Inbromsad ökning av restanmälningar
Foto: istock

Inbromsad ökning av restanmälningar

Anmälda restsituationer för läkemedel ökade även i fjol, men ökningen skedde främst under första coronavågen.

18 jan 2021, kl 09:30
0

Johan Andersson

Johan Andersson, Läkemedelsverket

"Vi har lärt oss mycket av pandemin."

Läkemedelsverket fick under förra året in 1 151 ärenden om restanmälningar för läkemedel på den svenska marknaden. Det är en ökning med 17 procent jämfört med 2019 då 982 sådana anmälningar kom in.

– När man tittar närmare på restanmälningarna under 2020 så är bilden intressant. Vi såg en markant ökning av restanmälningarna från och med mars och till och med första delen av maj, alltså under den första vågen av coronapandemin. Men från mitten av maj sjönk antalet anmälda restsituationer och har sedan dess legat på ungefär samma nivå som 2019, säger Johan Andersson, ansvarig enhetschef vid Läkemedelsverket.

Restanmälningar steg under första vågen

Varje ärende kan innefatta flera styrkor och förpackningsstorlekar för samma läkemedel. Läkemedelsverkets uppföljningsverktyg har förfinats och tillåter numer att olika styrkor och förpackningar redovisas som egna restärenden. Men för jämförelsens skull har fjolårssiffran ovan tagits fram enligt samma principer som redovisningen tidigare år.

Den sjuttonprocentiga uppgången under året berodde nästan enbart på den oväntade ökningen av efterfrågan på läkemedel under pandemins första månader.

– Det handlade dels om att folk hamstrade läkemedel av oro för att de skulle ta slut. Och dels om en stor ökning av läkemedelsbehovet inom intensivvården och annan sjukhusvård av covid-19-sjuka, säger Johan Andersson.

Ett exempel på kritiska läkemedelsbrister som uppstod var den globala bristen på narkosmedlet propofol som används i intensivvård av covid-patienter. Den drabbade även Sverige och tvingade bland annat fram ransonering av läkemedlet inom veterinärvården. När det gäller hamstring, var det ett problem som påverkade tillgången på många olika läkemedel, både receptfria och receptbelagda. Bland annat uppstod brist på receptfria smärtlindrande och febernedsättande läkemedel som paracetamol.

Flera åtgärder vidtogs

Regionerna samverkar under pandemin inom det så kallade fyrlänssamarbetet för att säkra tillgången till de slutenvårdsläkemedel som bedöms som särskilt viktiga. De har skapat en organisation kallad nationellt kontrolltorn som löpande håller koll på tillgång och efterfrågan på dessa läkemedel i den svenska sjukvården.

– Det är ett bra initiativ som betytt mycket för att klara läkemedelsförsörjningen under pandemin. Regionerna ska ha en stor eloge, säger Johan Andersson.

För att förhindra hamstring av receptläkemedel införde apoteksbranschen i slutet av mars  en ny regel vilken senare också fastslogs genom ett regeringsbeslut. Den innebär att apoteken bara lämnar ut läkemedel för maximalt 90 dagars förbrukning i taget. Det är alltså inte längre möjligt att ta ut läkemedlet tidigare än förmånsreglerna säger genom att acceptera en extra kostnad.

Ökade inte under andra vågen

Trots att spridningen av covid-19 under hösten tog ny fart, låg restanmälningarna kvar på 2019 års höstnivå. Att de inte sköt i höjden på samma sätt som under den första pandemivågen tror Johan Andersson beror på en rad olika faktorer.

– Sammanfattningsvis kan man nog säga att vi har lärt oss mycket av pandemin som åtminstone för tillfället ger en stabilare situation i läkemedelsförsörjningen. Läkemedelsförsörjningen är en komplicerad kedja med många olika aktörer och under året har nya erfarenheter och lärdomar bidragit till förbättringar, säger han.

– På Läkemedelsverket har vi fortsatt att utveckla våra insatser för att förebygga bristsituationer och minska de negativa effekterna av de brister som uppstår. Bland annat genom att underlätta samordning och dialog mellan olika aktörer och att förbättra vår rapportering om restanmälningar.

Johan Andersson är dock noga med att framhålla att problemet med läkemedelsbrister inte är på långa vägar löst, även om ökningstakten verkar ha sjunkit.

– Vi är absolut inte i mål. Det är fortfarande många som drabbas av att deras läkemedel tar slut. I ungefär tre fjärdedelar av fallen går det visserligen att ersätta det restanmälda läkemedlet med exempelvis ett annat likvärdigt läkemedel eller en annan förpackningsstorlek. Men även dessa fall skapar stor oro och mycket problem för patienter samt en avsevärd belastning för vården.

Vill ha nytt informationssystem

Under 2020 redovisade Läkemedelsverket flera regeringsuppdrag om åtgärder mot läkemedelsbrister. Den senaste redovisningen kom i december då myndigheten föreslog att ett nytt informationssystem ska byggas upp. Systemet ska fortlöpande ge nationella lägesbilder av lagerstatus, förskrivning och försäljning av läkemedel.

Men hjälp av denna information ska en huvudansvarig aktör bland annat kunna göra löpande prognoser som underlättar arbetet mot läkemedelsbrister.

– Det behövs en aktör som har överblick genom tillgång till uppgifter om tillgång och efterfrågan på läkemedel. Det behöver inte vara Läkemedelsverket, men vi är beredda att ta uppdraget om vi får det, säger Johan Andersson.

– Att få ned de kritiska läkemedelsbristerna till noll är nog tyvärr en utopi, men förhoppningsvis kan vi få en bättre situation än i dag.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng