Konstgjorda hornhinnor gav blinda synen tillbaka
En laboratorieframställd hornhinna. Foto: Thor Balkhed/Linköpings universitet

Konstgjorda hornhinnor gav blinda synen tillbaka

Forskare i Linköping har utvecklat hornhinneimplantat som skapas av proteiner från grishud.

11 aug 2022, kl 17:00
0

Forskare vid Linköpings universitet och bioteknikföretaget Linkocare life sciences AB arbetar sedan flera år med att utveckla konstgjorda hornhinnor. I en pilotstudie testade de hornhinneimplantat framställda av proteinet kollagen från grishud. Patienterna var blinda eller hade kraftigt försämrad syn.

Operationerna gick bra och två år efteråt hade deltagarna starkt förbättrad syn. Ingen var längre blind. Studien är publicerad i Nature biotechnology.

– Resultatet visar att det går att utveckla ett biomaterial som uppfyller alla kriterier för att kunna användas som implantat hos människor och som kan massproduceras och lagras. På så sätt kan behandlingen nå ännu fler med synproblem, säger i ett pressmeddelande Neil Lagali, professor i experimentell oftalmologi, Linköpings universitet.

Konstgjorda hornhinnor kan lösa brist

Han är en av forskarna bakom pilotstudien och framhåller att de konstgjorda hornhinnorna kan vara en lösning på det stora problemet med brist på donerade mänskliga hornhinnor. Ett problem som är allra störst i de delar av världen där blindhet på grund av hornhinnesjukdomar är vanligast.

Enligt beräkningar är omkring 12,7 miljoner människor i världen blinda på grund av skador av infektioner eller andra sjukdomar i hornhinnan, ögats yttersta skikt. Det enda sättet att återställa synen är att byta ut den förstörda hornhinnan. Men bland annat bristen på donerade hornhinnor gör att bara en mycket liten andel av patienterna kan få sådan behandling.

För att få fram ett alternativ till donerade mänskliga hornhinnor använde Linköpingsforskarna renade kollagenmolekyler från grishud, en restprodukt från slakterier. Forskarna stabiliserade molekylerna och lyckades få fram ett genomskinligt och tåligt material som det gick att forma hornhinneimplantat av.

Medan donerade hornhinnor måste användas inom två veckor kan de biosyntetiska lagras i upp till två år före användning.

Studie i Indien och Iran

Pilotstudien genomfördes i Indien och Iran, två länder där blindhet på grund av hornhinnesjukdomar och dåliga behandlingsmöjligheter är ett stort problem. Syftet var först och främst att fastställa att de biosyntetiska implantaten var säkra att använda. Men behandlingen gav också en så positiv effekt på deltagarnas synförmåga att det förvånade forskarna.

De 20 deltagarna hade sjukdomen keratoconus som ger en tunn och toppig hornhinna vilket gradvis försämrar synen. Fjorton av deltagarna var helt blinda och övriga hade kraftigt nedsatt syn. Läkarna använde en ny operationsmetod som även den utvecklats av Linköpingsforskarna där implantatet sätts in utan att den skadade hornhinnan behöver tas bort.

Läkningen efter operationerna var komplikationsfri. Immundämpande ögondroppar i åtta veckor räckte för att förhindra avstötning av implantaten medan behandling mot avstötning brukar behövas i flera år hos personer som fått mänskliga hornhinnetransplantat.

Återställde synen

Forskarna följde deltagarna i två år och såg inga komplikationer under denna tid. Hornhinnornas tjocklek och form normaliserades. På gruppnivå var effekten på synen lika bra som om deltagarna skulle ha fått mänskliga transplantat. Efter två år var ingen av deltagarna blind. Tre tidigare blinda patienter i Indien hade perfekt synskärpa efter operationen.

Forskarna går nu vidare med större kliniska studier med sikte på att få de biosyntetiska hornhinnorna regulatoriskt godkända. De kommer också att studera om implantaten fungerar även vid andra hornhinnesjukdomar och -skador.

Pilotstudien finansierades delvis av företaget Linkocare life sciences som tillverkar implantaten. Andra delar av finansieringen kom från EU-programmet Horizon 2020 och från Region Östergötland.

En av forskarna har patent på den biosyntetiska hornhinnan via Linkocare AB och sitter tillsammans med ytterligare en av forskarna i företagets styrelse.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng