Restnoteringar av läkemedel upp 36%

Restnoteringar av läkemedel upp 36%

Läkemedelsverket fick under förra året in 982 anmälningar om restnoteringar av läkemedel. Det innebär en fortsatt ökning som dock saktat in något.

21 jan 2020, kl 10:00
0

Johan Andersson

Johan Andersson, Läkemedelsverket

"Vi räknar med en ökning även år 2020."

Läkemedelsverket fick under 2019 in 982 anmälningar om läkemedel som tagit slut eller var på väg att göra det. Det motsvarade en ökning med 36 procent sedan föregående år då en ännu kraftigare ökning sågs, som Läkemedelsvärlden berättade.

– Det är en stor ökning och ett allvarligt problem. Men ökningen var ändå något mindre än vi tidigare hade befarat och vårt intryck är att ökningstakten har sjunkit något, säger Johan Andersson, chef vid Läkemedelsverkets enhet för läkemedel i användning som arbetar med restfrågorna.

Bland de mer uppmärksammade bristsituationerna under 2019 var sommarens brist på läkemedlet Lithionit (litiumsulfat) för behandling av allvarliga psykiatriska tillstånd. För att förhindra att en stor grupp patienter blev utan viktig behandling behövde andra läkemedel via licens användas. Läkemedelsverket beslutade då för första gången om en typ av generella tillstånd för hela vårdenheter. Det minskade administrationen för vården som slapp söka enskilda licenser för varje patient.

– Det visade sig vara ett verktyg för att underlätta den bristsituationen och sparade mycket tid och möda för många berörda, säger Johan Andersson.

Ett annat exempel på bristsituationer som påverkade många patienter under året är den delvis fortfarande pågående restnoteringen av sömnläkemedlet Zopiklon.

– För de flesta patienter finns ett likvärdigt läkemedel som de kan använda i stället. Men för den som är van vid ett visst sömnläkemedel kan det ändå vara svårt att byta.

Svårt mäta restnoteringar av läkemedel exakt

I februari 2018 införde Läkemedelsverket ett nytt system för inrapportering av restnoteringar, som Läkemedelsvärlden tidigare har rapporterat. Företagen blev skyldiga att anmäla minst två månader i förväg om de vet att ett läkemedel kommer att ta slut under kortare eller längre tid.

Under det första året med det nya systemet rapporterade läkemedelsföretagen 721 restnoteringar vilket var mer än dubbelt så många som året innan. I prognoserna för 2019 spådde Läkemedelsverket att restnoteringarna skulle passera 1000-strecket, men det gjorde de alltså inte utan stannade på 982.

Johan Andersson betonar dock att siffran handlar om inkomna ärenden:

– Ett sådant ärende kan ibland handla om flera olika styrkor och förpackningar. Och det kan också vara så att ett ärende gäller en restnotering av ett visst läkemedel under exempelvis januari-februari och att det kommer in ytterligare ett ärende som gäller restnotering av samma läkemedel i juni. Siffran anger alltså inte det exakta antalet läkemedel som varit restnoterade.

– Men detta är den siffra vi har att tillgå och den verkar även stämma bra med de rapporter vi får om utvecklingen i våra nordiska grannländer, säger han.

Äldre läkemedel tar slut oftare

Johan Andersson räknar med att restnoteringarna kommer att fortsätta att öka under 2020.

– Vi tror tyvärr att det blir en ökning i år också, men takten kan eventuellt komma att mattas av ytterligare, säger han.

Enligt Läkemedelsverkets bedömning är det inte några särskilda sjukdomsområden som är särskilt drabbade av läkemedelsbristerna.

– Det som däremot är tydligt är att de största problemen finns när det gäller äldre läkemedel där det inte finns patentskydd. Nyare läkemedel restar mer sällan, säger Johan Andersson.

Denna iakttagelse stämmer med den bild av problemen med läkemedelsbrister som den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA gav i en rapport i oktober 2019. Rapporten lyfter fram att tillverkare saknar incitament för att producera de läkemedel som är mindre lönsamma, och incitament för att utveckla stabila produktions- och leveranskedjor för dessa. Detta är enligt rapporten några av de viktigaste grundorsakerna till den allt mer sviktande globala tillgången på läkemedel.

– Läkemedelsförsörjningen är en komplex struktur med många inblandade parter. Bland andra läkemedelsbolag, API-tillverkare, parallellimportörer, distributörer, apotek, olika vårdgivare och olika myndigheter har alla sina roller. Vi på Läkemedelsverket erfar att marginalerna i alla led av läkemedelsförsörjningen har minskat. Därmed får även små skiftningar i tillgång, lager och efterfrågan stora konsekvenser, säger Johan Andersson.

– Läkemedelsverket har små möjligheter att på egen hand påverka denna globala grundproblematik. Vi fokuserar på att bli bättre på att tillsammans med andra aktörer hantera bristsituationerna så att de får så lindriga konsekvenser som möjligt.

Listan ska utvecklas vidare

I arbetet med att lindra restnoteringarnas konsekvenser ingår att Läkemedelsverket informerar om kommande och pågående restnoteringar. Det sker med hjälp av kontinuerligt uppdaterade listor på webbplatsen. Det finns en lista över kommande och pågående restnoteringar och en över avslutade.

Restlistorna är Excelfiler och finns även i ett format som går att föra över till andra webbplatser. Enligt Johan Andersson är listan över kommande och pågående restnoteringar flitigt använd av hälso- och sjukvården.

– Enskilda förskrivare har visserligen ännu inte så bra koll på restnoteringslistan. Men läkemedelsenheteter, sjukhusapotek och andra enheter som jobbar just med att planera läkemedelsförsörjningen använder den mycket, säger han.

Listorna har fått en del kritik för att ge för lite information om de olika restnoteringarna.

– Listorna går absolut att utveckla vidare och det arbetar vi också med. Men det finns en del begränsningar när det gäller vilken typ av information som Läkemedelsverket kan ge, säger Johan Andersson.

Vill ha insyn i lagerstatus

– Dels måste vår information vara producentobunden vilket gör att vi inte kan rekommendera en specifik produkt som alternativ utan måste formulera våra rekommendationer mer generellt. Och dels efterfrågar många information som vi antingen inte har eller inte kan ge på grund av affärssekretess, bland annat om de bakomliggande orsakerna till olika restnoteringar.

Det finns även ett informationsproblem som beror på att Läkemedelsverket inte har tillgång till uppgifter om lagerstatus hos apotek och grossister, förklarar han:

– När ett läkemedel är restnoterat vill vården veta om de alternativa läkemedlen faktiskt finns att beställa. Det är det de frågar allra mest om. Men det kan vi inte svara på eftersom vi inte känner till lagerstatus.

Hittills har Sveriges apoteksförening, som har bättre tillgång till denna information, ofta hjälpt till att få fram uppgifterna. Men enligt Johan Andersson tar det längre tid än det skulle göra om Läkemedelsverket hade direkttillgång till uppgifterna.

– Det skulle vara smidigare och är därför något vi önskar och vill titta vidare på.

I Norge kommer motsvarigheten till Läkemedelsverket eventuellt att få den insynen i lagren då regeringen i höstas lade fram ett lagförslag om bland annat detta.

Restinformation på FASS

I mitten av februari kommer läkemedelsportalen FASS att lansera en ny webbtjänst som visar pågående restnoteringar. Informationen kommer att bygga på Läkemedelsverkets restlista och visas i anslutning till övrig information om varje aktuell produkt.

– Det kommer att göra informationen mer synlig vilket är mycket positivt. Dessutom skapar det större möjligheter att vidareutveckla informationen. En tanke vore att koppla ihop den med de data om lagerstatus som FASS redan har, säger Johan Andersson.

Sedan i höstas arbetar Läkemedelsverket också med ett uppdrag från regeringen om att vidareutveckla arbetet med restnoterade läkemedel. Fokus ligger på att se över formerna för den egna informationsspridningen om kritiska läkemedelsbrister, samt hur samarbetet mellan olika aktörer kan bli bättre.

Senast 31 januari i år ska Läkemedelsverket delredovisa den del av uppdraget som handlar om att föreslå hur samordningen mellan berörda aktörer kan förbättras. Och 30 juni är det dags att redovisa förslagen som gäller informationsspridningen. Arbetet med att genomföra förbättrad samordning och information kommer sedan att pågå till och med 2023.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng