Nyligen blev Xyzal (levocetrizin) godkänd på en ny indikation av EMEA, nämligen PAL eller persistent allergic rhinitis. På UCB-Pharmas hemsida, (www.ucb-group.com) så står det att Xyzal är det första läkemedlet som fått indikationen PAL.
Mot allergisk rinit finns många läkemedel och sannolikt får den här patientgruppen hålla tillgodo med dessa i dagsläget trots att det nu finns ett läkemedel som är evidensbaserat.
När Xyzal blev godkänt av läkemedelsverket i Sverige så avslog Läkemedelsförmånsnämnden subvention med motiveringen att hälsoekonomisk bedömning jämfört med cetirizin saknades. Så kallade efficacydata på huvudindikationen krävs för att en hälsoekonomisk bedömning skall vara aktuell.
Xyzal (levocetrizin) är ett nytt läkemedel mot allergiska besvär och är en optiskt ren vidareutveckling av Zyrlex (cetrizin) med kliniska fördelar. Zyrlex i sin tur är en vidareutveckling (metabolit) av Atarax (hydroxizin) som har använts sedan femtiotalet i Sverige mot allt från klåda och nässelutslag till oro och generaliserad ångest. Det faktum att vi varit exponerade för levocetrizin i över 50 år borde borga för en mycket hög säkerhet.
Det är möjligt att även cetrizin fungerar mot PAL men det är inte evidensbaserat. Min förhoppning är att alla patienter som idag inte får adekvat behandling av PAL ska få det och då inom förmånen.
Vi kan inte stoppa läkemedel som har en hög säkerhetsprofil och ligger i absoluta forskningsfronten. Jag ställer mig mycket frågande till att vi i Sverige inte uppmuntrar innovation och vidareutveckling, vem vet: kanske är det fler preparat som får avslag med samma motivering på bekostnad av svenska patienters hälsa?
Ska vi ägna oss åt evidensbaserad medicin eller bara behandlingstradition?
Axel Carlsson
Leg. Apotekare
Jävsdeklaration: Axel Carlsson har tidigare varit anställd på UCB-Pharma