Annons

Framsteg inom cancerimmunologi

En ny metod att behandla cancer med immunterapi har gett lovande resultat i en liten grupp patienter med spridd melanom. Metoden bygger på att man använder ett mer renat urval av immunceller än tidigare.

21 okt 2002, kl 16:36
0

Annons

Tumörer kan normalt klara av alla attacker av immunsystemet. Men nu har forskare hittat ett sätt att förbättra immuncellernas förmåga att krympa tumörer. Ett litet antal patienter som inte svarat på standardbehandling fick höga doser av utvalda extra aggressiva T-celler och interleukin 2, vilket ledde till återbildning av melanommetastaser.


Studien som förhandspublicerades i Science i slutet av september blåser liv i cancerimmunologi, ett fält som länge kämpat för att nå framgångar.



Förbättrad metod
I nästan två decennier har Steven Rosenberg och hans kolleger vid National Cancer Institute i Bethesda, Maryland, USA försökt behandla cancer med T-celler. I tidigare försök har de tagit celler från en patient, valt ut eller modifierat cellerna för att förbättra deras förmåga att bekämpa tumörer, och återinsatt dem i patienten. Men T-cellerna försvann ofta och gav liten effekt.


Rosenbergs nya metod bygger på att man använder ett mer renat urval av immunceller än tidigare. Trots att terapin misslyckades hos några patienter fick det hos andra tumörerna att skrumpna betydligt. Av 13 frivilliga, som alla väntades avlida inom några månader, levde tio patienter sex till 24 månader efter den första behandlingen. Sex patienter svarade kliniskt på behandlingen och fyra andra visade ett blandat svar där en eller flera metastaser skrumpnade signifikant.


Till skillnad mot främmande inkräktare som bakterier är tumörceller kroppsegna och attackeras därför mindre aggressivt av immunsystemet. Men vid vissa cancerformer har tumörerna på ytan antigen som väcker immunsystemet och förmår det att svara. Melanom är en av dessa.



Handplockade T-celler


I den aktuella studien tog Rosenberg och medarbetare ett antal tumörceller från varje patient och letade efter T-celler som hade infiltrerat tumören. De tog upp till 50 prov från en enskild tumör och testade varje mot ett annat tumörprov från samma patient.


Forskarna handplockade sedan två eller tre prov som hade dödat cancerceller mest effektivt och lät de bästa T-cellerna föröka sig. Innan man återinsatta de mycket aggressiva T-cellerna gav man kemoterapi för att utplåna ett väsentligt antal existerande immunceller.


Till skillnad från många tidigare studier bygger denna inte bara på en typ av T-celler, så kallade CD8 celler, som känner igen antigen och reagerar på dem utan också CD4 celler. Dessa T-hjälpceller kan ha gjort det möjligt för CD8 populationen att expandera och behålla sin cancer- dödande kapacitet.



Tumörer krympte till hälften


Hos sex patienter minskade alla tumörer i storlek med minst 50 procent och hos fyra patienter minskade en del tumörer. En 18-åring var sjukdomsfri två år efter sin behandling.


T-celler som gavs till två medelålders män överlevde i oväntat hög grad under så lång tid som fyra månader. Hos en av männen utgjordes för en kort tid 97 procent av alla immunceller av den infuserade typen. Ett så stort antal har aldrig tidigare uppnåtts.


Men behandlingen fungerade inte på alla patienter och Rosenberg vet ännu inte varför. Forskarna gör nu stora ansträngningar för att ta reda på det. En annan utmaning är att registrera biverkningar. Hos fyra försökspersoner försvann pigmentering i huden och en patient fick inflammation i ögat. Det är tecken på att terapin inte bara attackerade cancerceller utan även normala pigmentproducerande celler.



Kan ge ett cancervaccin


Professor Rolf Kiessling vid Institutionen för experimentell onkologi, Karolinska Institutet i Stockholm menar att studien innebär ett framsteg. Även om det är ett litet antal patienter och det är svårt att säga allt för mycket tycker han att det ser lovande ut.


? Det som är nytt med den här studien jämfört med tidigare liknande är att patienterna har förbehandlats med kemoterapeutika och på det sättet banat väg för lymfocyterna att kunna växa till sig i patienterna, säger han.


Han menar att studien ska ses som ett test på att metoden fungerar, att immunförsvaret kan känna igen cancertumörer och stöta bort dem. Ett enklare koncept, som bland annat hans grupp arbetar med, är att kunna vaccinera mot cancer.



Även för annan cancer


Trots att många frågor återstår att lösa hoppas immunologer att de nya framstegen kan komma att tillämpas även på andra cancerformer.


Steven Rosenberg tror att den kan bli användbar för patienter med en rad vanliga cancerformer som prostata-, bröst- eller livmodercancer där funktionen inte är nödvändig för överlevnad eller lätt kan ersättas.


En liknande teknik kan eventuellt även appliceras på immunsjukdomar som AIDS där funktionella aktiva lymfocyter kan selekteras in vitro.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng