Annons
Läkemedelsverket i Norge kan få ransonera vid brist

Läkemedelsverket i Norge kan få ransonera vid brist

Den norska regeringen föreslår omfattande lagändringar för att mildra följderna av läkemedelsbrister.

29 okt 2019, kl 11:51
0

Den norska regeringen vill ge landets läkemedelsmyndighet, Statens legemiddelverk, kraftigt ökade befogenheter att nationellt hantera det växande globala problemet med läkemedelsbrister. I ett lagförslag som nu skickats på remiss föreslår regeringen ändringar av landets läkemedelslag och apotekslag samt av vissa föreskrifter.

De föreslagna lagändringarna säkrar bland annat Statens legemiddelverks insyn i både apotekens och grossisternas lagerstatus. Detta för att kunna få en heltäckande bild av tillgången på olika läkemedel i landet.

När det blir brist på ett visst läkemedel ska myndigheten kunna sätta in olika tvingande ransoneringsåtgärder för att skadorna ska bli så små som möjligt. Statens legemiddelverk ska till exempel kunna besluta om olika typer av ransonering från apotekens sida, som att begränsa de mängder som får expedieras eller prioritera en viss patientgrupp.

Även på grossistsidan ska myndigheten kunna besluta om ransoneringar för att se till att tillgängliga läkemedel fördelas jämnt över landet.

Myndigheten ska dessutom kunna förbjuda parallellexport av läkemedel som det råder brist på. På grund av jämförelsevis låga läkemedelspriser har Norge en betydande parallellexport.

– Förslaget ger Statens legemiddelverk möjlighet att säkra att de läkemedel som finns i Norge förblir här och fördelas så jämlikt som möjligt, säger hälsominister Bent Høie (H) i ett pressmeddelande.

Ros och ris

Lagförslaget välkomnas av Statens legemiddelverk.

– Vi har saknat precis den här typen av bestämmelser för att kunna göra viktiga insatser. Om det uppstår bristsituationer behöver vi till exempel kunna bestämma att patienter bara får ta ut medicin för en månad i taget. Då förhindrar vi hamstring och får möjlighet att sätta in ytterligare åtgärder, säger myndighetens medicinska chef Steinar Madsen till Verdens gang.

En aktör som däremot är kritisk är den norska Apoteksforeningen som framför allt ogillar förslaget om ökad insyn i apotekens och grossisternas lagerstatus.

– Vi har länge fört en dialog med myndigheterna för att hitta bästa möjliga lösningar när läkemedelsbrist uppstår. Därför blir vi väldigt överraskade och kritiska när departementet väljer att använda många ingripande regleringar. Fortsatt dialog hade kunnat ge snabbare och bättre resultat, säger Oddbjørn Tysnes, direktör för näringspolitik i Apoteksforeningen, till nyhetssajten Healthtalk.

Han framhåller också att han saknar förslag om hur läkemedelsleverantörerna ska bidra till att lösa problemet med läkemedelsbrister:

– Det är märkligt att departementet inte har ett enda förslag till reglering av den part som faktiskt är huvudorsaken till att bristerna uppstår, säger han.

Lagförslaget är nu på remiss till 2 januari 2020.

I Sverige har, som Läkemedelsvärlden rapporterat, Läkemedelsverket ett regeringsuppdrag att utreda dels hur kommunikationen mellan aktörer om restnoteringar kan förbättras och dels hur myndighetens egen information utåt om läkemedelsbrister behöver utvecklas. Däremot finns inget svenskt regeringsförslag om att ge myndigheten de möjligheter att ingripa som föreslås i Norge.