För fyra år sedan, i september 2013, trädde Finlands första biobankslag i kraft. Med den strukturerades och systematiserades insamlandet av patientprover upp och Finlands nu åtta biobanker etablerades.
Sedan dess tillfrågas också alla som söker och får vård vid något av de sjukhus som är knutna till biobankerna, om de vill lämna prover i form av blod och vävnad att användas i forskningssyfte. De allra flesta säger ja.
I biobanken vid University of Eastern Finland och universitetssjukhuset i Kuopio, en stad i östra Finland med drygt 112 000 invånare, finns i dag 250 000 prover från drygt 100 000 personer lagrade. Biobanken startade för två år sedan och sedan starten är det endast ett fåtal av de tillfrågade som avböjt att lämna prover till biobanken.
– De allra flesta patienter säger ja, säger Hanna Tuhkanen, forskningskoordinator för Biobank of Eastern Finland. Hittills är det endast tio personer som har sagt nej.
Till skillnad från de flesta svenska biobanker är de finska inte uppdelade efter diagnosområde utan proverna samlas in utifrån geografiskt upptagningsområde. Biobanken i Kuopio berör cirka 600 000 invånare. Vissa variationer mellan biobankerna kan dock förekomma beroende på de olika sjukhusens specialiteter.
Den som lämnar prov till biobanken samtycker också till en bred användning för forskning inom ”health science”. När liknande data- och provinsamling gjordes i Sverige för ett par år sedan inom ramen för projektet Lifegene stoppades det av Datainspektionen, med hänvisning till att det framtida syftet inte var tillräckligt tydligt definierat. Den som lämnade prover bedömdes inte kunna ta ställning till vad hen samtyckte att proverna skulle användas till.
Något sådant dilemma har inte de finska biobankerna stött på, enligt Hanna Tuhkanen. Hon förklarar att det gjordes en noggrann etisk bedömning när biobankerna etablerades och att de har fått klartecken från social- och hälsovårdsministeriet (Ministry of social affairs and health).
– Samma prover kan alltså användas till många olika forskningsprojekt. Människor i Finland vill ta del av och bidra till medicinsk forskning och det finns en väldigt hög tilltro till akademin och universitetssjukhusen här, säger Hanna Tuhkanen.
Innehållet i biobankerna är tillgängligt för både akademisk forskning och forskning som görs av företag, och för såväl finska som internationella aktörer. För akademiska forskare gäller ett självkostnadspris medan prislappen är högre för företag.
Hittills har de finska biobankerna tagit emot ungefär 200 ansökningar om att få använda prover till olika forskningsprojekt. Akademin står för de flesta ansökningarna medan cirka 20 procent kommer från industrin. Mer än hälften av ansökningarna kommer från internationella organisationer.
– Vi har haft en handfull ansökningar sedan vi startade 2013 och har just godkänt den första som gäller ett akademiskt forskningsprojekt hyaluronmetabolism kopplat till njurcancer, säger Hanna Tuhkanen.
Den som vill använda prover i biobankerna måste skicka in en ansökan, med projektplan och godkända etiska tillstånd till de olika biobankerna för vetenskaplig bedömning. Det pågår dock ett arbete med att starta upp en organisation som ska vara knutpunkten för alla förfrågningar rörande samtliga biobanker. Planen är att den ska vara igång under nästa år.
– Vi upplever att det finns ett ökande intresse för att använda biobankerna, inte minst från internationella aktörer. Många andra biobanker i Europa är specialiserade på olika områden och jag tror att vårt upplägg är ganska unikt, säger Hanna Tuhkanen.
