?Landstingen måste själva driva på processen?

I dag finns få förskrivningsstöd i Sverige. Regionalt självstyre och korta beslutsvägar i det egna landstinget har varit viktigare än nationell kommunikation. Men vinden håller på att vända.

17 okt 2003, kl 14:59
0

Om några år kommer det att finnas både ordinations-, förskrivnings- och beslutsstöd i mycket större utsträckning än vad det gör i dag. Som dessutom kan kommunicera med varandra, över hela landet.
? Det finns inte mycket i Sverige i dag men vi är på väg åt det hållet, säger Kenneth Widäng, distriktsläkare vid Björknäs vårdcentral i Boden och ordförande i Norrbottens läns läkemedelskommitté.
I dag finns i princip bara ett förskrivningsstöd med medicinskt innehåll direktkopplat till receptenheten i datorjournalen i drift. Det är Janus som finns permanent på Gustavsbergs vårdcentral utanför Stockholm, men har också varit i provdrift på ett tiotal andra vårdcentraler i Stockholmsområdet (se nästa artikel).



Samma databaser

Tanken är att relevant information om patienten ska kunna tas fram av läkaren vid besöket. Det gäller uppgifter som olika vårdtillfällen, med möjlighet att nå epikrisen, labbsvar, röntgenresultat, operationer, ordinerade och uthämtade läkemedel. I förlängningen ska det förhoppningsvis vara möjligt att information från alla vårdenheter över hela Sverige vid behov ska kunna kommuniceras digitalt.
Kenneth Widäng tror att det kan bli några olika system över landet. Men dessa måste i grund och botten ha standardiserade kommunikationsprotokoll.
? Det behövs kvalitetsgranskade och kvalitetssäkrade underliggande källor som länkas till besluts- och förskrivningsstöden. Där får vi nog bara ett system, säger Kenneth Widäng.
Därför startades Signeprojektet för drygt ett år sedan. Det arbetar för att det arbete som lagts ner inom janusprojektet och inom Sveriges Läkarförbunds beslutsstödssystem Spriterm ska tas tillvara och utvecklas till en landstingsstyrd verksamhet. För det arbetet har Signe skapat Sil, Svensk informationsdatabas för läkemedel, en kvalitetsgranskad och kvalitetssäkrad databas som kan användas av alla klienter, oavsett journalsystem. Sil ska innehålla kunskapsdatabaser från till exempel SBU, Socialstyrelsen och Läkemedelsverket, samt kvalitetsgranskade versioner av varuregister, utbytbara läkemedel och ATC-register. Även lokala och nationella vårdprogram kan kopplas till Sil.
Signe ska också se till att kunskapsdatabaserna administreras och underhålls för att bibehålla kvaliteten.



Ställa tuffare krav

Under hösten 2004 lanseras NPL, Nationellt produktregister för läkemedel. Det ska fungera som ett enda och för alla aktörer gemensamt produktregister, och blir en viktig del av Sil.
? NPL är en samling av källor där ägarna till dessa, till exempel läkemedelsindustrin, Apoteket och Läkemedelsförmånsnämnden, tagit ansvar för konsistens i den samlade databasen. Sil är en påbyggnad där sjukvårdshuvudmännen tar ansvar dels för en utökad kvalitetskontroll och kopplingar till andra källor av värde för sjukvården. Genom Sil tar vården dessutom ansvar för vissa källor där finansiering idag är oklar, till exempel interaktionsregister, graviditet, amning och förskrivningsklassifikation, säger Mikael Hoffman, chef för läkemedelsenheten i Östergötland.
För att säkerställa att den framtida utvecklingen sker på sjukvårdens villkor, måste sjukvården bli mycket tuffare vad gäller att ställa krav på sina leverantörer och samarbetspartners.
? Det måste man eftersom sjukvården har ansvaret för vården, har kunskapen, är kund hos journalleverantörerna samt betalar för läkemedlen, säger Mikael Hoffman.



Målmedveten satsning

En anledning att det saknas nationell standard är att det finns ett 25-tal olika journalsystem, vilket inte underlättar utvecklingen. En annan är att ingen gått i bräschen och drivit frågan på nationell nivå. Istället har flertalet regionala lösningar utvecklats.
? Stockholm har varit framstående när det gäller att tänka på de här frågorna. De vet vad de vill och var de vill komma. Janus är en målmedveten satsning. Sen har man inte alltid nått ända fram, säger Kenneth Widäng.
Förutom Stockholm är de mer drivande landstingen Norrbotten, Jönköping och Östergötland. Region Skåne kommer att lansera sin Kliniska portal under nästa år. Där ska samtliga ordinerade läkemedel läsas in från olika journalsystem och presenteras för läkaren. På sikt ska även labbresultat och annan information inkluderas. Västra Götalandsregionen är på gång men har inget färdigt system.
? Det sker ett aktivt arbete i ganska många landsting. Men arbete som driver fram till de stora nationella lösningarna bedrivs i de stora landstingen, säger Kenneth Widäng.
Landstingen ser gärna att staten driver på för ett nationellt system. Men staten, i form av statssekreterare Mikael Sjöberg på Socialdepartementet, menar att det är landstingens uppgift att ta fram förskrivningsstöd.
? Det är inte mig de ska vinna för sina idéer, det är landstingsdirektörerna. Vi är gärna med i arbetet, men det är de själva som ska driva frågan, säger Mikael Sjöberg.
Landstingen börjar nu inse att de själva måste driva frågan centralt. Ett organ som skulle kunna göra det är Carelink, ett företag som ägs gemensamt av landstingen, några kommuner och Apoteket AB.



Professionen ska leda

Fram till nu har landstingen tyckt att nyttan av snabba beslutsvägar och att styra själv har varit viktigare än att få system som kan kommunicera med varandra.
? Men det har kommit en tydlig motströmning de senare åren. Man har byggt upp organisationer som Carelink, Infomedica och Signe och som är tydliga exempel på att vi går åt andra hållet, säger Kenneth Widäng.
Han menar att vissa landsting jobbar väldigt entusiastiskt medan andra står vid sidan och hejar på men är med på tåget.
? Men det finns väldigt få motkrafter som jag ser det.
Kenneth Widäng tycker att det som behövs för en nationell samordning är att landstingen måste bestämma sig för att agera gemensamt.
? Men det är professionen, med tunga läkarföreträdare, som måste vara loket i processen. Möjligtvis tillsammans med ekonomerna, eftersom här finns både kvalitetsvinster och pengar att göra, säger Kenneth Widäng.
? De reella vinsterna är bättre personalutnyttjande, en smidigare och säkrare läkemedelshantering, samt kvalitetshöjningar för patienterna.



Måste integreras

Fram till vad som skulle kunna kallas ett nationellt system finns flera olika lösningar ute i landet. I princip alla journalsystem har någon form av varulista som kommer upp på skärmen vid receptförskrivning. Listan visar vad som finns på apoteket. Ibland finns kommitténs rekommenderade preparat markerade. En del system har också tillgång till Fass, ibland med interaktions- och graviditetsvarningar.
På vissa håll finns olika system för att skicka elektroniska recept direkt till apoteket, samt möjligheter att beställa dosförpackade läkemedel, så kallade e-dos.
? Men vi vill inte ha fristående system, som till exempel e-dos, som inte är kopplade till journalen. Då används de inte. Det måste vara integrerat, säger Kenneth Widäng.
På andra håll finns dessutom gemensamma läkemedelslistor, bland annat i Västra Götaland, dock i ganska liten skala, samt i hela landstingsvården och vissa kommuner i Norrbotten. Genom listan finns information om alla läkemedel som en patient har ordinerats samlad på ett och samma ställe. Oavsett om patienten kommer till vårdcentralen, medicinkliniken eller akuten får behandlande läkare upp alla läkemedel som patienten använder. I dagsläget har dock inte apotekspersonalen tillgång till listan.
Landstingen i Jönköping och Östergötland håller på att utveckla ett liknande system, också det baserat på Spriterms databaser, som kommer att sättas i pilotdrift vid årsskiftet. Systemet är framtaget i samarbete med Cambio, ett Linköpingsbaserat IT-företag.
Vid årsskiftet 2005/2006 kommer det att införas på bred front på alla vårdcentraler, sjukhus och privatläkare med vårdavtal.
? Då får vi också en gemensam läkemedelslista, säger Mikael Hoffman.
Samma system är också aktuellt för landstingen i Värmland och Uppsala där praktiska försök pågår.



Arbetar annorlunda

Norrbotten är på gång med ett mindre förskrivningsstöd som baseras på Spriterms cirka 40 olika informations- och kunskapsdatabaser. Det bygger vidare på den gemensamma enhetliga datorjournalen VAS (vårdadministrativt system) som finns i hela länet. Där finns möjlighet till besöksregistrering, kassa, röntgen, operationsplanering, remisshantering och mycket annat. Det finns också möjlighet att beställa e-dos till patienten, liksom att skicka e-recept.
? Det enda vi saknar för ett komplett system är data från apoteken över vilka läkemedel som patienten verkligen hämtar ut, säger Kenneth Widäng.
Han menar att Norrbotten har arbetat annorlunda än de andra landstingen, och nått längre.
? Vi har tagit små steg och löst problemen efterhand utan ett stort definierat mål långt fram. Men vi har ett system i drift i hela sjukvården. Det har inte de andra landstingen, säger Kenneth Widäng.
Även de stora dataföretagen och journalleverantörerna arbetar med att förbättra sina system. Medidoc har system kopplade till Fass och Spriterm.
Under 2004 kommer beslutsstödsdelen från Janus, bestående av interaktioner, graviditet och amning, att läggas in i BMS Journal.
TietoEnator har Infomedix med en nyutvecklad läkemedelsmodul för förskrivning och beslutsstöd. Systemet kommer att tas i pilotdrift på sju vårdcentraler och sjukhus i Region Skåne i januari 2004.
Sigma har en webbaserad lösning som har fått kritik. Den är gratis för landstingen men finansieras genom att industrin får lägga in information om sina produkter. I en artikel i Läkartidningen i våras menar Lars L Gustafsson, ordförande för Läksak i Stockholm, att denna lösning inte tillgodoser vårdgivarnas behov av producentobunden information.
Vid sidan av de fasta lösningarna finns även enklare ordinationsstöd i handdatorer och mobiltelefoner. Dessa lämpar sig mer för informationssökning än för receptförskrivning. Exempel är DocTool, Dr Companion, SafeMed Pocket och AirClic.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng