Frågan om läkemedels-
profiler, fullständiga sammanställningar av patienters läkemedels-
användning med syfte att erbjuda bättre rådgivning, väcktes redan i början av 1990-talet av Sveriges Farmacevtförbund. Konceptet, som är etablerat fullt ut i bland annat Kanada och Holland, har fått stöd av de två senaste utredningarna på läkemedelsområdet men har ännu inte förverkligats. Modellen har kritiserats av Läkarförbundet (se angränsande artikel), som istället betonar läkarens behov av stöd i förskrivningsögonblicket.
Apoteket har inom ramen för olika projekt på senare år försökt bereda väg för ett införande av läkemedelsprofiler. Det så kallade Stamkundsprojektet startade 1995 och innehöll en typ av läkemedelsprofiler men projektet lades snart ned.
1997 togs tråden upp igen i ett projekt som leddes av Carin Svensson. Satsningen fick sedermera indirekt stöd av Lars Jedings läkemedelsutredning och utmynnade i en prototyp som utvecklades i samarbete med WM-Data. Turbulens i företagsledningen, extern kritik och det faktum att Jeding-utredningen förpassades till Regeringskansliets papperskorg gjorde dock att luften gick ur projektet och den tilltänkta förstudien hamnade i malpåse.
Kanske blir det tredje gången gillt när företaget nu åter kraftsamlar för att skapa en plattform för läkemedelsprofiler. Apotekaren Annika Hansson är nybliven projektledare och kommer att leda arbetet på heltid från och med juni.
? Den stora skillnaden jämfört med tidigare projekt är att vi betonar att även läkarna skall ha tillgång till läkemedelsprofilen. Läkare kommer också att ingå i två referensgrupper inom projektet. Förhoppningsvis finns en prototyp till hösten och provdrift borde kunna ske inom något år, säger Annika Hansson.
En annan ny tanke är att koppla överföringen av profilerna till den elektroniska transfereringen av recept mellan förskrivare och apotek som just nu utvecklas.
? Fyra av de dominerande elektroniska journalföringssystemen klarar redan receptöverföring till apoteken. Tack vare att vi utnyttjar en befintlig lina mellan förskrivare och apotek behöver heller inte projektet bli så kostsamt som vissa kritiker gjort gällande, säger Annika Hansson.
Hon ser apoteken som den mest logiska knutpunkten för systemet.
? Det enhetliga ATS-systemet på apoteken underlättar skapandet av ett nationellt system. Dessutom hamnar ju alla recept här i slutändan, oberoende av vilket landsting patienten fått receptet i eller om en privat eller landstingsanställd läkare skrivit ut det.
Tre sorters expediering
Annika Hansson betonar att upprättandet av en läkemedelsprofil bara ska ske om patienten så önskar, något som tar udden på den integritetsproblematik som anförts av vissa kritiker.
? Profilen är tänkt att vara kopplad till ett kort eller någon form av nyckel som patienten äger. Patienten får sedan själv bestämma om informationen ska visas, vem den ska visas för och vad som ska visas.
Hon skisserar tre typer av expedieringssituationer på framtidens apotek.
? I sin enklaste form fungerar det ungefär som idag. Om sedan farmaceuten får tillgång till profilen i samband med en receptexpediering innebär detta en kvalitetshöjning. Eventuella interaktioner eller dubbelförskrivning upptäcks och hänsyn kan även tas till patientens användning av receptfria läkemedel. Underlaget för att ta upp praktiska hanterings- och användarproblem blir bättre. Ett tredje alternativ är en fördjupad genomgång efter tidsbokning, jämförbar med de läkemedelsgenomgångar som idag görs på vissa sjukhus.
? Endast vissa specialutbildade farmaceuter kommer att hålla i arbetet med läkemedelsprofilerna på apoteken. Många av våra farmaceuter skulle säkerligen klara detta redan idag men någon typ av fortbildning med påföljande certifiering kommer att krävas, säger Annika Hansson.
Hon har inget emot att olika förskrivarstöd utvecklas parallellt med satsningen på läkemedelsprofiler (se till exempel artikeln om Janusprojektet i LV 4/01).
? Men det måste vara bättre att involvera både farmaceuter och förskrivare i arbetet och inte bara de senare. Farmaceuterna är en specialutbildad yrkeskår som verkligen borde kunna utnyttjas i detta sammanhang, säger Annika Hansson.