Annons
Studie ger hopp om läke-medel mot blödarfeber
Allt fler fästingar bär på och sprider TBE-smittan.

Studie ger hopp om läke-medel mot blödarfeber

Forskare har identifierat lovande läkemedelskandidater mot Krim-Kongo blödarfeber som sprids via fästingar.

22 apr 2022, kl 12:46
0

Annons
Ali Mirazimi

Ali Mirazimi. Foto: Martin Stenmark

Ujjwal Neogi. Foto: Stefan Zimmerman.

I en studie har forskare vid Karolinska institutet identifierat lovande läkemedelskandidater mot den dödliga sjukdomen Krim-Kongo blödarfeber. Studien är i ett tidigt stadie, men forskarna hoppas på att fynden kan leda till framtida läkemedelsbehandlingar mot sjukdomen, som det i dag inte finns några läkemedel eller vacciner mot. Studien har publicerats i tidskriften eLife.

Sprids via fästingar

Krim-Kongovirus, även kallat CCHF-virus, sprids via fästingbett och kan orsaka blödarfeber som har en hög dödlighet hos människor. Smittan kan även överföras via infekterat blod och vävnad från djur vid slakt samt från människor i vårdmiljö.

Symtomen är feber, muskelvärk, huvudvärk, magont, ledsmärtor och kräkningar. Efter dessa symtom kan också blödningar från hud och kroppsöppningar förekomma. Dödligheten i sjukdomen kan vara upp mot 40 procent.

I dag finns ingen specifik behandling mot Krim-Kongo blödarfeber, utan det som används är experimentella läkemedel vid utbrott. Då inriktas vården på att behandla patientens symtom.

Sjukdomen är endemisk med stabil infektionsnivå i närmare 30 länder i till exempel Centralasien, sydöstra Europa, Mellanöstern och delar av Afrika. Fästingarna som bär på viruset har också, delvis på grund av den globala uppvärmningen, spridit sig till fler länder som till exempel Portugal, Spanien, Tyskland, England och Sverige. Kongo-Krim blödarfeber klassas som samhällsfarlig enligt smittskyddslagen.

Studerade blodprover från sjuka i Krim-Kongo blödarfeber

I den nu aktuella studien har forskarna tittat på hur CCHF-viruset infekterar cellerna och hur cellerna då förändras. Detta gjorde de genom att studera blodprover från 18 patienter som hade diagnostiserats med viruset. Blodprover togs från patienterna i akut fas och från de överlevande ett år efter återhämtning. Forskarna undersökte också cellodlingar i laboratoriet.

Genom dessa undersökningar lyckades forskarna identifiera två centrala signalvägar, glykolys och glutaminolys, som kunde blockeras med befintliga läkemedelskandidater och därigenom hindrade viruset från att föröka sig.

– CCHF-virusets spridning innebär ett ökat hot mot folkhälsan på grund av dess höga dödlighet hos människor, som kan variera mellan 3–40 procent i vissa regioner. Idag finns dessvärre inga vacciner eller effektiva behandlingar tillgängliga, vilket gör det ytterst angeläget att identifiera lovande läkemedelskandidater som kan leda till bättre behandlingar och lägre dödlighet, säger studiens seniore författare Ali Mirazimi, adjungerad professor vid institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.

– Vi hoppas att vår studie kan leda till nya behandlingar med antiviral medicin mot Krim-Kongo blödarfeber. Baserat på upptäckten kommer vi inom kort att påbörja in vivo djurstudier och förhoppningsvis översätta resultaten till kliniska prövningar i människor inom en snar framtid, säger studiens försteförfattare Ujjwal Neogi, forskare vid institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska Institutet.

Upptäckten bygger delvis på tidigare forskning från forskargruppen. En av dessa handlar om spridningen av coronaviruset sars-cov-2.