Spelet bakom ?lyckopillrena?

Ingrid Carlberg har skrivit en läkemedelshistorisk bok som
man sträckläser från pärm till pärm.

19 jun 2008, kl 13:29
0

Pillret har mötts av många positiva recensioner. Det är en
fascinerande samtidshistoria som kombinerar avhandlingens respekt för fakta med
thrillerns underhållningsvärde, skrev P C Jersild i Dagens Nyheter.

Och Pillret, om den moderna psykiatriska behandlingens
framväxt, är verkligen en spännande läsning för alla och kanske särskilt för
oss som arbetar med läkemedel på olika sätt. Den ger många aha-upplevelser och
höjda ögonbryn. I boken möter vi ett antal för läkemedelsbranschen mer eller
mindre kända personer. Genom att varva uppgifter från olika offentliga arkiv
med personliga reflektioner och berättelser kring jakten på synapserna och
spelet bakom lanseringen av olika diagnoser och depressionsläkemedel hålls
boken levande och intressant. Det var länge sedan jag sträckläste en
läkemedelshistorisk bok från pärm till pärm.

Ingrid Carlberg bygger sin bok på hundratalet intervjuer med
psykiatrer, farmakologer, forskare, psykoterapeuter, allmänläkare, patienter,
anhöriga, myndighetsföreträdare, opinionsbildare, läkemedelssäljare,
marknadsförare och PR-konsulter. Alla har inte velat framträda med namn.

En av bokens huvudpersoner är nobelpristagaren Arvid Carlsson
som efter 50 års forskning och kartläggning av signalsubstansen serotonin menar
att de riktigt grundläggande frågorna om vår själ aldrig kommer att bli lösta.
Han berättar om serotonindramat i Södertälje och vägen till Astras snöpliga
Zelmid-fiasko fem år före Prozac.

Men två andra forskare hade tidigare lagt grunden för de två
huvudspåren i jakten på insikter om människans psyke. Det var en ren slump att
det var nästan samtidigt i mitten av 1880-talet som de jämnåriga läkarna
Sigmund Freud och Emil Kraepelin kom med sina helt olika teorier om hur man
bäst botar människans psykiska sjukdom. Deras forskning blev startpunkten för
de två skolorna inom psykiatrin som sedan dess har slagits om makt och
inflytande; den mellan biologer och freudianer, mediciner och samtal, piller
och prat.

Först under 1990-talet började antingen eller-perspektivet i
depressions- och ångestbehandlingen att luckras upp i och med att den nya
kognitiva terapin introducerades. Det var en nyhet som bejublades inte minst av
läkemedelsindustrin som ett sätt att motverka den skepsis mot företagen som
fanns hos den del av den svenska psykiaterkåren som hade sina rötter och sin
övertygelse i psykoanalysen. Vägen att närma sig det avvaktande
psykoterapi-Sverige blev att lyfta fram den psykoterapi som gjort sig känd för
att inte vara fientligt inställd till mediciner.

Boken handlar mycket om de nya antidepressiva läkemedlens
väg i detta spel. Historien om SSRI-preparatens uppgång har lika mycket varit
en vetenskapens framgångssaga som en läkemedelsindustrins och
marknadsföringens.

Den som trodde att läkemedelsindustrins främsta vapen för
att öka försäljningen är glassiga annonser och flotta bjudresor för läkarna får
i boken en inblick i ett antal betydligt mer sofistikerade metoder som att
lansera nya diagnoser.

Ett lyckat grepp var att ge ekonomiskt stöd till patientföreningar
där anställda patienter ofta förekom i TV-debatter och tidningsreportage. Det
var en metod som användes systematiskt i olika länder för att öka
försäljningen. En patient skrev i ett reportage från ett internationellt möte
med patientföreningar från olika länder: ?Slående var att föreningarna i de
andra deltagarländerna startat ungefär samtidigt som vår, ställt samma frågor
och arbetat på samma sätt?. Slående var förstås också att de alla på ett eller
annat sätt sponsrades av läkemedelsföretag.

Genomslagskraften hos medierna har också använts av
antipillerkrafterna och stor uppmärksamhet fick den engelska dokumentären The
Secrets of Seroxat som sändes i BBC:s dokumentärserie Panorama i oktober 2002.
Den utlöste en folkstorm och en mediedebatt tog fart som så småningom gjorde
avtryck också i Sverige. Debatten mynnade ut i en översyn av preparatgruppen på
brittiska läkemedelsverket och senare på europeisk nivå. Flera andra faktorer
bidrog till att de framgångsrika SSRI-medicinerna försäljningsmässigt under
2004 nått sin absoluta topp och passerat den.

De skilda patientfallen i boken ger exempel på olika sätt
att reagera på behandlingen. För några har medicinerna inneburit en positiv
förändring och varit till stor hjälp. Men för andra har behandlingen, som ofta
inletts på ganska lösa boliner, gett förvärrade problem och självmordstankar
och en lång väg tillbaka till en normal tillvaro utan läkemedel.

Det finns en gåta kvar som Ingrid Carlberg inte kan släppa.
Den gäller de antidepressiva medicinernas effekt på sjukdomarnas utbredning.
Trots ansträngningar har hon inte fått svar på frågan varför de nya läkemedlen
inte minskade sjukdomarna som de var tänkta för, utan snarare verkar ha satt
ordentlig fart på dem. Ingen verkar egentligen veta om depressionerna ökar
eller minskar i befolkningen.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng