Opinion – Äldres läkemedel mm

Äldres läkemedel Många äldre i den kommunala omsorgen får sina läkemedel via dosetter. Ibland ligger det för många, ibland för få piller i facken. Det beror på att sjuksköterskorna saknar entydiga rutiner – Sop:ar – samt tillräcklig tid och avskildhet för delningen. Dessutom ökar olika generikavarianter felmedicineringen, vilket nyligen även uppmärksammats inom sjukvården. De gamla […]

29 aug 2006, kl 14:40
0

Äldres läkemedel

Många äldre i den kommunala omsorgen får sina läkemedel via dosetter. Ibland ligger det för många, ibland för få piller i facken. Det beror på att sjuksköterskorna saknar entydiga rutiner – Sop:ar – samt tillräcklig tid och avskildhet för delningen. Dessutom ökar olika generikavarianter felmedicineringen, vilket nyligen även uppmärksammats inom sjukvården. De gamla själva är oftast ur stånd att avgöra om de får rätt medicin. I slutändan leder det till förlängd sjuktid och kostnader för biverkningar hos landstingen.

Fantasinamn
Sjukvårdpersonal skäller ibland varumärken på läkemedel för fantasinamn och förespråkar generiska namn. Men konsumenterna anser nog inte att Otrivin och Nexium är mer fantasifullt än xylometazolin respektive esomeprazol. Varumärket definierar förutom produktens egenskaper även stödet bakom: patientservicen, äktheten och produktutvecklingen. Det är det som gör att vi har förtroende för en speciell kaffesort eller en viss bilverkstad. Att förskrivarna slipper lära sig olika varumärken är inget skäl för övergång till generiska namn. De senare borde dock få en mer framträdande plats på förpackningen och vara sökbara på apoteket.se. Läkemedelsföretagen bör dessutom övergå till samma varumärke i alla länder för en produkt.

Bunden information
En länge spridd ramsa var ?För varje dollar på läkemedel kostar biverkningar och felanvändning ytterligare en dollar?. Ursprunget var en artikel – producentbunden information – av amerikanska apoteksägare för att få en större del av sjukvårdsbudgeten för att utveckla tjänster, som skulle minska de ytterligare kostnaderna. I Sverige omräknades myten att motsvara en kostnad på drygt 27 miljarder kr per år. Successivt har svenska makthavare på läkemedelsområdet dragit ner på miljarderna till mindre än hälften. British Medical Association, engelska läkarsällskapet, uppskattade nyligen kostnaderna för att behandla läkemedelsbiverkningar hos landets 50 miljoner invånare till sex miljarder svenska kronor. Fyra procent av sjuksängarna uppskattades hysa ett biverkningsfall. Apoteksägarna angav 28,2 procent!