Läkarna följer inte rekommendationslistorna, säger Eva Eriksson (fp), ordförande i hälso- och sjukvårdsstyrelsen i Västra Götalandsregionen, som en förklaring till varför politikerna måste ta till tuffare tag mot förskrivarna.
Regionens läkemedelskostnader ligger ungefär 180 miljoner kronor över statsbidraget. Läkemedelskommittéerna skriver listor på vilka preparat som ger bäst behandling för pengarna, men läkarna följer gärna invanda mönster. Till exempel skriver de ofta ut det dyra, svenska preparatet omeprazol (Losec) i stället för det rekommenderade lanzoprazol.
Från och med 2004 ska varje vårdcentral och sjukhus få en budget som ska täcka även läkemedelskostnaderna. Exakt hur den ska räknas ut är inte klart än, men den kommer att basera sig på tidigare kostnader, med ett visst utrymme för ökade utgifter för nya läkemedel. De enheter som pressar läkemedelskostnaderna får pengar över till annat, medan de som inte kan hålla budgeten får med sig ett underskott till året efter.
Blandat mottagande
Om de privata vårdcentralerna också ska inkluderas i systemet måste nya avtal förhandlas fram, eftersom deras budget inte är direkt kopplad till regionens. Pensionerade läkare är svårare att sätta press på. De har kvar sin fria förskrivningsrätt och regionen har ingen möjlighet att tvinga på dem något kostnadsansvar. Samtidigt är det en grupp som svarar för en mycket liten del av förskrivningen.
Kontroll av läkarnas förskrivning med ekonomiska styrmedel uppskattas inte av alla i yrkeskåren.
? Några ser det som att man pantsätter deras förskrivningsrätt. Det är en generationsfråga. De gamla ser till förskrivningsrätten, de yngre ser mer till helheten, säger Eva Eriksson.
Risker med kostnadsjakt
För att kunna dämpa kostnaderna redan i år utreder man ett tillfälligt system där enheter som avviker för mycket från rekommendationslistorna ska straffas ekonomiskt.
Västra Götalandsregionen är Sveriges tredje största sjukvårdsdistrikt med 1,5 miljoner invånare och läkemedelskostnader på fyra miljarder kronor per år. Regionen är den första av de stora som inför ett strikt kostnadsansvar för sjukvårdsenheternas förskrivning, men Östergötlands landsting införde en motsvarande reform redan 2002. Där får varje enhet en budget som beräknas efter antal personer som ingår i upptagsområdet, åldersfördelning och könsfördelning. Däremot kompenserar man inte för socioekonomiska faktorer.
Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi, IHE, har nyligen utrett hur de olika landstingen hanterar kostnadsansvaret för läkemedel. IHE påpekar att det finns en risk att vissa aspekter av en rationell läkemedelsanvändning prioriteras bort i kostnadsjakten. Dessutom kan läkemedelsarbetet som bedrivs av kommittéerna lätt bli isolerat från landstingets övriga organisation.
