Ett av få dokumenterade exempel på att det går att kan sänka blodtrycksnivåer genom livsstilsförändringar är det hälsoarbete som pågick i Norsjö kommun i Västerbottens inland mellan 1985 och 1995.
? Vi såg signifikanta förändringar under de här tio åren, berättar allmänläkaren Lars Weinehall som 1997 i sin doktorsavhandling utvärderade hälsoarbetet i kommunen.
? Norsjöbornas blodtryck sänktes till exempel påtagligt jämfört med övriga i norra Sverige. Och det var inte fler som fick blodtrycksbehandling när de kom till den första hälsoundersökningen.
Stor överdödlighet
I början av 80-talet hade Västerbotten landets högsta dödlighet i hjärtinfarkter och slaganfall. Överdödligheten var 40 procent jämfört med Halland som hade den lägsta. I Västerbotten hade Norsjö kommun med sina 5 000 invånare högst dödlighet och tendensen var dessutom i stigande.
? Utifrån de observerade riskfaktorförändringarna som skedde under de tio år projektet pågick beräknade jag en 36-procentig nedgång av dödligheten i hjärtinfakt, i Norsjö, jämfört med en procent i Västerbottens och Norrbottens län.
I Norsjöprojektet var hela lokalsamhället involverat. Till skillnad mot utländska liknande projekt var också hälso-och sjukvården med.
Individinsatserna stod vårdcentralen för, med bland annat årliga erbjudanden om hälsoundersökning och individuell rådgivning till vissa åldergrupper.
Befolkningsinsatserna genomfördes av föreningsliv, media, livsmedelsaffärerna och med diverse kommunala aktiviteter.
Medan hälsoundersökningarna tog sig an individens egna riskfaktorer handlade insatserna som riktades mot allmänheten om hur mat, motion, rökning och stress kan förändras för att gynna hälsan.
Varje år inbjöds norsjöbor som under året fyllde 30, 40, 50 eller 60 till hälsoundersökning. Det blev 200-250 undersökta varje år, drygt 90 procent hörsammade erbjudandet. När provsvaren gicks igenom fick man möjlighet att resonera med disktriktläkare, dietist och sjuksköterska om sin egen hälsa och hälsofrågor i allmänhet.
? De förändringar som skedde i riskfaktorvärdena är förändringar som skedde i befolkningen under perioden, inte förändringar hos individer. Vi tolkar siffrorna så att vi först fick genomslag i att blodfetterna sjönk, i och med att folk ändrade sina matvanor. Sedan, i ?andra vågen?, sjönk också blodtrycket en del som resultat av det, säger Lars Weinehall.
Inte mindre läkemedel
Trots att blodtrycket gick ned sjönk inte användningen av hypertoniläkemedel under projekttiden. Snarare tvärtom visar apotekets inleverensstatistik mätt i DDD.
? I princip undersökte vi hela den vuxna befolkningen under projektet och upptäckte förstås många nya hypertonipatienter. Troligen också en massa annan ohälsa som säkert innebar en ökad läkemedelsanvändning, säger Gideon Hellsten. Han var distriktsläkare i Norsjö under projektåren.
Hälsoarbetet innebar alltså att samtidigt som man generellt lyckades sänka riskfaktorerna upptäcktes nya individer som behövde behandling.
? Det krävs väldigt stora insatser för att man så att säga både ska lyckas med att upptäcka patienterna och sedan intervenera så att man kan minska läkemedelsanvändningen i den gruppen.
Det är väldigt svårt, menar Gideon Hellsten, att få ned blodtrycket så mycket i befolkningen generellt att det kan kompensera läkemedelsanvändningen hos de nyupptäckta.
? Men det vore förstås intressant att försöka få ned trycket hos hypertonipatienter med andra metoder än läkemedel. Men vi vet att det är svårt.
Svalt intresse för alternativ
Men intresset för sådana alternativ har varit svalt. Ointresset för icke farmakologisk behandling tror Lars Weinehall främst beror på att läkemedelsbehandlingen varit så framgångsrik de senaste decennierna. Möjligen kan man nu när kostnaderna för läkemedlen diskuteras börja ana ett intresse för att finna andra behandlingsmetoder.
I Västerbotten följer Lars Weinehall upp arbetet i Norsjöprojektet. Han har undersökt blodtryck och blodtrycksbehandling hos 60 000 västerbottningar.
? Vi är ännu inte klara, men vad vi bland annat funnit är att det är stor skillnad i risk för slaganfall om man har en välbehandlad eller inte välbehandlad hypertoni. Det är alltså viktigt att man når målet 140/90 mm Hg. Ett annat fynd är att rökning tillsammans med högt blodtryck multiplicerar risken för slaganfall.
Även om Norsjöprojektet inte innebar minskad läkemedelsanvändning var det, menar Gideon Hellsten, ett av de hälsoekonomiskt mest lönsamma projekt som gjorts.
Den slutsatsen drog också Lars Lindholm i sin doktorsavhandling 1996 i vilken han studerade projektet utifrån hälsoekonomiska mått. Därför är Gideon Hellsten mycket besviken över att hälsoarbetet i Norsjö inte spridit sig som han säger ?en meter utanför kommungränsen?.
? Men det är ju mer heroiskt att byta hjärta än arbeta med folkhälsoarbete.