Rätten till vård är en myt

"Din rätt till vård? är en av rubrikerna på Landstinget i Värmlands hemsida. Ett av många exempel på missvisande information, menar juristen Lars Fallberg. För svenska patienter har inga utkrävbara rättigheter. Däremot har landstingen skyldigheter. Men det är inte samma sak.

14 Jun 2005, kl 19:04
0

Ur juridisk synvinkel finns det viktiga kännetecken på en rättighet. Den ska till exempel vara utskriven i lagen och gå att överklaga. Svenskar som är missnöjda för att de inte fått vård har begränsad möjlighet att få sin sak prövad och avgjord i domstol. Alltså är rubriker som ?dina rättigheter som patient? missvisande. Det anser juristen Lars Fallberg som är vd för PickerInstitutet och lärare i medicinsk rätt
? Sådana rubriker gör att det bildas mycket myter, som att alla har rätt till sjukvård. På ett moraliskt plan så har vi kanske det, men inte på juridisk nivå.
Något som särskiljer Sverige från flera länder i vår närhet.
? Alla andra nordiska länder har en patienträttighetslag. Det är viktigt att vi får en harmoniserad lagstiftning i Europa, eftersom det blir allt vanligare att få vård utanför det egna landet.


Halkat efter
I Sverige har vårdgivarna istället skyldigheter att ge vård. Runt 1996-97 fanns en livlig diskussion om patienträttigheter. Vi borde ha en patienträttighetslag konstaterade regeringens utredare. Men istället gjordes ett tilllägg till den befintliga lagen att hälso- och sjukvården har skyldighet att ge patienten individuellt anpassad information, möjlighet att välja behandlingsalternativ och möjlighet att få förnyad medicinsk bedömning (second opinion).
? I praktiken innebar det att man inskränkte möjligheten till second opinion. Man använde redan det systemet inom vården att låta patienter prata med andra läkare, men i lagen ställdes det upp rekvisit som inskränkte rätten.
Sedan slutet av 1990-talet anser Lars Fallberg att debatten om patienters rättighet har dött. Det har gjort att Sverige halkat efter övriga länder.
Och den största svårigheten för svenska patienter i dag är att överklaga vård de inte får, anser han.
? Tillgängligheten är den största enskilda frågan här. Att komma in i systemet och uppnå patientstatus. Den frågan har vuxit och blivit väldigt stor de senaste åren.


Ingen driver frågan
Patienter som har fått vård de är missnöjda med har trots allt instanser att vända sig till. Frågor som gäller bemötande flyttades 1994 från Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) till patientnämnderna. Men patientnämndernas verksamhet regleras bara av fem paragrafer, enligt Lars Fallberg, som samtliga syftar till att främja relationen mellan patienter och vårdpersonal.
? De gör ett gott jobb inom ramen för sina befogenheter, och de flesta klagomål handlar ju trots allt om kommunikationsbrister, men många patienter förväntar sig att de ska kunna få hjälp med mer.
Säkerhetsfrågor, som direkt felaktig behandling handhas av HSAN.
? Det är få länder som har ett HSAN- system. En svårighet är att det många gånger inte är den enskilde individen som gjort fel, utan ett systemfel, till exempel brist på personal. HSAN:s utgångspunkt är att det är en individ som kan fällas, de fäller inte en klinik, vilket är en brist.
När det gäller skador av läkemedel gäller Läkemedelsförsäkringen, som läkemedelsföretagen själva står för, så att patienter kan ersättas för uppkomna skador.
Och skador av annan behandling än läkemedel täcks av patientförsäkringen.
? Patientförsäkringen är inte till för att hänga sjukvårdspersonal utan för att ersätta en skada. Det gör att vårdpersonalen kan hjälpa patienter att anmäla utan att känna att de ska råka illa ut själva.
Anledningen till att de brister som finns i systemet inte åtgärdas är att det inte finns någon tydlig grupp som driver frågan om patienters rättigheter, tror Lars Fallberg.
? De svenska patientorganisationerna är med all rätt egoistiska organ som mest bryr sig om de egna medlemmarna. Andra länder, som till exempel Holland, har en övergripande organisation för konsumenter och patienter med två miljoner medlemmar, i ett land med en befolkning på 16 miljoner. De har regelbundet möten med hälsoministeriet om de här frågorna.