Läkemedelsrester ökar i färskvatten

Läkemedelsrester ökar i färskvatten

Koncentrationerna av läkemedelsrester i färskvatten har ökat i hela världen under de senaste 20 åren.

22 feb 2019, kl 16:17
0

I en ny studie har forskare vid bland annat Radboud university i Nijmengen, Nederländerna, gjort en global analys av läget beträffande två olika läkemedelssubstanser färskvatten. Studien har publicerats i Environmental research letters. Forskarna varnar för att koncentrationerna av vissa läkemedel i sjöar, floder och andra sötvattendrag är på väg att nå nivåer där de innebär en påtaglig risk för skador på växt- och djurliv och människors hälsa.

– Vår studie visar att det behövs en mer utbredd datainsamling för att mäta problemen över världen, sade forskaren Rik Oldenkamp som ledde studien i ett uttalande i samband med publiceringen.

– För att få en korrekt bild av miljöriskerna orsakade av läkemedel är vi beroende av god tillgång på data, men den är begränsad.

Miljöhotet från läkemedelsrester i avloppsvatten uppmärksammas allt mer, vilket Läkemedelsvärlden skrivit om. Eftersom många läkemedel bryts ned dåligt i reningsverken hamnar läkemedelsresterna ofta så småningom i färskvatten, bland annat sådant som används till dricksvatten. Flera studier har, som Läkemedelsvärlden rapporterat, exempelvis visat att läkemedelsrester påverkar fiskars beteende.

Men vattenanalyser av läkemedelsrester görs inte lika regelbundet i alla delar av världen. Därför utvecklade forskarna i den aktuella studien en modell för att beräkna läkemedelskoncentrationer i färskvatten utifrån bland annat konsumtionssiffror för läkemedlen samt kunskap om läkemedlens utsöndring och nedbrytning och om effekterna av avloppsrening.

I studien fokuserade forskarna på epilepsimedicinen karbamazepin och bredspektrumantibiotikumet ciprofloxacin. Med hjälp av modellen beräknade de koncentrationerna av de två läkemedlen i färskvattenkällor i olika områden i världen under åren 1995-2015. De jämförde sina resultat med mätningar som gjorts i dricksvattenreservoarer på olika platser på jorden. Jämförelsen visade att modellen fungerade bra för att förutsäga koncentrationerna av karbamazepin medan de verkliga värdena var högre än modellens för antibiotikumet ciprofloxacin.

På grund av en ökad användning av läkemedlen och en växande befolkning har koncentrationerna av båda substanserna mångfaldigats på 20 år. Forskarna bedömer att de miljömässiga riskerna därmed har ökat med mellan tio och 20 gånger.

Särskilt för ciprofloxacin anser forskarna att resultaten är oroande.

– Koncentrationerna av detta antibiotikum kan vara skadlig för bakterier i vattnet som spelar en viktig roll i olika näringscykler, sade Rik Oldenkamp.

– Antibiotika kan också ha en negativ effekt på bakteriekolonier som används vid avloppsrening och påverka utvecklingen av antibiotikaresistens.