Läkemedelsresterna i vår vattenmiljö.
”Lagstiftning kan vara nödvändig”

”Lagstiftning kan vara nödvändig”

Bättre läkemedelsrening vid reningsverken är en nödvändig åtgärd för att minska läkemedlens miljöpåverkan, menar Stefan Berggren på Läkemedelsverket.

28 jan 2022, kl 08:34
0

Annons
Stefan Berggren.

Stefan Berggren Foto: Jeanette Hägglund.

De växande mängderna av läkemedelsrester som kommer ut i våra vattendrag via avloppsvatten är ett av de stora miljöproblemen kring läkemedel, vilket Läkemedelsvärlden har belyst i flera artiklar. Många aktörer arbetar med problemet som i längden kan orsaka antibiotikaresistens och ha en negativ påverkan på djurliv och ekosystem. En av dessa aktörer är Läkemedelsverkets Kunskapscentrum för läkemedel i miljön som arbetar med att samla in och sprida kunskap i frågan. Centret har skapats efter ett uppdrag från regeringen. Satsningen presenterades i budgetpropositionen för 2018.

Läkemedelsvärlden har pratat med Stefan Berggren som är ansvarig för kunskapscentret. Han anser att lagstiftning kan vara ett viktigt verktyg för att få kommunerna att bygga ut sina reningsverk med en bättre rening för läkemedel i miljön.

– En lagstiftning är oberoende av förutsättningar och det kan bli liknande krav för alla. Det kan behövas. Men det behöver ske på ett förnuftigt och proportionellt sätt och fokus behöver här ligga på åtgärderna där man får störst positiv effekt.

Enligt Stefan Berggren kan exempelvis frågor som befolkningsunderlag eller särskilt viktiga och sårbara recipienter, alltså de vattendrag som avloppsvattnet leds till, vara centrala.

Effektiv metod att rena bort läkemedelsrester

I en tidigare artikel rapporterade Läkemedelsvärlden om Naturvårdsverkets uppdrag att dela ut bidrag till kommuner för att stimulera dem till att bygga ut reningsverk med en mer effektiv reningsmetod som renar bort läkemedelsrester.

Den läkemedelsrening som har testats på flera reningsverk har visat sig vara väldigt effektiv. Vid Degeberga reningsverk i Kristianstads kommun, som med hjälp av Naturvårdsverkets bidrag har byggt om sitt system, har man med hjälp av den avancerade tekniken kunnat rena flera ämnen till omkring 99 procent. Men metoden är också väldigt dyr, vilket innebär att kommuner kanske inte självmant kommer att införa den nya tekniken.

En ny rapport, som har skrivits på uppdrag av Svenskt vatten, visar att det skulle krävas investeringar på uppåt tio miljarder kronor om alla Sveriges reningsverk skulle byggas om med denna avancerade reningsteknik.

Tillverkning och användning

Läkemedelsverkets arbete med frågan om läkemedelsrester i avloppsvattnet är framförallt inriktat på tillverkning och användning.

–  Vi arbetar i första hand med aktiviteter uppströms bland annat med behandlingsrekommendationer och andra informationsinsatser. Sedan samarbetar vi även med andra myndigheter som till exempel Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten, säger Stefan Berggren.

Enligt honom är en annan viktig del att ta fram nya mer miljövänliga läkemedelsalternativ.

– Mycket av det ansvaret ligger på läkemedelsföretagen och jag vet att man arbetar med det. Läkemedelsverket kan bland annat stötta med information för att lyfta behovet och visa på fördelarna med mer miljövänliga läkemedel, säger Stefan Berggren.

Han tror att det i framtiden kommer att vara en marknadsfördel att ha både en transparent process när det gäller miljöpåverkan i tillverkningskedjan och när det gäller hur slutprodukten tas om hand och bryts ner.

– Förskrivare och konsumenter efterfrågar i allt högre grad miljöinformation. Detta gäller även i samband med offentlig upphandling. Sedan tror jag att det även kan påverka investeringsviljan från investerare om företagen tydligt visar hur de arbetar med olika aspekter kring hållbar utveckling kopplat till läkemedelsproduktion. Och där är miljödelen förstås en viktig del.

Tillverkningen av substanser och hjälpämnen som finns i läkemedel sker till allra största del utanför Sveriges gränser, vilket man måste ta hänsyn till när det gäller miljöarbetet, menar Stefan Berggren.

– Vi behöver ha en förståelse för helheten och tänka på hela livscykeln för läkemedlen, det vill säga från produktion till hantering av avfall.

Vad är de värsta konsekvenserna om det inte sker en förbättring?

– Ett tydligt exempel på vad som händer är ju antibiotikaresistensen. Och resistensen stannar ju inte vid utsläppskällan utan sprids över hela världen. Det gör att det blir ett globalt problem.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng