Framtidens läkemedelsindustri köper upp idéerna och marknadsför dem

De stora läkemedelsföretagen håller på att omvandlas från innovatörer till investerare som står för den kliniska forskningen och marknadsföringen. Den innovativa läkemedelsforskningen kommer istället allt mer ske i små kreativa bioteknikbolag.

27 mar 2007, kl 19:58
0

Den traditionella läkemedelsindustrin är mitt inne i en gigantisk omvandlingsprocess. Den egna forskningen genererar dåligt med innovativa läkemedel, men kostar enorma pengar. Samtidigt tickar klockan på gamla patent. Utan nya framtida storsäljare riskerar företagen att hamna i ekonomiska svårigheter. Lösningen har blivit att köpa upp idéer från små kreativa bolag, eller att köpa hela bolagen.
? Idag köper de stora läkemedelsföretagen ungefär hälften av sina nya utvecklingsprojekt från mindre företag, säger Conny Bogentoft, vd för Karolinska Development i Stockholm.
Han leder Karolinska institutets arbete att med hjälp av riskkapital och egna experter samverka med akademiska forskare för att utveckla deras upptäckter till nya läkemedel och kommersiella framgångar.


För tio år sedan lämnade Conny Bogentoft Astra efter en mer än 25 år lång karriär som forskare och forskningschef. Han har därför god insyn i varför de stora företagen inte har lyckats bättre.
? Företagsledningarna har trott att det går att styra forskningen utifrån ett marknadsperspektiv. De har fokuserat sina resurser på vissa områden för att nå resultat där. Men så funkar det inte. Genombrotten kommer istället ifrån enstaka smarta individer. De finns också inom industrin, men de har inte alltid fått det utrymme de behöver där, säger han.
? Ett annat skäl är att företagen hela tiden letar efter blockbusters vilket gör att de skippar lovande projekt som skulle kunna utveckla sig långsiktigt.


Richard Bergström, vd för Läkemedelsindustriföreningen LIF, håller med om att det är svårt att organisera och planera fram kreativitet som de stora företagen har försökt göra, men tycker att det inte är riktigt rättvist att ge ledningen hela skulden.
? Man ska komma ihåg att man måste ha rätt mycket tur också för att göra en stor upptäckt, säger han.
Men samtidigt pekar han på att företag som Roche och Novartis, där ledningen tidigt såg fördelar med att köpa in externa forskningsprojekt, har en bättre position än sina konkurrenter.
? De företag som nu har de starkaste forskningsportföljerna har insett att det inte alltid är den egna forskningen som är den bästa, säger han.


Trenden med uppköp av idéer och småföretag kommer att fortsätta och det är en utveckling som kommer att förändra bilden av det som ofta kallas den innovativa läkemedelsindustrin.
? Man kan se de stora läkemedelsföretagen mer som en slags investerare och förvaltare med marknadsföringsresurser, säger han.
Men de stora läkemedelsföretagen kommer inte att göra sig av med sina egna forskningsavdelningar, möjligen minska dem något. Det är Conny Bogentoft och Richard Bergström helt överens om. Dels finns det områden där företagens forskning faktiskt är världsledande och dels kommer företagen behöva forskarkompetensen för att kunna värdera de projekt som eventuellt ska köpas in.



Den allt intensivare symbiosen mellan de små kreativa bolagen och de stora penningstarka jättarna är egentligen inget konstigt. Det är bara en naturlig uppdelning där var och en gör det den är bäst på. För lika lite som jättarna klarar av att odla kreativitet klarar småbolagen av att skaka fram de miljarder som krävs för att genomföra den slutliga kliniska utvärderingen och marknadsföringen av ett läkemedel.
Inom Karolinska Development pågår den innovativa processen för fullt. De senaste tio åren har verksamheten gått ifrån idé till att ha medverkat till att starta runt 40 nya företag i hård konkurrens.
? Vi har granskat över 800 väldigt bra innovationer från olika universitet och valt ut de bästa som vi tidigt har kunnat stötta med både pengar och experter. Man skulle kunna säga att vi är Sveriges näst största läkemedelsbolag, efter Astra Zeneca, säger Conny Bogentoft.


Hittills har mellan 300 och 500 nya jobb skapats och Conny Bogentoft tror att det kan skapas mer än 1 000 ytterligare forskarjobb i framtiden om allt går som det är tänkt.
? Vi har visat att vi kan gå ifrån innovation till klinisk prövning på tre till fyra år. Det är betydligt snabbare och effektivare än de stora läkemedelsbolagen, säger Conny Bogentoft.
Men samtidigt är läkemedelsutveckling en riskabel verksamhet där många goda idéer faller ifrån längs vägen. Och på samma sätt som för de stora företagen är det först när de nya innovationerna resulterar i läkemedel på marknaden som framgången egentligen kan räknas. Conny Bogentoft lägger därför in en brasklapp mitt i all optimismen.
? Vi vill inte slå oss för bröstet ännu utan vi får vänta ytterligare kanske fem år, säger han.

 

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng