huvudlus
Bild av huvudlus förstorad i mikroskop.

Läkemedelsverket vill avliva myter om huvudlöss

Förebyggande lussprayer rekommenderas inte i Läkemedelsverkets nya behandlingsrekommendation.

7 Okt 2019, kl 13:00
0

Läkemedelsverket har med hjälp av en expertgrupp uppdaterat sina rekommendationer om behandling vid smitta med huvudlöss.

Förebyggande insatser har fått stort utrymme. Läkemedelsverket framhåller att omgivningen – till exempel anhöriga, lekkompisar och förskola eller skola – snabbt ska informeras om huvudlöss upptäcks. Rekommendationen uppmuntrar till så kallade luskammardagar i början av höstterminen för att luskamma alla barn efter sommaren då huvudlusen är som mest aktiv. Alla i en grupp som har levande huvudlöss bör behandlas samtidigt för att minska risken för återsmitta.

Däremot rekommenderar Läkemedelsverket inte någon av de förebyggande sprayer och andra produkter som finns på marknaden.

– Vi anser inte att det finns tillräckligt stöd för deras effekt, säger Elin Kimland vid Läkemedelsverket, projektledare för uppdateringen.

Hon förklarar att den nya behandlingsrekommendationen i stort följer det som är praxis i dag.

– Men vi vill förtydliga vilka behandlingar det finns tillräcklig evidens för och understryka vikten av förebyggande åtgärder.

Behandla bara levande löss

Ett budskap i rekommendationen är att endast personer som har levande huvudlöss ska behandlas. De levande lössen hittas med hjälp av luskamning, gärna efter att håret gjorts lättkammat med balsam.

De lusmedel som rekommenderas i första hand är medicintekniska produkter baserade på dimetikon (till exempel Hedrin och Linicin).

– Det är för produkter med dimetikon som det finns bäst evidens för att de är effektiva. Och de har också minst biverkningar, säger Elin Kimland.

Behandlingen bör upprepas efter en vecka. Efter avslutad behandling rekommenderas att luskamma både den som haft löss och den närmaste omgivningen två gånger i veckan under två veckor för att försäkra sig om att inga nya löss dyker upp.

Det finns även ett registrerat läkemedel mot huvudlöss, Tenutex (disulfiram och bensylbensoat). Dess roll tonas dock ned i behandlingsrekommendationen.

– Det är ganska besvärligt att använda eftersom det ska sitta i under ett dygn. Det kan även ha vissa biverkningar och vi har inte sett stöd för att det skulle ha bättre effekt än de medicintekniska produkterna med dimetikon.

Vill öka luskunskap

Läkemedelsverket vill öka kunskapen och avliva myter om huvudlöss och har även tagit fram ett informationsblad till allmänheten.

En seglivad myt är att det är viktigt att tvätta eller frysbehandla i stort sett allt som en lussmittad person varit i kontakt med. Men, förklarar Läkemedelsverket, det är onödigt eftersom en huvudlus som hamnat utanför hårbotten överlever i högst ett dygn och då inte har förmåga att på nytt slå sig ned i någons huvudhår.

Det är endast genom direktkontakt huvud mot huvud som lössen sprids, exempelvis när barn använder samma surfplatta, skriver Läkemedelsverket som även framhåller att huvudlusen inte kan flyga eller hoppa och gillar rent hår lika bra som smutsigt. Huvudlöss är alltså inget tecken på dålig hygien.