Det nya EU-direktivet om avloppsrening hotar tillgången till flera läkemedel i Europa, varnar både branschrepresentanter och forskare.
Kostnaden för att minska läkemedelsrester i avloppsvatten ska i huvudsak bäras av tillverkarna. Det kallas ”polluter pays principle”, alltså att förorenaren betalar.
Avloppsreningsdirektivet oroar
Men nu växer oron för att modellen slår fel och kan få långtgående konsekvenser. Avloppsreningsdirektivet kan resultera i att relativt billiga läkemedel som ställer höga krav på rening slutar att säljas inom EU. Detta eftersom företagen annars skulle gå med förlust.
Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi vid Göteborgs universitet som studerat läkemedelsföroreningar i vatten, är en av kritikerna.
Han ställer sig bakom ”polluter pays principle”, att den som förorenar ska betala. Ändå anser han att avloppsreningsdirektivet är olyckligt, ogenomtänkt och riskerar att slå orättvist.
– Intentionen är god, men betalningsmodellen är fel, säger han till Läkartidningen.
– Det är också svårt att peka ut tillverkarna som ansvariga, det rimliga vore att notan betalades av samhället. Risken är att direktivet kan leda till en bristsituation eller att läkemedel helt försvinner från den europeiska marknaden.
Bör finansieras via skattsedeln
I en tidigare publicerad analys som Joakim Larsson med kollegor gjort kommer fram till att det inte är rimligt att industrin ska betala läkemedelsrening av avloppsvattnet.
Läkemedel har en särställning som ett viktigt gemensamt samhällsintresse, resonerar forskarna. Därför är de inte jämförbara med andra produkter som bidrar till miljörisker.
– Överstatliga eller nationella system godkänner och övervakar läkemedel, staten subventionerar dem, vårdgivare förskriver dem och apotek säljer dem innan den enskilde kan använda dem, sade han till Läkemedelsvärlden då.
– Alla som efterfrågar läkemedel kan i viss mån sägas bidra till utsläppen. Då är det inte rimligt att peka ut tillverkaren som den stora boven som ska betala hela notan för bättre avloppsrening.
Avloppsreningsdirektivet slår olika
Läkemedelsindustrins branschorganisationer är, som Läkemedelsvärlden rapporterat, kritiska mot avloppsreningsdirektivet.
Den europeiska branschorganisation Efpia (European federation of pharmaceutical industries and associations) hävdade redan för tre år sen i ett uttalande att patienters tillgång till läkemedel hotas, utan att det gör någon nytta för miljön.
Bengt Mattson, hållbarhetsansvarig på Lif, säger nu till Läkartidningen att detta särskilt gäller äldre läkemedel, som ofta innehåller kemiskt syntetiserade små molekyler. Detta då det är svårare att rena avloppsvatten från sådana än från de biologiskt nedbrytbara ämnen som ofta finns i moderna läkemedel.
Ett sådant äldre läkemedel är antibiotikat ciprofloxacin. Det utvecklades under 1980-talet och används fortfarande.
– Hela försäljningsvärdet skulle gå till att betala för producentansvaret. Det vore synnerligen allvarligt, då det är ett effektivt antibiotika som måste finnas tillgängligt vid behov, säger han.
Högre krav i avloppsreningsdirektivet
EU:s nya avloppsreningsdirektiv trädde i kraft vid årsskiftet 2024–2025.
Det kräver att över 30 000 avloppsreningsverk i Europa utrustas med ett fjärde reningssteg – så kallad kvartär rening – för att få bort mikroföroreningar från bland annat läkemedel.
Minst 80 procent av kostnaden ska betalas av läkemedels- och kosmetikabranschen, enligt principen att förorenaren betalar.
Strider mot avloppsreningsdirektivet
Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat kommer läkemedelsföretagens europeiska branschorganisation Efpia att försöka ta strid i domstol mot EU:s reviderade avloppsvattendirektiv, Urban wastewater directive.
I ett pressmeddelande skriver Efpia att organisationen kommer att ”utmana avloppsvattendirektivet i EU-domstolen”.
