Forskare vid Karolinska institutet, KI, har undersökt sambanden mellan kvaliteten i pressmeddelanden om medicinska forskningsstudier och de nyhetsartiklar de ger upphov till. Resultaten publiceras i en studie i tidskriften Plos one.
– Vi visar att innehållet och kvaliteten i nyhetstexter om medicinsk forskning påverkas av hur pressmeddelanden från medicinska universitet skrivs, säger Maike Winters, doktorand vid institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet i ett pressmeddelande.
Pressmeddelanden från universitet är en betydelsefull källa till nyhetsuppslag för medier som rapporterar journalistiskt om medicinsk forskning. Och universitet och andra forskningsinstitutioner satsar allt mer på sina kommunikationsavdelningar för att sprida nyheter om den egna forskningen.
KI-forskarna ville få en bild av hur mycket pressmeddelandena påverkar forskningsjournalistiken. Hur ofta leder pressmeddelandena till att medier publicerar nyhetstexter? Och hur påverkar pressmeddelandets innehåll artikelns innehåll?
Störst genomslag i Sverige
Studien omfattade 507 pressmeddelanden från 21 universitet i Tyskland, Nederländerna, Sverige, USA och Storbritannien. I genomsnitt ungefär en tredjedel av pressmeddelandena ledde till mediabevakning, vilket resulterade i 496 nyhetsartiklar.
Sverige var det land där högst andel av pressmeddelandena – 43 procent – fick genomslag i media.
Forskarna valde ut 12 mått som de ansåg speglade en texts vetenskapliga kvalitet, det vill säga hur väl texten återgav den refererade forskningens upplägg, resultat och begränsningar. Både pressmeddelanden och nyhetsartiklar analyserades utifrån bland annat dessa kvalitetsmått.
Studien visade att pressmeddelanden med högre kvalitet oftare gav upphov till nyhetstexter med högre kvalitet. Om de vetenskapliga måtten fanns med i pressmeddelandet var det troligare att de också fanns i nyhetstexten. Kvalitetsmåttet ”kvantifiering av resultat”, exakt hur stor effekten var, nämndes till exempel 14 gånger oftare i nyhetstexten om det fanns med i pressmeddelandet, än om det inte fanns med i pressmeddelandet.
Både pressmeddelanden och nyhetsartiklar saknade ofta viktiga uppgifter om den vetenskapliga studien, till exempel uppgifter om studiens begränsningar, intressekonflikter och finansiering.
“Gräv djupare!”
Maike Winters anser att såväl forskare och kommunikatörer vid universiteten som nyhetsjournalister har ansvar för den vetenskapsrapportering som når medborgare och beslutsfattare via nyhetsmedierna. Hon menar att forskaren bär ansvaret för att det som står i pressmeddelandet representerar den vetenskapliga studien. Kommunikatörerna måste å sin sida vara medvetna om vilket inflytande de kan ha över vad som hamnar i medierna och presentera forskningen så korrekt som möjligt.
Men det slutliga ansvaret för nyheterna är mediernas, anser Maike Winters.
– Journalister måste bli bättre på att se pressmeddelanden som marknadsföring och inse att de måste gräva djupare för att vara säkra på att få hela bilden, säger hon.
Maike Winters tycker också att universiteten bör gå över från att presentera en forskningsstudie per pressmeddelande, till att fokusera mer på teman och forskning på ett visst område.
– Enstaka studier representerar inte hur ett fält utvecklas. Pressmeddelanden skulle i stället kunna placera resultaten i ett större sammanhang och säga vad den nya forskningen faktiskt betyder i det långa loppet.