Snabbspår för äldre terapi mot Skelleftesjukan

Snabbspår för äldre terapi mot Skelleftesjukan

Diflunisal som länge använts på licens vid Skelleftesjukan får status som särläkemedel av EMA.

30 sep 2022, kl 08:15
0

Det antiinflammatoriska läkemedlet diflunisal hade tidigare en viktig plats i behandlingen av patienter med ärftlig transtyretinamyloidos, Skelleftesjukan. Men diflunisal är avregistrerat och kan bara förskrivas på licens. Och vården får bara välja licensläkemedel om det inte finns några lämpliga godkända terapier att tillgå. I takt med att det kommit nya godkända behandlingsalternativ har därför möjligheterna att licensförskriva det äldre läkemedlet kraftigt minskat. Något som röster i de mest drabbade regionerna har beklagat.

Men kanske är en comeback i sikte för diflunisal. Detta sedan EU:s läkemedelsmyndighet EMA gett diflunisal särläkemedelsstatus som möjlig terapi vid transtyretinamyloidos. Företaget bakom läkemedelskandidaten får därmed ett snabbspår fram till en ansökan om marknadsgodkännande

Många turer kring diflunisal

År 2019 berättade Anders Bergström, läkemedelsstrateg i Region Norrbotten, för Läkemedelsvärlden om problematiken kring tillgänglighet till läkemedel mot Skelleftesjukan. Han har länge kämpat för att få något läkemedelsföretag att satsa på att ta diflunisal fram till ett godkännande för detta användningsområde.

Nu har det irländska företaget Turnkey pharmaconsulting ansökt hos och fått ja av EMA:s kommitté för särläkemedel, COMP. COMP klassar diflunisal som särläkemedel för transtyretinamyloidos. Det innebär bland annat att företaget får tillgång till extra expertstöd från myndigheten i processen fram till att kunna ansöka om godkännande av läkemedlet.

Anders Bergström välkomnar företagets satsning och COMP:s beslut.

”Från att tidigare ha använts på över 100 patienter med Skelleftesjukan i Sverige, är användningen av diflunisal idag starkt begränsad till ett fåtal. Därför är det mycket glädjande att läkemedlet äntligen tar ett steg närmare registrering och vidgad användning i Europa och Sverige.”, skriver han i en mejlkommentar till Läkemedelsvärlden.

Livshotande sjukdom

Transtyretinamyloidos är ett sjukdomstillstånd där det bildas en onormal variant av serumproteinet transtyretin. Det onormala proteinet lagras i kroppen och kan skada nerver, hjärta, ögon, njurar och andra organ. Sjukdomen leder utan behandling ofta till döden efter ett varierande antal år.

Skelleftesjukan är en ärftlig typ av transtyretinamyloidos. Sjukdomsorsaken är en genmutation som är vanlig i vissa geografiska områden i världen, däribland svenska Västerbotten och Norrbotten.

En potentiellt botande behandlingsmetod är levertransplantation eftersom transtyretin framför allt bildas i levern. Men för majoriteten av patienterna är transplantation inte möjlig. Då återstår att stabilisera tillståndet och bromsa sjukdomsförloppet med hjälp av läkemedel.

Läkemedelsarsenalen har vuxit

Det avregistrerade läkemedlet diflunisal stabiliserar i provrör onormalt transtyretin och förhindrar inlagring av proteinet. Det finns också mindre, placebokontrollerade kliniska studier  av att behandla transtyretinamyloidos med diflunisal. Där fördröjde läkemedlet sjukdomsutvecklingen och förbättrade livskvaliteten hos patienterna.

Baserat på sådana data och på klinisk erfarenhet har diflunisal länge använts för att stabilisera sjukdomen trots att det inte är godkänt mot Skelleftesjukan.

Det första EU-godkända läkemedlet mot sjukdomen kom först 2011. Det var det transtyretinstabiliserande Vyndaqel (tafamidis). Under de allra senaste åren har behandlingsalternativen dock snabbt blivit fler. De nya så kallade antisens-oligonukleotiderna Onpattro (patisiran) och Tegsedi (inotersen) som hämmar transtyretinproduktion har fått godkännanden. Nyligen godkände EMA även ytterligare en antisens-oligonukelotid, Amvuttra (vutrisiran), mot Skelleftesjukan. Det läkemedlet är dock ännu inte tillgängligt i Sverige.

Kan bli förstahandsval

Läkemedelsverkets regelverk för licensförskrivning säger att marknadsgodkända läkemedel ska användas i första hand. Diflunisal har därför fått en allt mer tillbakaskjuten plats. Från att ha varit en första linjens terapi, får behandlingen enligt gällande rekommendationer numer bara licensförskrivas till patienter med långt gången sjukdom.

Patient- och vårdföreträdare samt regionpolitiker i Norrbotten och Västerbotten har starkt kritiserat detta. En faktor är att det äldre läkemedlet är betydligt billigare än de nyare. Behandlingskostnaden per patient och år för diflunisal utgör bara en eller några få procent av de miljonbelopp som de nya terapierna kan kosta.

Kritikerna har därför argumenterat att det bästa vore att låta de patienter som har nytta av diflunisal få den behandlingen i första hand. Det skulle både samhällsekonomin och patienterna vinna på, menar de.

Om den aktuella särläkemedelsklassningen leder fram till att diflunisal blir godkänt mot transtyretinamyloidos, kommer spelplanen åter att förändras, spår Anders Bergström:

”Diflunisal utgör ett viktigt proteinstabiliserande behandlingsalternativ och kommer sannolikt att utgöra förstahandsval förutsatt att läkemedlet fortsätter hålla ett lägre pris än det närbesläktade Vyndaqel.”

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng