INFÖR LÄKARSTÄMMAN:
Smittkoppsepidemi värsta tänkbara bioterror-scenario

Vid ett extrainsatt symposium på läkarstämman den 30 november debatteras Sveriges beredskap för biologisk terrorism.

22 nov 2001, kl 16:04
0

Annons

Mjältbrandsfallen i USA och höstens uppmärksammade försändelser med pulver i Sverige har placerat samhällets beredskap för biologisk terrorism överst på agendan.
På läkarstämman diskuteras det brännande ämnet på ett extrainsatt symposium den 30 november som rubricerats ?Bioterrorism ? vår beredskap är god!??

Frågan är huruvida utropstecknet eller frågetecknet efter påståendet är mest relevant. I Sverige är de flesta experter och myndighetsrepresentanter ? åtminstone utåt ? överens om att beredskapen är god.

? Vi har en välfungerande smittskyddsorganisation och ett bättre utgångsläge än många andra länder, säger Kurt Lantorp, smittskyddsläkare i Jönköpings län och en av deltagarna vid symposiet.

Även om de i skrivande stund hittills falska larmen om mjältbrand i Sverige skulle avlösas av en reell smittspridning är detta av flera skäl inget katastrofscenario. Sjukdomen är behandlingsbar och smittar inte mellan människor.

? Vi har lager av antibiotika för behandling av 100 000 personer i 30 dagar. Lagren är snabbt åtkomliga via en ansvarig tjänsteman på Socialstyrelsen som kan nås dygnet runt, säger Kurt Lantorp.
Medan kutan antrax i regel inte ens utan behandling är en dödlig sjukdom, är lungantrax, som vid denna tidnings pressläggning skördat fyra dödsoffer i USA, betydligt mer svårbehandlad. Här krävs tidig och intensiv behandling för att undvika en dödlig utgång.

? Ett annat stort problem med mjältbrand är att smittämnena är så svårsanerade. Den psykologiska skadan är dock ofta mycket större än den medicinska. Många känner fullt förståeligt en stark motvilja att återvända till en lokal där det tidigare funnits smittämnen.

Smittkoppor skräckscenario

Världshälsoorganisationen WHO varnade nyligen för smittkoppor som biologiskt vapen. En epidemi med denna virussjukdom vore något av ett skräckscenario ur smittskyddssynpunkt. Behandling saknas mot den ytterst smittsamma sjukdomen, som är utrotad globalt sedan 1970-talet; det senast kända fallet registrerades 1977.

Dödligheten i smittkoppor har historiskt legat på omkring 30 procent.

? Dödligheten skulle knappast bli högre vid en epidemi idag. Däremot skulle spridningstendensen antagligen bli större, säger Kurt Lantorp.

En smittkoppsepidemi skulle innebära en katastrof ? oavsett vår grad av beredskap.

? Isolat med smittkoppsvirus finns dock mig veterligen bara i USA och det forna Sovjetunionen, säger Kurt Lantorp, som själv arbetat med utrotning av smittkoppor i Indien på 1970-talet.
I Sverige upphörde vaccineringen mot smittkoppor 1975 och i princip ingen född senare är vaccinerad. Även många äldre, som bara fått en basvaccinering, saknar ett fullgott skydd.

Ett återinförande av den allmänna vaccineringen mot smittkoppor är dock knappast aktuell enligt Kurt Lantorp.

? Snabb vaccinering av personer i de smittades omgivning kan dock vara en användbar strategi för att minimera smittspridningen. Dessutom kan vaccinering av smittade personer tidigt under inkubationstiden ha en positiv effekt.
Sverige är i likhet med flera andra länder i färd med att utöka sitt beredskapslager med smittkoppsvaccin.

Hårda repressalier

Trots att biologisk krigföring sannolikt vore effektiv, har strategin hittills ? lyckligtvis ? aldrig använts av någon krigsmakt i stor skala i en internationell konflikt. Kurt Lantorp har två förklaringar till detta.

? Av tradition vill militärledningar kunna beräkna vilken verkan olika insatser ger, något som är ytterst svårt med biologiska vapen. Dessutom skulle den internationella reaktionen och repressalierna säkert bli oerhört hårda mot en nation som använt biologiska vapen. Dessa faktorer har sannolikt hållit tillbaka utvecklingen.

Extrasymposiet den 30 november modereras av Smittskyddsinstitutets generaldirektör Ragnar Norrby. Förutom Kurt Lantorp deltar Per Altenberg, Säkerhetspolisen i Stockholm, Anders Tegnell, enhetschef vid Smittskyddsinstitutet, Nils Gyldén, Försvarsdepartementet, Fredrik Elgh, Totalförsvarets forskningsinstitut samt Johan Carlsson, Socialstyrelsen. Vid symposiet analyseras hotbilden, erfarenheterna från hösten summeras och tänkbara framtidsscenarios diskuteras.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng