliga ledningarna har varit att anpassa kostymen till nya förhållanden.
Även om företagen själva talar sig varma om de produkter som de har i pipeline menar branschanalytiker att det inte räcker. De nya produkter som företagen knåpar med ligger huvudsakligen inom specialiserade områden som cancer och autoimmuna sjukdomar istället för som tidigare inom primärvårdsterapier som hjärta-kärl, depression och allergi. Specialiserade produkter säljs till mindre grupper och når inte upp till samma försäljningsvolymer.
Att besluten om vilka produkter som ska förskrivas mer och mer flyttat från läkarna till myndigheter bidrar också till att kartan för läkemedelsförsäljningen ritats om. Även om modellen med läkemedelskommittéer och TLV som bedömer kostnadseffektivitet är välbekant i Sverige är det en helt ny situation i många andra länder.
– Samtidigt blir de regulatoriska kraven högre på läkemedel där allt mer data krävs från kliniska prövningar, säger Gustaf Ando på IHS Global Insight.
Den klassiska metoden att göra en ny beredningsform av en befintlig substans för att förlänga livscykeln på ett läkemedel räcker heller inte längre. Betalarna vill att varje ny produkt ska tillföra något ur nyttosynpunkt. Många länder satsar också på en mer kontrollerad läkemedelsanvändning.
Detta gör att företagen utvecklar helt nya strategier där även olika substanser konkurrerar med varandra inom samma terapiområde.
– Ett bra exempel är Astrazeneca som just nu gör en jämförande studie mellan sitt eget Crestor och konkurrenten Lipitor vilket aldrig skulle hänt för tio år sedan. När patentet går ut för Lipitor är risken stor att Crestor slås ut av generiskt atorvastatin och nu hoppas de på resultat som ska visa motsatsen, säger Richard Bergström på Lif.
De otaliga förvärv och samarbeten som annonserats de senaste åren talar sitt tydliga språk. I biotekniken ser den forskande industrin ljusningen. Det är bland de biologiska läkemedlen som framtiden tros ligga.
– Vi fokuserar inte på patentstupet som en relativt kort period, utan på en framtid bortom det. Vi följer med den allmänna trenden inom forskningen och går mer mot specialiserade preparat, säger David Brennan, vd för Astrazeneca.
Och medan Glaxosmithkline, Pfizer och Novartis anses vara de som ligger sämst till, har Roche och Astrazeneca stått sig hyfsat i analyserna. En av anledningarna är förmodligen att de öppet satsar på biologiska läkemedel, Roche till exempel genom sitt förvärv av Genentech. Detta område hotas inte av konkurrens från kopior i alls samma utsträckning som småmolekylära läkemedel och kraven för så kallade biosimilars är höga. Ett annat fenomen som blir allt vanligare är att de forskande företagen köper upp och sluter avtal med generikaföretag. När Novartis köpte generikaföretaget Sandos var det många som höjde på ögonbrynen men idag är det ett välkänt fenomen, gränserna mellan sektorerna suddas ut.
Tills de nya konstellationerna ger frukt tvingas företagen ta till livsuppehållande åtgärder som kan suga ut de sista kronorna ur befintliga patent. Samtidigt ligger generikaföretagen på och utmanar patentutgångarna, vissa mer offensivt än andra. Den här kampen om marknadsandelar har lett till ett stort antal rättsliga processer mellan original och generikaföretag. Ett exempel är när det indiska Ranbaxy utmanade Pfizers patent på Lipitor (atorvastatin) redan 2007 genom att hävda att det inte längre gällde, trots att Pfizer drev att det gick ut tre år senare. Sommaren 2008 slöt de ett avtal som bland annat innebär att Ranbaxy åtmin-stone inte kommer att lansera sin generiska produkt i USA förrän 2011. Ranbaxy har också varit i luven på Astrazeneca angående magsyrahämmaren Nexium (esomeprazol) men också de har gjort en överenskommelse om när generiskt Nexium får börja säljas.
– När samma patent kan implementeras olika beroende på vilket land det gäller får vi en uppsjö av segdragna rättstvister mellan original- och generikaföretag vilket inte någon förutom patentadvokaterna, tjänar på, säger Richard Bergström på Lif, som efterlyser tydligare regelverk för patenten inom EU.
Att patentutgångar är föremål för tvister beror inte enbart på fräckhet hos ena parten. I många fall är det en smärre vetenskap att veta precis när ett patent går ut. Det som företaget i första hand söker patent på och det som ofta är det avgörande är den aktiva substansen, ett så kallat ursprungs- eller produktpatent. Ett sådant patent gäller i 20 år i Sverige, men den verkliga tiden på marknaden ligger omkring tio år. Utöver ursprungspatentet finns ytterligare två typer förknippat med läkemedel – förfarandepatent och beredningspatent. Dessa har att göra med hur den aktuella substansen framställs och vilken beredningsform läkemedlet har. Det kan handla om huruvida det är fast, flytande eller munlösligt. Dessutom finns det tilläggspatent och dokumentskydd som kan göra att rättigheterna kan förlängas.
– Det är det här som gör att det kan vara svårt att veta exakt vilka patent som går ut när. I de tidiga ansökningarna har substanserna inga namn utan för att få information om ett ursprungspatent måste man söka efter strukturformler i våra databaser. Det finns inga lättöverskådliga listor på patentutgångar säger Eva Johansson som arbetar med läkemedel på Patent- och registreringsverket.
Originalföretagen själva skyltar inte heller med vilka tidpunkter som gäller så det är upp till generikaföretagen och analytiker att samla information och dra sina slutsatser. Men trots noggranna förberedelser händer det att de faller på mållinjen. Det kan visa sig att någon avgörande del i patentet gäller längre än vad de trott. Samma patent kan också tolkas och implementeras olika i olika länder inom EU.
Det som betraktas som en kris för industrin borde kunna innebära stora besparingar för dem som ska betala, generisk konkurrens bör leda till billigare priser. En av dem som håller span på dessa kostnader är Maarten Sengers på Socialstyrelsen. För att lyckas med det ägnar han sig bland annat åt att knåpa ihop diagram och staplar för att försöka förutspå hur läkemedelskostnaderna i Sverige utvecklas. Enligt hans beräkningar kommer patentutgångarna att leda till en tydlig kostnadssänkning för betalarna under vissa år, speciellt 2011 och 2012, men sett över en längre period blir effekten av mer begränsad storlek.
– Det är visserligen många patent som går ut de närmaste åren, men i de flesta fall blir det inte aktuellt med de stora skillnader som vi såg direkt efter generikareformen när priserna på ett antal preparat gick ned med 80-90 procent, säger han.
Vilket genomslag ett utgånget patent får för en marknad beror bland annat på hur många generikaföretag som väljer att ge sig in i kampen. Enligt Maarten Sengers påverkas priset i regel inte särskilt mycket om endast en eller ett par nya kopior kommer. Dyker fler generika upp, som till exempel var fallet med simvastatin där det handlade om ett tiotal preparat, kan priskriget där-emot bli mer kraftfullt.
Bara att ett patent går ut leder inte heller automatiskt till minskade kostnader för landstingen. Informationen om de alternativ som finns måste nå ut till förskrivarna, säger Lars L Gustafsson, ordförande i Läksak, Läkemedelssakkunniga i Stockholms läns landsting. Han nämner antihistaminet loratadin som ett exempel. Patentet för originalprodukten Clarityn från Schering-Plough gick ut 2004 och det finns gott om billiga generiska alternativ. Genom att Schering-Plough marknadsför läkemedel med desloratadin, en metabolit till loratadin med i princip samma medicinska effekter men till en kostnad som är upp till tio gånger, så behåller de stora marknadsandelar.
– Vidareutveckling av befintliga produkter kan leda till bättre läkemedel men ibland handlar det mer om företagens vinstintressen, säger Lars L Gustavsson.
För läkemedelsföretagen verkar paletten av strategier vara relativt klar. Bredda sina verksamheter för att innefatta bioteknik och generisk produktion, fortsätta satsa på forskning
och möta de ökade krav som betalarna ställer. Sist men inte minst finns där nya oexploaterade marknader där även produkter som tappat patent kan gå hem. Detta är så kallade emerging markets som Latinamerika, Sydostasien och Ryssland, där det väntar gyllene tider om man får tro företagen.
– Enligt en rapport från WHO finns det fler diabetiker i Indien än i hela USA så visst finns det behov i dessa länder för samma läkemedel som för oss i väst. Kina håller just nu på att bygga ett omfattande sjukförsäkringssystem och är en väldigt intressant marknad som det satsas mycket på, säger Richard Bergström.
Han beskriver också en framtid där läkemedel och diagnostiska verktyg marknadsförs tillsammans. Mer och mer forskning går mot att identifiera vilka patientgrupper som blir hjälpta av ett preparat och att ta fram ett kit med både screening och behandling är en möjlig framtid. Dessutom menar han att industrin kommer att få vänja sig vid att inte tjäna in alla pengar inom tiden för patentet. Snarare handlar det om att innan dess få ihop tillräckligt med patientdata som motiverar en fortsatt försäljning.
Helt bäcksvart tycks det alltså inte vara för de forskande företagen, läkemedelsindustrin är trots allt en sektor som går med vinst. Men oron bland aktieägarna gör att pressen blir stor.
– Det spelar ingen roll om Pfizer i två års tid dagligen informerar om kommande patentutgångar, den dag det händer blir det ändå katastrofrubriker på börssidorna vilket är helt irrationellt, säger Richard Bergström.
