Annons

Industrin skärper reglerna mot spökskriveri

Den internationella föreningen för forskande läkemedelsföretag,
IFPMA, har beslutat om tuffare regler för vilka som får stå som
författare till vetenskapliga publikationer. Arbetet har pågått i två år
och kommer precis när debatten om spökskrivare blommat upp i Sverige.

11 jun 2010, kl 12:37
0

Har ett läkemedels ? eller pr-företag varit inblandad när en vetenskaplig artikel skrivits, då ska det framgå i artikeln. Det är en av punkterna i de regelverk som den internationella läkemedelsindustrins branschorganisationen, IFPMA, presenterade på torsdagen. Med reglerna vill industrin att publiceringsprocessen ska bli tydligare.

Att läkemedelsindustrin inte varit tydliga med vilka personer som varit inblandade i författandet av vetenskapliga publiceringar har uppmärksammats under en tid och i Sverige har debatten tagit fart under våren. Efter att det framkommit att så kallat spökskriveriet av vetenskapliga artiklar, där de akademiska forskare som står som författare inte alltid varit inblandade i studien, är utbrett har kritiken mot hur publiceringsprocessen går till växt.

Richard Bergström, vd för den svenska branschorganisationen Lif, var med på styrelsemötet när de nya reglerna antogs och välkomnar dokumentet.
-Vi har längtat efter detta och arbetat med det i två år. Men det är en långsam process att arbeta internationellt och det krävs en global överenskommelse för att det ska ha någon betydelse, säger han.

Dokumentet innehåller regler för när en artikel bör skickas in och vart liksom vilken information som ska finnas med. Personer som står som författare till industrisponsrade studier ska enligt regelverket ha uppfyllt tre kriterier 1) väsentligt bidragit med studiedesign, data, analys och eller tolkning av analys, 2) Skrivit utkast till artikeln eller reviderat den 3) godkänt den slutgiltiga versionen innan publicering. Om en tidsskrift har skarpare regler för vem som kan vara författare ska dessa följas. Det ska också framgå i artikeln om andra skribenter används, så kallade medical writers eller publiceringsplaneringsföretag. Det framgår dock inte av reglerna om alla författare kommer att få tillgång till originaldata. Men om tidsskrifterna vill ska de kunna ta del av dessa liksom studieprotokoll.

IFPMA skriver också att även negativa resultat från kliniska prövningar bör skickas in till vetenskapliga tidsskrifter. Studierna bör, oavsett om resultaten är positiva eller negativa, skickas in till en vetenskaplig peer-reviewed tidsskrift helst inom 12 och max efter 18 månader efter det att resultaten är kända.

Enligt Richard Bergström ställer sig medlemsföretagen positiva till reglerna. Att de inte arbetat enligt dessa tidigare menar han beror bland annat på man trott att det var mer allmänt känt hur företagen arbetar.
– Vi har fått oss en tankeställare. Vi trodde nog att det var mer känt att industrin ofta är inblandade i stora kliniska studier av läkemedel, säger han.